Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

UPPSALA - NHoI (v. 2 + 3) > Synapser II ✓ > Flashcards

Synapser II ✓ Flashcards

1
Q

aktionpotential försvann, så vi vet att det var inhibitorisk nervcell

A

slide 3
- GABA, inhibitoriskt
- Glutamat, excitatorisk
Båda bildar synapser med cell 3 som är spontant aktiv. Eftersom signalen inhiberades/AP:n försvann vet vi att det var en inhibitorisk nervcell och påverkades av GABA /den inhibitoriska signalen

Aktivering av ett inhibitorisk neuron kommer hämma aktivering av aktopnspoteintialer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

vad ligger vi på när vi öppnar jonkanaler i membranet?

A

Vilopotenital.

när vi öppnar jonkanaler i membranet, då ligger vi på vilopetential

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

vad gör Mg2+? vad måste ske för att det ska bli en AP

A

om magnesium är där så är det ingen ström, den blockerar, tills membranpoteintlen är tillräckligt negativ, kan släppa Mg2+ blockaden då

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

aktionpotentialen kommer ner till presynapsen för att hjälpa släppa ut vesiklar.

bara synaptiska potentialer genreras i postsynapsen, ingen AP där

A

skriv inte att aktionspotential är i postsynapsen, det gillar birnir ej!

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

vad måste ske för att jonkanaler ska öppnas?

A

tröskelvärdet måste uppnås för att öppna jonkanaler!

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

vilka singaler är vanligare på soman och vilka är vanligare på dendriten? (inhibitoriska, excitatoriska)

A

mer inhibitoriska på soman, cellkroppen och mer exitatoriska på dendriterna så de inhibitoriska behöver inte resa lika långt som de excitatoriska

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

c är inhibitorisk kan vi se då kullen går neråt, excitatorisk om kullen skulle gå uppåt

A

slide 13

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

A1 är mkt närmare axon hillock, A1 är större, kan bero på att signalen är starkare men om vi säger att signalerna är lika stora, vf är då A1 större?

A

För att A1 är närmare axon hillock!! då blir singalen starkare
A1 är mkt närmare axon hillock, A1 är större, kan bero på att signalen är starkare men om vi säger att signalerna är lika stora, vf är då A1 större? för att det inte finns myelin runt dendriterna och därför om de ej får hjälp på vägen så kommer A1 som är närmare axon hillock inte minska lika mycket i storlek som den signalen som är ute på dendriten och därför kommer A1 vara starkare

slide 12.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

gaba exciterande? när och varför, vad har detta för konsekvens

A

under vår förta vecka i livet är gaba excitatorisk och detta beror på att det inte är helt utvecklade än (finns ingen transportör som gör att kloret (CL-) tas ut ur cellen) därför kommer saker som funkar på vuxna inte funka likadant på nyfödda.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q 
Varje receptortyp kan oftast reagera
specifikt endast med en av tre familjer av
G-proteiner som kan nämnas Gq, Gs och
Gi.
G-proteiner som kan nämnas Gq, Gs och
Gi. Vad gör de?
A

aktiverar specifika signaleringar

inte nervtransmittorn bestämmer vilken av dessa, utan det är faktiskt receptorer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

G-protein receptorer

A
  1. Hormonet binder till receptorn
  2. receptorn ändrar form. Inuti cellen fastnar G-protein och aktiveras.
  3. Aktivt G-protein går itu. Den fria a-delen kommer att trigga en kedja av reaktioner i cellen som ändrar ämnesomsättningen.
  4. Nytt G-protein binder receptorn. Receptorn kan aktivera hundratals G-proteiner innan hormonet på utsidan släpper.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Ge exempel på när receptorn bestämmer om man inhiberar eller aktiverar och då ökar eller minskar på fosforylering. Vilka G receptorer gör vad?

A

Gs (Adrenalin) aktiverar adenylyl cyklas och Gi (dopamin D2) inhiberar adenylyl cyklas

så man antigen ökar fosfolering (Gs) eller minskar fosforylering (Gi)

(kolla slide 18

så här är det receptorer som bestämmer)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

finns G-proteiner på den adrenerga synapsen slide 19 (vänster sida)

A

….

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

när jonkanaler fosforylerar så kan man t.ex öppna jonkanaler eller så kan de

A

…

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

hur kan calcium komma in i cellen?

A

i presynaps
i postsynaps

båda dessa har calcium som sin …

kan också släppas in via endoplasmatic reticulum ( via IP3 receptorer, ryanodine receptorer), men kan inte stanna där hela tiden utan måste försvinna också

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

synaptisk plasticitet

A

en egenskap hos nervceller
cellulärnivå
- ändring i struktur, i membrankomposition, i intraccelulärmiljö (jonkomposition)

Molekylnivå
- ändring i typer av jonkanaler och receptorer
ändring i intracellulärproteiner och molekyler

Resulatet blir ändrad funktion eller respons av synapsen

17
Q

Long term synaptic depression in the cerebellum, vad menas med det?

