Cirkulationssystemet (Inte färdig, ogillar starkt) Flashcards

1
Q

Vilken funktion har cirkulationen och hur samarbetar cirkulationssystemet med andra organsystem i kroppen?

A

Cirkulationssystemet transporterar syre, näringsämnen och hormoner till cellerna och tar bort avfallsprodukter, som koldioxid.
Ett exempel på hur de jobbar ihop är:
Lungorna ger en plats där syre kan nå blodet och koldioxid kan avlägsnas från det.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad har HJÄRTAT för storlek, placering samt form

A

Storlek
Liknande storlek som personen i frågas knutna hand, väger cirka 250-300g

Placering
Sitter lokaliserad i brösthålan (thorax) mellan lungorna, strax ovanför mellangärdet, något mer åt vänster och vilar på en muskelbädd (diafragman). På grund av embryonal utveckling ligger ungefär 2/3 av hjärtats volym till vänster och 1/3 till höger om mittlinjen.

Form
Hjärtat är konformat med spetsen riktad neråt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Redogör för hjärtats väggar

A

Hjärtväggen består av flera lager och brukar delas in enligt följande:
o Endokardiet
Endokardiet, Ligger innerst och har direkt kontakt med blodet inuti kamrarna. Ytan består av en skiktat plattepitel och bindväv och övergår direkt till epitelskiktet som täcker blodkärlens insida, endotelet.
o Myokardiet
Myokardiet, eller själva hjärtmuskulaturen, utgör den största delen av hjärtväggen.
o Epikardiet
Epikardiet ligger ytterst intill myokardiets utsida. Även lagret fettvävnad utanför myokardiet räknas till epikardiet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Redogör för perikardium

A

Även kallat Hjärtsäcken är en tunn, tvålagers, vätskefylld påse som täcker hjärtats yttre yta. Det ger smörjning för hjärtat, skyddar hjärtat från infektioner och maligniteter och håller fast hjärtat i bröstväggen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Redogör för hjärtats två förmakar

A

o Det högra förmaket tar emot syrefattigt blod från kroppen och pumpar det till höger kammare.
o Det vänstra förmaket tar emot syrerikt blod från lungorna och pumpar det till vänster kammare.

Förmakarna fungerar som passager genom att de tar emot blodet från kroppen eller lungorna för att sedan skicka det vidare till den högra och vänstra kammaren. Mellan förmakarna och kammarna finns det segelklaffar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Redogör för hjärtats två kammare

A

o Den högra kammaren pumpar det syrefattiga blodet till lungorna via lungartären.
o Den vänstra kammaren pumpar det syrerika blodet till kroppens vävnader via aortan.

Det är hjärtats kammare som tar upp den största delen av hjärtat, och dessa befinner sig nederst i hjärtat.

Kamrarnas vägg skiljer sig åt en aning. Eftersom vänsterkammaren pumpar blod till ett större område måste trycket vara kraftigare för att blodet ska nå ut. Den vänstra kammaren har därför en tjockare vägg än den högra kammaren. Båda kamrarna har dock betydligt tjockare väggar än hjärtats förmakar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Redogör för hjärtats klaffar

A

För att förhindra backflöde (tillbakaflöde av blod) finns klaffar både före och efter kammarrummen. Klaffarna fungerar som backventiler och hindrar dels blodet från att flöda från kamrarna till förmaken under kontraktionen, dels från att flöda från huvudartärerna tillbaka till kamrarna under avslappningen.

I hjärtat finns därför två klaffar mellan förmak och kammare (atrioventrikulära klaffar) och två klaffar mellan kammare och det kärl som blodet pumpas ut i (semilunarklaffar). De atrioventrikulära klaffarna är aldrig öppna samtidigt som de senare och vice versa.

o Atrioventrikulära klaffarna är mitralis- och trikuspidalklaffarna, som förflyttar blod från hjärtats övre kammare (förmaken) till hjärtats nedre kammare (kamrarna).

o Semilunarklaffarna är aorta- och pulmonalisklaffarna, som för blod till lungorna och resten av kroppen genom ventriklarna. När hjärtklaffarna öppnas och stängs skapar de ljud som vi känner som vårt hjärtslag.
De består av tre fickor som brukar kallas cuspar. När blodet från kammaren pressas mot fickklaffarna trycks dessa in mot kärlväggen och blodet kan passera. Under hjärtats vilofas vill blodet rusa tillbaka in i höger och vänster kammare, men det förhindras genom att fickorna fylls med blod och spänns ut.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Redogör för Koronalcirkulationen - Artärer i hjärtat.

