Våldsutsatthet: symtom, konsekvenser och handläggning Flashcards

1
Q

Barns strategier för att hantera våld hemma?

A
  • Flyr från våldet genom att till exempel gömma sig.
  • Ingriper och försöka hindra våldet. Avleder föräldern, påkallar uppmärksamhet och behov.
  • Passiv när våldet uppstår och ”spelar död”
  • Tar ansvar, för syskon, hem
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q
  • Straffbart att utsätta ett barn för att se eller höra vissa brottsliga gärningar, exempelvis vålds-, frids- och sexualbrott i nära relationer.
  • Om barnet på något sätt bevittnar våldet kan därmed gärningspersonen även misstänkas för detta, där alltså barnet är målsägande.
  • Barnet ska vara närstående eller tidigare närstående till både gärningsmannen och den som gärningen begås mot.

Vad kallas sammanfattande brottet för?

A

Barnfridsbrott (4 kap. 3 § Brottsbalken)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Särskild sårbarhet för våld

Vad kan det innebära?

A
  • Gruppens utsatthet
    o Missbruk, äldre, HBTQ, psykisk ohälsa, funktionsnedsättning, hedersrelaterat våld och förtryck, kvinnor med utländsk bakgrund
  • Brottets konsekvenser
    o Ex om vi knuffar en äldre så riskerar den skada sig värre
  • Gruppens resurser och förmåga att utnyttja dessa resurser (ekonomiska, sociala eller politiska)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q
  • Beroende av mannen: relationen och droger
  • Mannen som utövar våldet är den som
    o Förser kvinnan med droger
    o Upprätthåller missbruket
    o Hindrar henne från att söka hjälp
    o Kan kontrollera kvinnan
    o Hotar avslöja missbruket om hon lämnar eller anmäler honom
    o Ger tillgång till bostad
    o Ger henne skydd – mot andra förövare

Hur kan ovan sammanfattas?

A

Det dubbla beroendet

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q
  • Delvis andra förutsättningar
    o Utsatthet och beroendeställning
    o Fler/andra utövare (bl.a. vuxna barn, vårdpersonal)
    o Kan behöva andra typer av insatser än yngre
  • Som grupp särskilt sårbara
    o Gruppens utsatthet
    o Brottets konsekvenser
    o Gruppens resurser och förmåga att nyttja dem

Vad beskrivs?

A

Våld mot äldre personer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Varför upprepad utsatthet ex för våld? Förklara

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Konsekvenser av våld utöver

  • Fysiologiska
    o Hjärnskador
    o Brännskador etc

?

A
  • Mental hälsa och beteende
    o Beroende
    o Sömnsvårigheter etc
  • Reproduktiv hälsa
    o Graviditetskomplikationer, HIV gynekologiska problem
  • Kronisk sjukdom
    o Diabetes, stroke leversjukdom etc
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Många får inte frågan i vården om våldsutsatthet!

Därför viktigt att?

A

Fråga!

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Sjukvårdens ansvar vid misstänkt våld (HSLF-FS 2022:39 (Socialstyrelsen))

  • 10 § Om en vuxen visar symtom eller tecken som väcker misstanke om att personen är våldsutsatt, ska vårdgivaren se till att hälso- och sjukvårdpersonalen frågar den vuxna i enrum om orsaken till symtomen eller tecknen. Om misstanken om våld eller andra övergrepp kvarstår, ska vårdgivaren se till att hälso- och sjukvårdspersonalen
    o 1. beaktar vilka behov den vuxna kan ha av vård såväl fysiskt som psykiskt med anledning av våldet,
    o 2. informerar om möjligheten till vård inom hälso- och sjukvården, stöd och hjälp från socialtjänsten samt kontakt med frivilligorganisationer,
    o 3. hjälper den vuxna att få kontakt med socialtjänsten om denne samtycker till det

Vad kan också vara viktigt att ta reda på och göra?

A

Om det finns barn i den vuxnas familj och göra anmälan till socialtjänsten enligt 14 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453) vid misstanke om att barnet eller barnen far illa (orosanmälan)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q
  • Blåmärken (särskilt om olika ålder och på ”konstiga” ställen)
  • Sår, frakturer, brännskador
  • Sömnstörningar
  • Kroniker där behandlingen plötsligt sviktar
  • Kronisk smärta, psykosomatiska symtom
  • Ångest, depression, misstanke om PTSD, suicidalitet, missbruk
  • Sexuell dysfunktion
  • Diffusa symptom
  • Omsorgsbrister
  • Mångbesökare
  • Väntat länge med att söka
  • Överbeskyddande partner

Vad kan vara viktigt att fråga om vid ovan?

A

Våld

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Hur kan man fråga om övergrepp?

A
    1. Det är vanligt att människor lever i relationer som inte fungerar så bra och sånt kan få konsekvenser för hur man mår.
    1. Det kan t ex handla om
      o att någon bestämmer över allt eller talar nedsättande till en
      o eller att någon tar på ens kropp på ett sätt som inte känns bra
      o eller slag, knuffar och sparkar.
    1. Är det här något som du känner igen dig i…?
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q
  • Hänvisa till rutiner
    o Vi brukar ställa dessa frågor…
    o Svar i frågeformulär måste följa upp!
  • Vid behov av tolk, använd i första hand telefontolk och låt patienten godkänna tolken.
  • Man måste prata vidare om svaren
  • Att fråga, lyssna och vara ett stöd kan vara din viktigaste insats, fastän det kan kännas otillräckligt.
    o Ibland bota, ofta lindra, alltid trösta.
    o Det tar tid!
  • Egen frustration i kontakt med våldsutsatta patienter – ofrånkomligt
  • Det traumatiska bandet
    o En hoper snören bestående av: rädsla, kärlek, medlidande, skuld, hopp, beroende, viljan att förstå, internalisering barn, isolering

Med tanke på ovan kan det därför vara viktigt att träffa patienten ..?

