Cirkulationssystemet (Inte färdig, ogillar starkt) Flashcards
Vilken funktion har cirkulationen och hur samarbetar cirkulationssystemet med andra organsystem i kroppen?
Cirkulationssystemet transporterar syre, näringsämnen och hormoner till cellerna och tar bort avfallsprodukter, som koldioxid.
Ett exempel på hur de jobbar ihop är:
Lungorna ger en plats där syre kan nå blodet och koldioxid kan avlägsnas från det.
Vad har HJÄRTAT för storlek, placering samt form
Storlek
Liknande storlek som personen i frågas knutna hand, väger cirka 250-300g
Placering
Sitter lokaliserad i brösthålan (thorax) mellan lungorna, strax ovanför mellangärdet, något mer åt vänster och vilar på en muskelbädd (diafragman). På grund av embryonal utveckling ligger ungefär 2/3 av hjärtats volym till vänster och 1/3 till höger om mittlinjen.
Form
Hjärtat är konformat med spetsen riktad neråt.
Redogör för hjärtats väggar
Hjärtväggen består av flera lager och brukar delas in enligt följande:
o Endokardiet
Endokardiet, Ligger innerst och har direkt kontakt med blodet inuti kamrarna. Ytan består av en skiktat plattepitel och bindväv och övergår direkt till epitelskiktet som täcker blodkärlens insida, endotelet.
o Myokardiet
Myokardiet, eller själva hjärtmuskulaturen, utgör den största delen av hjärtväggen.
o Epikardiet
Epikardiet ligger ytterst intill myokardiets utsida. Även lagret fettvävnad utanför myokardiet räknas till epikardiet.
Redogör för perikardium
Även kallat Hjärtsäcken är en tunn, tvålagers, vätskefylld påse som täcker hjärtats yttre yta. Det ger smörjning för hjärtat, skyddar hjärtat från infektioner och maligniteter och håller fast hjärtat i bröstväggen
Redogör för hjärtats två förmakar
o Det högra förmaket tar emot syrefattigt blod från kroppen och pumpar det till höger kammare.
o Det vänstra förmaket tar emot syrerikt blod från lungorna och pumpar det till vänster kammare.
Förmakarna fungerar som passager genom att de tar emot blodet från kroppen eller lungorna för att sedan skicka det vidare till den högra och vänstra kammaren. Mellan förmakarna och kammarna finns det segelklaffar.
Redogör för hjärtats två kammare
o Den högra kammaren pumpar det syrefattiga blodet till lungorna via lungartären.
o Den vänstra kammaren pumpar det syrerika blodet till kroppens vävnader via aortan.
Det är hjärtats kammare som tar upp den största delen av hjärtat, och dessa befinner sig nederst i hjärtat.
Kamrarnas vägg skiljer sig åt en aning. Eftersom vänsterkammaren pumpar blod till ett större område måste trycket vara kraftigare för att blodet ska nå ut. Den vänstra kammaren har därför en tjockare vägg än den högra kammaren. Båda kamrarna har dock betydligt tjockare väggar än hjärtats förmakar.
Redogör för hjärtats klaffar
För att förhindra backflöde (tillbakaflöde av blod) finns klaffar både före och efter kammarrummen. Klaffarna fungerar som backventiler och hindrar dels blodet från att flöda från kamrarna till förmaken under kontraktionen, dels från att flöda från huvudartärerna tillbaka till kamrarna under avslappningen.
I hjärtat finns därför två klaffar mellan förmak och kammare (atrioventrikulära klaffar) och två klaffar mellan kammare och det kärl som blodet pumpas ut i (semilunarklaffar). De atrioventrikulära klaffarna är aldrig öppna samtidigt som de senare och vice versa.
o Atrioventrikulära klaffarna är mitralis- och trikuspidalklaffarna, som förflyttar blod från hjärtats övre kammare (förmaken) till hjärtats nedre kammare (kamrarna).
o Semilunarklaffarna är aorta- och pulmonalisklaffarna, som för blod till lungorna och resten av kroppen genom ventriklarna. När hjärtklaffarna öppnas och stängs skapar de ljud som vi känner som vårt hjärtslag.
De består av tre fickor som brukar kallas cuspar. När blodet från kammaren pressas mot fickklaffarna trycks dessa in mot kärlväggen och blodet kan passera. Under hjärtats vilofas vill blodet rusa tillbaka in i höger och vänster kammare, men det förhindras genom att fickorna fylls med blod och spänns ut.
Redogör för Koronalcirkulationen - Artärer i hjärtat.
o De vänstra kranskärlen försörjer:
- Circumflex artery - levererar blod till vänster förmak, sidan och baksidan av vänster kammare
- Left Anterior Descending Artery (LAD) - försörjer fronten och botten av vänster kammare och framsidan av septum
o De högre kranskärlen(RCA) försörjer:
- Höger förmak
- Höger ventrikel
- Nedre delen av båda ventriklarna samt baksidan av septum.