A

o De vänstra kranskärlen försörjer:

  • Circumflex artery - levererar blod till vänster förmak, sidan och baksidan av vänster kammare
  • Left Anterior Descending Artery (LAD) - försörjer fronten och botten av vänster kammare och framsidan av septum

o De högre kranskärlen(RCA) försörjer:

  • Höger förmak
  • Höger ventrikel
  • Nedre delen av båda ventriklarna samt baksidan av septum.

Huvuddelen av den högra kransartären ger blod till höger sida av hjärtat, som pumpar blod till lungorna. Resten av den högra kransartären och dess huvudgren, den bakre nedåtgående artären, tillsammans med grenarna av cirkumflexartären, löper över ytan av hjärtats undersida och försörjer den nedre delen av vänster kammare och baksidan av septum.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Redogör för konoralcirkulationen - Vener i hjärtat

A

o Samlar upp syrefattigt blod
o 4 huvudgrenar –> V cordis magna/media/parva/anteriores
o Sinus koronarius

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Redogör för det fibrösa skelettet

A

Hjärtats fibrösa skelett förankrar hjärtats klaffar och ger fäste till myokardiet.
Den består av fyra fibrösa ringar, som var och en omger en av klaffarna (aorta, pulmonell, bicuspid och tricuspid), plus den membranösa delen av den interventrikulära skiljeväggen.
Ringarna ger fäste för myokardiet i både ventriklarna och förmaken, och ger stöd åt själva klaffarna, vilket förhindrar att de sträcker sig.
Det fibrösa skelettet består av tät bindväv och det är det fibrösa skelettet som möjliggör kontrollerad sammandragning av hjärtat
Isolerar även de elektriska impulserna.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Redogör för det lilla- respektive stora kretsloppet

A
  • I det lilla kretsloppet pumpas blodet från hjärtats högra halva till lungorna, där det lämnar koldioxid och hämtar syre. Sedan kommer blodet tillbaka till hjärtat, men då kommer det till den vänstra halvan.
  • I det stora kretsloppet pumpas blodet från hjärtats vänstra halva ut till alla delar av kroppen. Där lämnar det ifrån sig syre och näringsämnen samtidigt som det tar upp koldioxid och andra avfallsprodukter. Blodet kommer sedan tillbaka till hjärtats högra halva.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Beskriv hur aortaklaffen öppnas/stängs

A

När blodet från kammaren pressas mot fickklaffarna trycks dessa in mot kärlväggen och blodet kan passera. Under hjärtats vilofas vill blodet rusa tillbaka in i höger och vänster kammare, men det förhindras genom att fickorna fylls med blod och spänns ut.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vilka strukturer ingår i hjärtats retledningssystem och var ligger dessa?

A

Retledningssystemet består av:

Sinusknutan(lokaliserad i övre delen av hjärtat)
AV-knutan(lokaliserad i mitten av hjärtat - mellan förmakarna och kamrarna),
His bunt
Höger och vänster skänkel(lokaliserad i mitten av kamrarna)
Purkinjefibrerna(lokaliserad längst ner i hjärtat)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Hur fungerar hjärtats retledningssystem?

A

Retledningssystemet består av Sinusknutan, AV-knutan, His bunt, höger och vänster skänkel samt Purkinjefibrerna. Detta elektriska system ser till att hjärtats olika delar aktiveras i rätt ordning.

Retledningssystemet signalväg:

En kontraktion börjar med sinusknutan, som ligger intill V cava superiors mynning i höger förmak. Cellerna depolariseras regelbundet, ca 60-90 gånger/min, och överstiger tröskeln för att trigga en aktionspotential. Varje aktionspotential som kommer från sinusknutan sprids genom båda förmaken via muskelfibrernas gap junctions. Aktionspotentialen från sinusknutan leder till förmakskontraktion.

Via muskelfibrerna i förmaken når aktionspotentialen atrioventriklar (AV)-noden, som är belägen i förmaksseptum. I AV-noden saktar aktionspotentialen ned något för att förmaket ska hinna kontraheras.

AV-noden leder aktionspotentialen till Hiskabunten. Detta är den enda övergången för aktionspotentialen att gå från förmak till kammare. Fibrösa skelettet isolerar och separerar att signalövergången skulle gå över förmak och kammare vid annat ställe.

Signalen sprider sig via his-noden till skänklar (höger och vänster) som löper via kammarseptum mot hjärtspetsen.

Slutligen, finns purkinjefiber som snabbt fortleder aktionspotentialen från apex till resterande delar av kammarens myokard/hjärtmuskel. Detta leder till att både höger och vänster kammare kontraherar och blodet pressas uppåt mot fickklaffarna.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Redogör för hjärtats faser

A

Hjärtcykeln kan delas in i två faser:
Den första är en sammandragning (systole) och den andra är en avslappning (diastole).