A

i purkinjeceller i cerebellum (har o göra med balans) händer det hela tiden att de depolariseras. Glutamat som släpps fri av parallela fibrer aktiverar både AMPA receptorer och metabotropa glutamat receptorer (mGluRs), dessa producerar två stycken second messengers (DAG och IP3), som interagerar med Ca2+ som kommer in när climbing fibers activity öppnar spänningsstyrda Ca2+ kanaler vilket leder till mer frisläpp av Ca2+ och en högre intracellulär koncentration av Ca2+ och aktivering av PKCsom triggar clathrin dependent internalisering och postsynaptiska AMPA receptorer vilket försvagar den paralella fiber synapsen.

Japan in the early 1980s. Purkinje neurons in the cer- ebellum receive two distinct types of excitatmyinput climbing fibers and parallel fibers (Figure 8.17A; see Chapter 19). LTD reduces the strength of transmis- sion at the parallel fiber synapse (Figure 8.17B) and hasrecentlybeenfoundtodepresstransmissionatthe climbing fiber synapse as well. This form of LTD has been implicated in the motor learning th.at mediates the coordination, acquisition, and storage of complex movements within the cerebellum. Although the role of LTD in cerebellar motor learning remains contro- versial,ithasnonethelessbeena usefulmodelsystem for understanding the cellular mechanisms of long- term synaptic plasticity.

(slide 29)

18
Q

schysofreni, varför uppkommer det så sent och vad sker i hjärnan?

A

när vi är unga har vi jättemånga synapser , sedan tappar vi synapser med åldern och därför kommer denna sjukdom så sent då det tros bero på att man tappar för mycket synapser, så antalet synapser och synapsstyrka inte är rätt.

19
Q

hur kan vi kontrollera detta med epilepsi och vad beror det på (kort)?

A

Epilepsi beror på att neural nätverk inte fungerar rätt. Det sker en okontrollerad fiering av aktionspotentialer i nervceller i hjärnan.

olika läkemedel t.ex
benzodiazepiner som ökar aktivitet av GABA i hjärnan. Ökar aktivitet av gaba-a i hjärnan

  • man kan blockera, aktivera eller modulera NT frisättning.

om inte tillräckligt gaba kommer ut så kan. Det första man gör när folk har ett episelpsi anfall

20
Q

vad kan göras för att det inte ska komma in kalcium i cellen? och hur kan vi stoppa en AP?

varför kan vi inte stänga av hjärnan?

A

kalcium jonkanaler kan inhiberas så det kommer inte in nån kalcium i cellen

även aktionspotential kan stoppas genom att stoppa natrium.

En stor challange är att vi inte kan stänga av hjärnan för vi måste fortfarande andas.

21
Q

finns andra saker som kan påverka nervsystemet som kan påverka nervcellen och synaptisk funktion, vilka?

A

Hormoner – insulin, leptin, steroider …
Cytokiner – TNG-a, Interleukins …
Läkemedel

Cross- talk mellan
nervsystemet och immunsystemet
nervsystemet och endokrin vävnad

22
Q

aktivitet från hjärnan kan påverka resten av kroppen. Hur mycket av kroppsvikt är hjärnan? hur mycket glukos använder den? och vad försörjs den med?

A

Hjärnan är 2% av kroppens tyngd

upp till 50% av all glukos används av hjärnan

försörjs med blodet via: glukos, O2, insulin m.m.

23
Q

kom ihåg att hjärnan är en del av ett större system. Molekyler kan ibland påverka på ett positivt sätt och ibland på ett negativt sätt.

A

Detta kan vara viktigt i sjukdomar som alzheimer

detta kan påverka om LTP kan uppstå

24
Q

vad sker om man har lymfocyter i hjärnan som är toxiska?

A

toxiska lymfocyter i hjärnan kan påverka och mörda gliaceller, inflammation kan ske vilket leder till neurotoxicitet.

25
Q

generering av EPSP

A
  1. ) AP når fram till presynpatiska terminalen
  2. ) NT frisätts (glu)
  3. ) NT öppnar Glu-gated jonkanaler
  4. ) Na+ strömmar in i postsynaptisk neuron
  5. ) Postsynaptiska membranet depolariseras
  6. ) Förändringen i membranpotentialen är den excitatorsika postsynaptiska potentialen = EPSP
26
Q

Hur uppstår en aktionspotential?