Huvuddelen av den högra kransartären ger blod till höger sida av hjärtat, som pumpar blod till lungorna. Resten av den högra kransartären och dess huvudgren, den bakre nedåtgående artären, tillsammans med grenarna av cirkumflexartären, löper över ytan av hjärtats undersida och försörjer den nedre delen av vänster kammare och baksidan av septum.
Redogör för konoralcirkulationen - Vener i hjärtat
o Samlar upp syrefattigt blod
o 4 huvudgrenar –> V cordis magna/media/parva/anteriores
o Sinus koronarius
Redogör för det fibrösa skelettet
Hjärtats fibrösa skelett förankrar hjärtats klaffar och ger fäste till myokardiet.
Den består av fyra fibrösa ringar, som var och en omger en av klaffarna (aorta, pulmonell, bicuspid och tricuspid), plus den membranösa delen av den interventrikulära skiljeväggen.
Ringarna ger fäste för myokardiet i både ventriklarna och förmaken, och ger stöd åt själva klaffarna, vilket förhindrar att de sträcker sig.
Det fibrösa skelettet består av tät bindväv och det är det fibrösa skelettet som möjliggör kontrollerad sammandragning av hjärtat
Isolerar även de elektriska impulserna.
Redogör för det lilla- respektive stora kretsloppet
- I det lilla kretsloppet pumpas blodet från hjärtats högra halva till lungorna, där det lämnar koldioxid och hämtar syre. Sedan kommer blodet tillbaka till hjärtat, men då kommer det till den vänstra halvan.
- I det stora kretsloppet pumpas blodet från hjärtats vänstra halva ut till alla delar av kroppen. Där lämnar det ifrån sig syre och näringsämnen samtidigt som det tar upp koldioxid och andra avfallsprodukter. Blodet kommer sedan tillbaka till hjärtats högra halva.
Beskriv hur aortaklaffen öppnas/stängs
När blodet från kammaren pressas mot fickklaffarna trycks dessa in mot kärlväggen och blodet kan passera. Under hjärtats vilofas vill blodet rusa tillbaka in i höger och vänster kammare, men det förhindras genom att fickorna fylls med blod och spänns ut.
Vilka strukturer ingår i hjärtats retledningssystem och var ligger dessa?
Retledningssystemet består av:
Sinusknutan(lokaliserad i övre delen av hjärtat)
AV-knutan(lokaliserad i mitten av hjärtat - mellan förmakarna och kamrarna),
His bunt
Höger och vänster skänkel(lokaliserad i mitten av kamrarna)
Purkinjefibrerna(lokaliserad längst ner i hjärtat)
Hur fungerar hjärtats retledningssystem?
Retledningssystemet består av Sinusknutan, AV-knutan, His bunt, höger och vänster skänkel samt Purkinjefibrerna. Detta elektriska system ser till att hjärtats olika delar aktiveras i rätt ordning.
Retledningssystemet signalväg:
En kontraktion börjar med sinusknutan, som ligger intill V cava superiors mynning i höger förmak. Cellerna depolariseras regelbundet, ca 60-90 gånger/min, och överstiger tröskeln för att trigga en aktionspotential. Varje aktionspotential som kommer från sinusknutan sprids genom båda förmaken via muskelfibrernas gap junctions. Aktionspotentialen från sinusknutan leder till förmakskontraktion.
Via muskelfibrerna i förmaken når aktionspotentialen atrioventriklar (AV)-noden, som är belägen i förmaksseptum. I AV-noden saktar aktionspotentialen ned något för att förmaket ska hinna kontraheras.
AV-noden leder aktionspotentialen till Hiskabunten. Detta är den enda övergången för aktionspotentialen att gå från förmak till kammare. Fibrösa skelettet isolerar och separerar att signalövergången skulle gå över förmak och kammare vid annat ställe.
Signalen sprider sig via his-noden till skänklar (höger och vänster) som löper via kammarseptum mot hjärtspetsen.
Slutligen, finns purkinjefiber som snabbt fortleder aktionspotentialen från apex till resterande delar av kammarens myokard/hjärtmuskel. Detta leder till att både höger och vänster kammare kontraherar och blodet pressas uppåt mot fickklaffarna.
Redogör för hjärtats faser
Hjärtcykeln kan delas in i två faser:
Den första är en sammandragning (systole) och den andra är en avslappning (diastole).
Under ejektionsfasen (systole) pumpas blod ut från hjärtats kammare och under fyllnadsfasen (diastole) fylls hjärtats kammare med blod. Under den ventrikulära ejektionsfasen stängs mitralis- och trikuspidalisklaffarna.