Under ejektionsfasen (systole) pumpas blod ut från hjärtats kammare och under fyllnadsfasen (diastole) fylls hjärtats kammare med blod. 
Under den ventrikulära ejektionsfasen stängs mitralis- och trikuspidalisklaffarna.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Definiera preload, afterload och kontraktilitet

A
  • Preload är den initiala sträckningen av hjärtmyocyterna (muskelcellerna) före sammandragning. Det är relaterat till ventrikulär fyllning.
  • Afterload är kraften eller belastningen mot vilken hjärtat måste dra ihop sig för att spruta ut blodet.
  • Kontraktilitet är hjärtmuskelns inneboende styrka oberoende av förbelastning, men en förändring i förbelastning kommer att påverka sammandragningskraften.
17
Q

Vad anses som normalt blodtryck?

A

90-140/60-90

18
Q

Hur regleras blodflödet?

A
Blodflödet regleras genom.
•	Blodtrycket
•	Flödesmotstånd
•	Längd på blodkärlet
•	Blodvolym/Venöst återflöde
19
Q

Beskriv hur blodflödet regleras via blodtrycket

A

Blod flödar från regioner med högre tryck till regioner med lägre tryck; ju större tryckskillnad, desto större blodflöde.
Blodtrycket bestäms av hjärtminutvolym, blodvolym och vaskulärt motstånd

20
Q

Beskriv hur blodflödet regleras via flödesmotståndet

A

o Storlek på kärllumen
Ju mindre lumen(Lumen är öppningen inuti en rörformad kroppsstruktur som är kantad av kroppsvävnad som kallas ett epitelmembran) ett blodkärl har, desto större motstånd mot blodflödet. Då mindre kärllumen kräver ett högre blodtryck för att upprätthålla blodflödet.

o Blodets viskositet
Blodets viskositet beror mest på förhållandet mellan röda blodkroppar och plasma (vätskevolym) och i mindre utsträckning av koncentrationen av proteiner i plasman.
Ju högre blodets viskositet, desto högre motstånd. Varje tillstånd som ökar blodets viskositet, såsom uttorkning eller polycytemi (ett ovanligt stort antal röda blodkroppar), ökar alltså blodtrycket.
En utarmning av plasmaproteiner eller röda blodkroppar, på grund av anemi eller blödning, minskar viskositeten och därmed sänker blodtrycket.

o Längd på blodkärlet
Motstånd mot blodflöde genom ett kärl är direkt proportionell mot längden på blodkärlet. Ju längre ett blodkärl, desto större motstånd. Överviktiga personer har ofta högt blodtryck eftersom de extra blodkärlen i deras fettvävnad ökar deras totala blodkärlslängd. Uppskattningsvis utvecklas 650 km extra blodkärl för varje extra kilo fett.

21
Q

Vad innebär hjärtats slagvolym, frekvens, minutvolym och ungefär hur stora är dessa volymer?

A

Slagvolym: den volym blod som pumpas av varje ventrikel (kammare) under 1 minut.

Frekvens: slag/min. Antalet kontraktioner av ventriklarna varje minut.

Minutvolym: volymen blod som pumpas ut av varje ventrikel med varje kontraktion.

Hjärtats slagfrekvens kan variera mellan 40-100(bpm), medan slagvolymen kan variera mellan 70 och 120(mL)
Minutvolymen kan variera mellan 5,0-5,2(L/min)

22
Q

Vad händer i hjärtat när hjärttonerna kan höras?

A

Klaffarna som stängs.
Först hör man hur AV-klaffarna stängs i början av systole.
Andra ljudet man hör är stängning av ficklaffarna i början av diastole.
Sedan kan man höra turbulens i blodet vid kammarfyllnad.
Till sist har vi turbulens i blodet under förmakskontraktionen. Men det är klaffarna vi hör i ett stetoskop.

23
Q

Rita ett förenklat EKG och förklara vad de olika delarna representerar

A

Kolla bild i dokumentet.

24
Q

Hur är blodkärlen uppbyggda (artärer, vener, kapillärer) och hur skiljer sig de olika kärltyperna vad gäller uppbyggnad och funktion?

A

Kärlens uppbyggnad
Alla blodkärl består av tre olika skikt av vävnad, och olika kompositioner av dessa lager ger varje kärltyp sin unika funktion. Mellan skikten finns elastin och elastisk bindväv som sammanfogar skikten.

