Minnesfunktion (25/10) ✓ Flashcards

1
Q

bläddra gärna igenom gamla knep anteckningar, de med samer t.ex men även allt annat för att du lättare ska förstå o hoppa in i denna kurs

A

bläddra gärna igenom gamla knep anteckningar, de med samer t.ex men även allt annat för att du lättare ska förstå o hoppa in i denna kurs

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

habituering

A

minskad respons (tack vare synaptisk depression)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

sensitisering (tack vare synaptisk facilitering)

- tror denna är rätt, men kolla upp kan va fel grej

A

om en stimulering följs av ett smärtsamt stimulus så kommer nästa gång denna stimulering ges, djuret reagera mycket starkare

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

associativ inlärning

A

pavlovska betingning
instrumentell betingning
- människa lär sig att spela upp ett visst beteende som respons på stimuli

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

episod minnen

A

handlar om händelseförlppp som man oftast själv är med om. Som när vi cyklade hit o ska hem sen så måste vi komma ihåg vart vi ställde cyckeln

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

spacial variant på episod minne

A

råttan vet var den befann sig vid ett visst tillfälle

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

man kan prima

A

ge en signal som påverkar efterföljande reaktioner

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

arbetsminne vs korttidsminne

A

korttidsminne
- bara några sekunder eller minuter, upprepa en ciffersiffra man fått höra (inte en man kan sen innan) - 7 siffror är oftast kapaciteten på där

arbetsminne (många olika delar av kortex är inblandade, beroende på var infon kom ifrån, sensorik, hörsel, syn.. oberoende av hipocampus)

  • bearbetat minne. att säga den ciffersträngen baklänges behöver mer bearbertning. Det skulle då vara arbetsminne. varaktigheten är sekunder till minuter.
  • huvudsaklig transmittor är dopamin.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

långtidsminne

FRÅGA: om när det bearbetas i hippocampus perioden då är kort-långtidsminne

A

har ingen gräns i kapacitet, saker man kommer ihåg. Kan vara i timmar till decennier

(initialt hippocampus, först bearbetning i hippocampus men så småningom så överförs minnet till olika kortikala regioner)
huvudsaklig transmittor är Glutamat

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

huvudsakliga transmittorer för arbetsminne vs långtidsminne

A

arbetsminne
- dopamin

korttidsminne
- glutamat

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

grid celler, vad gör de och vilka celler sammarbetar de med?
vart finns dessa celler?

A

hjälper tsm med plats celler som finns i hippocampus (signalerar om position och ger spacial minneskapacitet) djur att navigera sig och hitta olika saker. De gula pluppar indikerar råttans plats.
finns en viss cell som informerar om vart råttan befinner sig. Grid celler finns i mediala entorhinala kortex (EC), i mediala temporal loben och EC är huvudkopplingen mellan hippocampus och neocortex. Dessa grid celler ger ett internt koordinatsystem som är essentiellt för navigering.

Together, the hippocampal place cells (yellow) and the
entorhinal grid cells (blue) form interconnected nuronal networks that are critical for the computation of spatial
maps and navigational tasks. This sheds new light onto
how spatial memory might be created.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

ett djur som rör sig 3D

A

fladdermöss
horisontell orientering
rotation
pitch (hur mkt upp och hur mkt ner)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

hur hipocampus strukturer förändras när vi lär oss mer

A

signifikant ökning av den bakre delen av hippocampus. Den främre delen av hipocampus krympte faktist (den är del som omlokaliserar information)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Behövs hippocampus för generell orientering? (taxi förare hittade i london) Vilken navigering kan den behövas till?

A

degenerering pga sjukdom

Nej hippocampus behövs ej för generell orientering. Den behövs för spacial navigering.
hipocampus är inte helt nödvändig för den generella navigeringen. Efter neurodegenereringen så höll han sig till huvudstråket, kunde inte längre navigera på de korta (shortcuts) vägarna. Så hipocampus behövs för spacial navigering.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Pluggmetod

A

En grupp får läsa text 4 ggr
en annan grupp fick läsa en text och sen förklara vad de läste
tredje grupp fick göra mindmap

vilken grupp lyckades bäst?
- de som läste texten och prövade att återge den lärde sig helt klart bäst!

Läs text, begrunda och återge och sen stämm av om du hade rätt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

presynaptiska händelser och postsynaptiska

vart ser vi mest förändringar?

