Urinvägscancer Flashcards
Var någonstans i urinvägarna hittar vi urotel?
Från och med calix renalis till distala fjärdedelen av urethra. Innan njurbäckenet linjeras vävnaden av tubulärt epitel; I distala urethra övergår urotelet till skivepitel.
Vart i de nedre urinvägarna är det vanligast att tumörer bildas, och varför?
Det är överlägset vanligast med tumörer i urinblåsan: En förklaring till detta är att den har som funktion att lagra urin under relativt långa tider, vilket ger längre kontakttid med carcinogena ämnen än andra delar i vägarna.
Hur är normalt urotel uppbyggt?
Urotel består av ett basalt cellager, ett intermediärt lager av varierande tjocklek, samt ett superficiellt lager av s.k paraplyceller.
Det intermediära lagret är ca 2-3 celler tjockt i pelvis renalis, 4-6 i uretärer, 3-7 i urinblåsa (beror på fyllnadsgrad) och urethra. Cellerna skall vara vinkelrätt orienterade i förhållande till BM, med ljus plasma och små kärnor.
Vad använder man TNM-gradering till?
TNM-gradering är ett system för kategorisering av tumörer med avseende på deras lokala utbredning (T = Tumör), regionala lymfkörtelmetastaser (N = Nodes) och fjärrmetastase (M = Metastaser). Dessa är användbara både som prediktiv och prognostiska faktorer, dvs förutse naturalförlopp samt välja behandlingsmetod.
Beskriv översiktligt Fuhrmans histopatologiska gradering av njurtumörer.
Grad 1: Högt differentierade celler, dvs små runda cellkärnor, med små eller inga nukleoler.
Grad 2: Större, oregelbundna cellkärnor, med små nukleoler.
Grad 3: Större, tydligt oregelbundna/heterogena cellkärnor med prominenta nukleoler.
Grad 4: Grad 3, med förekomst av “bisarra” multilobulerade cellkärnor med stora kromatinaggregat.
Vad innebär sarkomatoid njurcancer?
Sarkomatoid differentiering innebär en sen njurcancer med en cellbild som liknar den vid sarkom (dvs malignitet i stödjevävnad) med virvlar av spolformade celler. Det innebär alltid Fuhrman grad 4.
Kvinnor som diagnostiseras med urotelialcancer är ofta i ett mer avancerat stadie: Vad beror detta på?
Många kvinnor i högre ålder drabbas av urinvägsinfektion med makrohematuri, vilket lett till att många vårdcentraler har låtit bli att göra cancerutredning vid synliga hematurier. Numera skall dock all makroskopisk hematuri hos patienter >50 år utredas med cystoskopi och röntgen.
Nämn tre riskfaktorer för att få blåscancer.
Rökning, exponering för carcinogena ämnen (PAHs, nitrosaminer, klorerade kolväten) via t.ex jobb i färgindustrin, kronisk infektion, kronisk inflammation samt tidigare strålbehandling för gyn/prostatacancer.
Vilka diagnoser utöver malignitet kan förklara makroskopisk hematuri?
Benigna tumörer eller t.ex benign prostatahyperplasi kan ge blödning: Likaså kan infektioner, glomerulonefriter, urinvägskonkrement, och diverse former av trauma.
Vad har de olika typerna av njurcancer gemensamt, sett till utseende?
Tumörerna är runda till formen, omgivna av komprimerat parenkym som liknar en kapsel, och utgår alltid ifrån celler i tubulisystemet.
Vad innefattas i den s.k “Too late” triaden?
De tre klassiska tecknen på njurcancer: makroskopisk hematuri, flanksmärta och palperbar tumör. Flanksmärta pga tromb från hematuri?
Njurcancer ger ofta upphov till diffusa, ospecifika symtom: Ge exempel på dessa.
Hög CRP, Hypertoni, anemi, kakexi, pyrexi, nedsatt leverfunktion etc.
Vad behöver man i första hand utesluta i utredning av eventuell urinblåsecancer, och hur gör man detta?
Man måste utesluta urinvägsinfektion, som är en annan vanlig orsak till makroskopisk hematuri. Detta kan särskiljas mha urinodling. Viktigt att notera är dock att förekomsten av den ena, inte utesluter förekomst av den andra!
Vad innebär principen kring SVF gällande blåscancer?
Att alla patienter över 40 (50?) års ålder samt patienter med riskfaktorer (dvs rökare) i alla åldrar med makroskopisk hematuri skall undersökas efter urinblåsecancer med cystoskopi och DT-urografi.
Vilken grov indelning av blåstumörer är viktigast med avseende på prognosen?
Huruvida tumören är muskelinvasiv (dvs stadie t2a-t4b) eller icke (dvs stadie Tis, Ta eller T1). Ta/T1 tumörer har låg tendens till spridning och innebär ganska god prognos, dock med stor risk för recidiv. Muskelinvasiva tumörer innebär dock mer avancerad sjukdom med metastaser.