A

Ensam

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Riskfaktorer dödligt våld

Ge några exempel

A
  • Mannens tidigare våld mot kvinnan (både i de fall det är kvinnan som dödats och i de fall mannen dödats)
    o Fysiskt våld
    o Psykiskt våld, systematisk kontroll
  • Mannens våldsutövning har tilltagit i allvarlighetsgrad och frekvens.
  • Tidigare försök till att strypa
  • Tidigare sexuellt våld
  • Tidigare förföljd av gärningsmannen
  • Tidigare mord eller självmordshot
  • Tillgång till vapen
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q
  • Möjlighet att röja sekretessen och lämna uppgifter till t.ex. polis eller åklagare när det gäller misstanke om vissa begångna brott mot en vuxen person. Det föreskrivna straffet för brottet ska vara minst ett års fängelse eller vid försök till brott minst två års fängelse.
  • Ex på sådana brott är mord, dråp, våldtäkt, grov misshandel, människohandel, olaga frihetsberövande och grov kvinnofridskränkning
  • Möjlighet att under vissa förutsättningar bryta sekretessen för att förhindra att en person begår ett allvarligt brott mot en närstående som riskerar personens liv och hälsa Oro för att barn far illa

Vad är ovan förutsättningar för?

A

Bryta sekretess: 10 kap 23 § OSL (Offentlighets- och Sekretesslag)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Oro för att barn far illa

  • 1 § …är skyldiga att genast anmäla till ? om de i sin verksamhet får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa.
    o Skyldighet att anmäla
    o Oro – inte visshet
    o Viktig preventiv åtgärd
    o Den som blir orolig för ett barn men väljer att inte göra en anmälan tar också på sig en form av ansvar som kan påverka barnets liv.

Fyll i

A

Socialnämnden

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q
  • Görs skriftligt – men i akuta eller allvarliga fall bör det också ske en omedelbar muntlig kontakt med handläggare på socialtjänsten, eller sociala jouren.
  • Tänk på att fråga var barnen är nu? Finns det en akut fara för dem?
  • Oftast bör vårdnadshavarna informeras om varför en anmälan görs.
    o Informera inte om det finns misstankar att ett brott har begåtts mot barn, till exempel vid misstanke om våld, sexuella övergrepp eller då det handlar om hedersrelaterad problematik.
  • Om du känner dig tveksam – Ring och diskutera med Barnskyddsteam eller socialtjänsten

Vad handlar ovan om?

A

Orosanmälan

17
Q

Vad händer hos Socialtjänsten vid orosanmälan?

A
  • Tas emot av socialsekreterare
  • Skyddsbedömning inom 24 h  antingen förhandsbedömning eller utredning
    o Förhandsbedömning inom 2 veckor där socialsekreterare träffar familj, kan avslutas eller inleda utredning
    o Alternativt då att utredning inleds direkt efter skyddsbedömningen utifrån omedelbart behov av skydd enligt SoL
18
Q

Att göra en orosanmälan tillsammans med familjen

  • Berätta om din oro för föräldern
  • Förklara att du vill att familjen ska få hjälp
  • Föreslå att ni gemensamt tar kontakt
  • Erbjud dig att vara med vid första samtalet

När ska det inte göras tillsammans med familjen?

A

Om barnet har blivit utsatt för brott i familjen

19
Q

Missförhållande inom Hälso- och sjukvård respektive social omsorg anmäls genom?

A

Lex Maria
Lex Sarah

20
Q

Vart kan jag hänvisa patienten som varit utsatt för våld? Några exempel Annan hälso- och sjukvård?

A
  • Kurator på kliniken /vårdcentralen
  • Psykiatrin vid svår traumatisering, suicid, dissociation, PTSD
  • Beroendemottagning/klinik
  • Frivilligorganisationer
  • Kvinnojour, brottsofferjour och liknande
  • NCK: Kvinnofridslinjen, stödlinjen för män, stödlinjen för transpersoner
  • VOOV (jourhem åt djur så att våldsutsatta kan fly)
  • Andra myndigheter
  • Socialtjänst (kvinnofrid / Råd och stöd)
  • Socialtjänst – myndighet (sociala jouren)
  • Polisen
  • Missbruksvård
  • Biståndshandläggare/Äldrelots
21
Q
  • Kan komma att utgöra viktig stödbevisning
  • Använd sökord eller mall som är dold på nätet
  • Remisser dolda om det finns en länk till en dold journalmall (Cosmic, RÖ)
  • Fysiska skador:
    o Storlek, placering, färg och form (kroppsmall)
    o Fotografera (obs även helkroppsbild)
  • Patientens berättelse
  • Orosanmälan

Vad handlar ovan om?

A

Dokumentation

22
Q

Våldsutövaren då?

  • Är du orolig för att du ska behandla någon illa?
  • Händer det att du blir väldigt arg eller frustrerad på dina familjemedlemmar?
  • Har det hänt att du har haft svårt att kontrollera din ilska?
  • Har du höjt rösten, slagit i dörrar eller varit aggressiv på andra sätt mot din partner eller någon i din familj?

Råd och stöd?

A

o ATV (alternativ till våld)
o PrevenTell: 020-66 77 88
o Välj att sluta linjen: 020-555 666