A

i postsynaptiska händelser ser vi mest förändringar

  • ändrad känslighet hos redan existerande receptorer
  • ändrat antal receptorer/kanaler
  • ändrat antal synapser
17
Q

Presynaptiska

finns flera olika sätt för hur man kan ändra synaptisk plasticitet, förmåga för synapser att förändras. Vilka (nämn 3) ?

A
  • kan finnas en sannolighet vilka synapser som kommer tömma sig (frisättning från vesiklar)
  • kan finnas fler eller färre platser där vesiklar kan docka och sen prima (frisättning sker)
  • kan finnas ändrat antal vesiklar tillgängliga för frisättning
18
Q

postsynaptiska, hur kan synapser förändras? (nämn 3 saker)

A
  • de receptorer som finns där kan få en ökad känslighet
  • kan bli fler och kan bli färre receptorer/kanaler (ändrat antal)
  • färre kontaktpunkter eller fler (om inte aktiverad på ett tag blir det färre o tvärt om), så ändrat antal synapser
19
Q

förstärkning och försvagning, nämn försträkning av synaps vad kallas det för?

A

longtidspotentiering (LTP) = förstärkning

stor frekvens av stimulering, mkt stimulering efter varandra, av den exitatoriska vägen leder till långt varande amplifiering och ökad synaptisk effektivitet. Kan vara i timmar - dagar och veckor.

20
Q

vad heter det när en synapstransmission minskar? försvagning i synaps?

A

Long term depression (LTD)

I cerebellum lär man sig genom att inhibera signaler, så att bara de rätta signaler sker och ger en optimal pathway. Detta sker när starka inmput sker/kommer in samtidigt från klättrande fibrer och parallela fibrer på en purkinje cell, detta reducerar purkinje cellens avfirande till den djupa cerebellära kärnan.
I hippocampus kommer LTD uppkoma vid fortsatt svagt nerv-imput.

21
Q

perforant path

A

Hippocampus input väg, den går från EC (entorhnal cortex) till hippocampus.

Det finns separata vägar för spacial och icke-spacial information i hippocampus, sedan kommer hippocampus att kombinera dessa, information från olika delar av hippocampus. Vilket ger oss “item- in -context” minne. Tillåter oss att lägga saker i olika context.
- mestadels episodiskt minne

(The entorhinal cortex
receives highly-processed input from every sensory modality, as well as input relating to ongoing cognitive processes. It is also a major output from the hippocampus.)

går sen via subiculum och slutligen till hippocampus

22
Q

Kopplingsschema av hur information når hippocampus, förklara vilka vägar informationen går och vad de olika delarna förmedlar (1-5)

A

Information passerar först genom primära och sedan sekundära sensoriska barken/cortex för att sedan gå genom

  1. associations cortex (abstract tänkande och språk)
  2. multimodala associationscortex (tar emot och skickar information till och från sensorika och motoriska områden)
  3. parahippocampal - och perirhinal cortex ( (kodar och återupptar minne samt tar emot sensorisk info från sensoriska regioner som pririfrom cortex vilken uppfattar lukt)
  4. entorhinal cortex (navigering, tidsuppfattining och minne)
  5. All input når slutligen Hippocampus
23
Q

cart går information först?

A

först går info till gyrus dentatus

24
Q

Hippocampus output, förklara detta med subiculum

A

CA1 projecerar till subiculum (support) och djupa lager av entorhinal cortex (EC). Subiculum är huvud output från hippocampus. Dess projectioner går till flera andra hjärnregioner som t.ex mammilära nuclei, nucleus accumbens, prefrontal cortex, lateral hypothalamus och amygdala.

Subiculum är ansvarigt för ictal activitet (seizure, anfall) vid vissa fall av epilepsi.

axoner skickas till preområden … det mesta går till CA3
shuffle collateraler går till CA1

tre synapser som man talar om här

25
Q

vad står CA för?

A

CA = cornu ammonis och är betäckningen för subdivisioner av hippocampus.

extra info till TENTA
(inte så många reciproka banor som vi behöver oroa oss om)

26
Q

hypocampus behövs för att skapa nya långtidsminnen

A

deklarativa minnen är helt skillda från motoriska minnen

27
Q

Många djur svarar på en kombination av två euler angles, få svarar på alla tre.. vilka tre har vi?

A

azimuth, horisontell orientation
pitch, upp eller ner orientering
roll, sidvis orientering/lutning

28
Q

Hippocampus behövs för att skapa vilken sorts minne?

A

för att skapa nya långtidsminnen. Deklerativa minnen är helt skilda från motoriska minnen.