  • Det innersta skiktet kallas Tunica interna som består av ett tunt skivepitel (samma som hjärtat) som ska minska friktionen i kärlen, sedan ett basalmembran och elastiska fibrer med hål där ämnen kan passera till tunica media. Interna:n är en tunn hinna av kärlväggen som genomgående bekläder insidan av hela kardiovaskulära systemet.
  • Tunica media består av glatt muskulatur och bindväv och hur tjockt detta lager är, är det som mest skiljer de olika kärltyperna ifrån varandra. Muskelcellerna i Tunica media ligger cirkulärt i blodkärlen och har förmågan att relaxera eller kontrahera blodkärlen efter behov. En sådan reglering av kärllumens innerdiameter kallas för vasokonstriktion. Vasokonstriktionen kan också strypa blodflödet till delar av kroppen, och på så vis minska blodförlust vid större skador och trauman.
  • Tunica externa fäster blodkärlen vid omkringliggande vävnad och består av elastiska fibrer och bindväv. I externa återfinns också nerver och i de allra största kärlen finns också små blodkärl här som försörjer kärlmuskulaturen med syre.
25
Q

Ge exempel på ställen där det är lämpligt att mäta pulsen

A

A. Carotis (Halsen)

A. Radialis (Handleden)

26
Q

Vilken uppgift har lymfkärlen?

A

Lymfkärlen tar upp överskott av vätska utanför blodkärlen som sedan töms tillbaka i cirkulationen via v. subclavia.

27
Q

Vad driver blodet i venerna mot hjärtat?

A

Ficklaffar i venerna gör så att blodet inte rinner tillbaka.

Blodet i venerna pressas tillbaka till hjärtat genom att muskler kring venerna (skelettmuskler) kontraherar och för den framåt.
Även andningsmuskulaturen hjälper till med det venösa återflödet. Vid inandning när diafragma flyttar sig nedåt blir abdominala trycket högre och trycket i bröstkorgen lägre, detta gör att blod flyttas uppåt och det venösa återflödet underlättas.

28
Q

Vad menas med nedsatt venöst återflöde?

A

Om klaffarna i venerna skadas eller man får en blodpropp i en ven, så hämmas det venösa blodflödet. Då kommer blodet stockas i venerna, ffa i benen, och på så vis får man åderbråck eller varicier.
Även om trycket i höger förmak eller höger kammare ökar kommer det venösa återflödet att minska och det hydrostatiska trycket kan bli förhöjt i ben och armar och man får vätskeansamlingar/ödem i vävnaderna.

29
Q

Vilka kärl förser hjärtat med blod och varifrån avgår dessa?

A

Koronarkärlen står för hjärtats syreförsörjning.

Från aorta ascendens avgår två huvudförgreningar - vänster och höger koronarartär.
Vänster förgrenar sig tidigt till vänster anterior gren och circumflexa.

30
Q

Redogör för aorta och dess stora grenar

A

Aortan är kroppens största artär, med en diameter på 2-3 cm. Dess fyra huvudsakliga indelningar är den aorta ascendens, aortabågen, thoraxaortan och abdominalaortan.

Den första uppåtgående delen av aortan kallas aorta ascendens, här återfinns de små avgångarna till koronarkärlen.
Aorta går sedan i en båge innan den vänder nedåt igen, aortabågen och det är härifrån artärer till armarna, halsen och huvudet avgår. I aortabågen finns baroreceptorer som registrerar blodtrycket genom att känna av hur mycket aortas vägg tänjs ut. Aortan vänder sedan nedåt i aorta descendens - här hittar vi artäravgångar som försörjer perikardiet, lungbronker, esofagus, andningsmuskulatur m.m.
I abdominala aorta hittar vi artäravgångar till nedre delar av diafragma, magmuskler, lever, mage, tarm och bukspottskörtel, njurar, lever och avgångar till nedre extremiteter mm.

31
Q

Vilka kärl förser hjärtat med blod och varifrån avgår dessa?

A

Koronarkärlen står för hjärtats syreförsörjning.

Från aorta ascendens avgår två huvudförgreningar - vänster och höger koronarartär.
Vänster förgrenar sig tidigt till vänster anterior gren och circumflexa.

32
Q

Redogör för aorta och dess stora grenar

A

Aortan är kroppens största artär, med en diameter på 2-3 cm. Dess fyra huvudsakliga indelningar är den aorta ascendens, aortabågen, thoraxaortan och abdominalaortan.

Den första uppåtgående delen av aortan kallas aorta ascendens, här återfinns de små avgångarna till koronarkärlen.
Aorta går sedan i en båge innan den vänder nedåt igen, aortabågen och det är härifrån artärer till armarna, halsen och huvudet avgår. I aortabågen finns baroreceptorer som registrerar blodtrycket genom att känna av hur mycket aortas vägg tänjs ut. Aortan vänder sedan nedåt i aorta descendens - här hittar vi artäravgångar som försörjer perikardiet, lungbronker, esofagus, andningsmuskulatur m.m.
I abdominala aorta hittar vi artäravgångar till nedre delar av diafragma, magmuskler, lever, mage, tarm och bukspottskörtel, njurar, lever och avgångar till nedre extremiteter mm.