A

AP uppstår genom sekventiell aktivering av Na+ och K+ kanaler
- eftersom aktionpotentialens passiva fortledning är begränsad till ett par mm måste den kontinuerligt återskapas under passagen längs nervaxonet.

27
Q

vad gör hämning av Ca2+ kanaler?

A

Hämning av Ca2+ kanaler hämmar synaptisk överföring

28
Q

Vad bestämms effekten av en nervtransmittor på en nervcell av?

A
  • vilka receptorer/jonkanaler NT aktiverar i postsynaptiska membranet
  • postsynaptiskt membran kan ha både jonkanaler (snabb effekt) och metabotropiska receptorer (långsam effekt)
29
Q

http://medicinstudent.se/neural/node28.html

A

http://medicinstudent.se/neural/node28.html

30
Q

vilken modulation kan ske på metabotropiska receptorer?

A

Modulation av transmittorfrisättning genom påverkan på kanaler i presynaptiska terminaler

modulation av snabba synaptiska potentialer genom påverkan av transmitter-grindade kanaler

modulation av excitabilitet och avfyrningsegenskaper genom modulation av vilo-och spänningsberoende kanaler
Ett exempel på denna skillnad är den kolinerga synapstransmissionen för neuroner i autonoma ganglia. Nikotina jonotropiska ACh-receptorer står för den snabba delen av EPSP medan muskarina metabotropiska ACh-receptorer står för den långsamma delen av EPSP. Dessa muskarina ACh-receptorer verkar genom en second messenger som stänger en K $ ^\textrm{+}$-kanal av M-typ.

31
Q

Generering av EPSP i 6 steg

A
  1. AP når fram till den presynaptiska terminalen
  2. NT frisätts (glutamat t.ex)
  3. NT öppnar Glu-gated jonkanaler
  4. Na+ strömmar in i postsynaptiskt neuron
  5. Postsynaptiska membranet depolariseras
  6. Förändringen i membranpotentialenär den excitatoriska postsynaptiska potentialen = EPSP
32
Q

synaptisk integrering, vad menas med det?

A

Vid många CNS synapser frisätts endast en vesikel som svar på presynaptiskt AP, genererar litet EPSP. För många neuron krävs det att flera EPSPs adderas i det postsynaptiska neuronet för att en AP ska generas. Det finns spatial summering av EPSP och temporal summering.

Spatial summering är när EPSP eller IPSP adderas och bildas samtidigt vid många olika synapser.

Temporal summering är när EPSP eller IPSP adderas som bildats vid samma synaps med snabb följd på varandra (1-5ms intervall)

33
Q

skillnad mellan spatial och temporal summering?

A

Spatial summering är när EPSP eller IPSP adderas och bildas samtidigt vid många olika synapser, adderas sedan ihop.

Temporal summering är när EPSP eller IPSP adderas som bildats vid samma synaps med snabb följd på varandra (1-5ms intervall)

34
Q

GPCR förklara hur de funkar, är de snabba, vilka kanaler kan de påverka?

A

• Påverkar genom G-proteinsubenheter (a or
bg), second messengers eller fosforylering
• Påverkar f.ex spänningskänsliga K+- och Ca2+-
kanaler
• Långsam effekt
• Modulatory effekt

Under receptoraktiveringen
1. frisätts bundet GDP från a-subenheten,
2. GTP inbinds och sedan
3. avlägsnar sig (dissocierar) a-subenheten från bgsubenheten.
4. b och g subenheterna dissocierar inte utan associerar starkt med varandra och sålunda kallas de bg.
• Både a-subenheten och bg-subenheterna kan aktivera specifika effektorsystemen.
• Varje grupp av a-subenheter påverkar distinkta system
av second messengers.

35
Q

NMDA jonkanal släpper in Ca2+, vad händer?

A

Ca2+ är 2nd messenger och aktiverar enzymer, LTP

36
Q

Vad gör LTP

A

antal receptorer kommer att öka vid ändringar av synaptisk transmission under LTP –> starkare synaps.
Antalet receptorer ökar, gentranskribtion och vi får fler synapser som sedan lättare kan bli stimulerade

37
Q

vad är en tyst synaps?

A

vid bara NMDA kommer inte mycket att ske, en tyst synaps, då de är svårare att aktivera pga Mg2+ block. Men har vi AMPA-P + NMDA-R så får vi en funktionell synaps där båda kan stimuleras.

38
Q

Jonkanaler kan röra sig i membranet

A

Ja, t.ex genom lateral rörelse i membranet detta är ett annat sätt att få LTP/LTD i synapsen.

39
Q

kolla slide 34-36 i föreläsningen (bra bilder!!)

A

kolla slide 34-36 i föreläsningen (bra bilder!!)

UPPSALA - NHoI (v. 2 + 3) (19 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions