Synaps + nervimpuls + muskelkontraktion Flashcards

1
Q

vad är en synaps i några meningar?

(få med orden, koppling, neurontransmittor, receptor, aktionspotesial)

A

Är kopplingen mellan två neuroner. Information mellan de båda överförs genom så kallade neurontransmittorer som frisläpps ifrån den presynaptiska terminalen och som sedan genom diffusion når den postsynaptiska nervcellen. När en transmittor binder till en receptor så förändrar membranpotentialen, vilket kan alstra en aktionspotential. Det är denna potential som överför signalen genom nervcellen. Det finns även olika synapser, så som kemisk och elektrisk.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

vad är en neurpntransmittor?

(finns, gör, åker)

A
  • Molekyl som förmedlar nervsignaler på kemisk väg från en nervcell till en annan.
  • De finns både i CNS och PNS
  • De lagras i vesiklar inom som de områden på axon som utför presynaptiska delen av synapsen.
  • De frisläpps som svar på en aktionspotential till den synaptiska klyftan
  • När de binder till specifika receptor kan två olika saker ske
    • Att jonklaner öppnas och den postsynaptiska cellen membranpotential förändras.
      • Ökning ökar chans att aktionspotential uppkommer
      • Minskning minskar chansen
    • En kemisk reaktion startar
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

vad betyder gruppe “små trensmittor molekuler?”

exempel (behöver inte kunna alla)

A
  • Dessa är snabbverkande
  • Fylls på snabbt och främst från mat
  • Binder ofta till jonkanaler
  • Ex:
    • Acetylkolin
    • Dopamin
    • Noradrenalin
    • Adrenalin
    • Serotonin
    • Glutaminsyra (Glutamat)
    • GABA (Gamma-Aminobutyric Acid)
    • Glycin
    • Histamin
    • IGF
    • Anandamid
    • 2-Arachidonoylglycerol
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

vad är neurnpeider?

A
  • Framställning av dessa styrs av DNA
  • Påfyllning långsam och de är för stora för att kunna utvinnas från mat
  • Binder inte till jonkanaler
  • Ex:
    • Oxytocin
    • Insulin
    • Endorfin
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

vad är en transmittor gas?

A

Tranmittorgaser

  • Mer ovanliga
  • Producerar i synapsen
  • Ex:
    • Kväveoxid (NO)
    • Kolmonoxid (CO)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

vad en en transmittor vesikel? vad görs de?

A
  • Viklarna kommer åker genom alfa motornevronet
    • Men om detta hela tiden skulle ske så skulle synapser aldrig sker
    • è vi återanvänder dem
  • Vi behöver också lossa veskilen ifrån membranet efter den exocyterat in
    • ATP driven proscess tvinnar isär vSNARE och tSNARE
  • Ibland så fungerar det inte som den ska
    • Tas då upp av ER (ca 10%)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

hur sker metablismen av små neorintransmoter ifrån grunden?

A
  1. Enzymerna som behövs tillverkas i ER vid cellkärnan
  2. Enzymerna transporteras sedan långsamt via axonen till terminaler
  3. Vid boutonerna syntetiseras och packas neurotransmittorerna i vesiklar (från prekursorer)
  4. Neurotransmittorerna släpps ut och diffunderar in
  5. Terminalen återvinner sedan neurotransmittorerna i form av prekursorer
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

vad är skillanden vid metabolism av stora neurontransmittorer?

A
  • Exempelvis Substans P och Endogena opioder (enkefalin)
  • Måste förpackas i stora vesiklar
    • Dessa finns alltid ett par i terminelan
    • Dessa omvandlas inte som andra veskilar
    • De heter Stora densa-core
  1. För peptid-neurotransmittorer tillverkas deras prekursorer och enzymer direkt vid cellkärnan i somat
  2. De paketeras sedan i de stora vesiklarna vid ER
  3. Prekursorerna och enzymer transporteras sedan genom microtubule spår i axonet
  4. Väl vid boutonen modifierar enzymerna prekursorerna till fullfjädrade neurotransmittorer
  5. Neurotransmittorerna släpps ut, men återvinns inte utan degraderas istället
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

hur tillverkas ACh?

A
  • Görs av acetyl CoA och Choline som går ihop via katalys av ChAT
    • Acetylkolelin görs i mitokondrien i terminealen
    • choline får vi igenom mat och åker in i terminalen via Choeline transporörer
  • De paketeras sedan i synaptiska vesiklar och frisläpps
    • För att åka in i veskilar så behövs H+ åka in
      • Gör med hjälp av ATP
      • (därför mitokondrier behövs i terminala delan av axonet)
  • När de har använts så bryer AChE upp de till bestånsdelar
  • Choline åker in i presynaptiska axonet och återandvänds
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

vilka funktioner har ACh? även autonoma

A
  • Primära transmittorn vid neuromuskulär junctions
    • Att skapa muskelkontraktion
      • I CNS
    • finns de i:
      • Basala framhjärna
      • Hjärnbark
      • Hippocampus
    • Påverkar inlärning och alerthet
  • I autonom finns de i:
    • Parasympatiska
      • Alla preganilglära nerver och i de postganglinära parasympatiska nerverna
    • Sympatiska
      • Gör Nordarenalin utsläpp
      • Gör Adranlinutsläpp
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

vad är glutamat?

A

Är en excitorisk (simmulerande) aminosyra som verkar på neron som en neurontransmitor. Den är med i många former av synaptic plasticity, vilket är inlärning och minne. Annars en stor synaptisk substans som är med i mycket i hjärnan.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

hur sker syntes av glutamt i hjärnan?

A
  • Kan inte ta sig över blod-hjärn-barriären
    • Vi tar upp det med dieten men måste omvandlas för att åka till hjärnan
  • Alfa-ketoglutamat è glutamat med amiotransferas
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

hur omanvänds glutmat? och görs om?

A
  • Glutamine i presynaptiska blir till Glutamat via enzymet Glutaminase
    • Glutamine kommer in via EAAT
      • Glutamat åker in i Gliaceller (astrcyten) via EAAT och omvabdlas där till Glutamine via glutamine synthetase
    • Även glutamat kommer in via EAAT till presynaptiska
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

vilka jontropa glutmat receptoer finns det? vad gör de?

A
  • NMDA
    • Gör så Ca+ flödar in
      • Gör så fosfat fäster på vesiklar som friläpper mer AMPA till membrenet
    • Även Na+
    • Viktig för inlärning och minne
    • è depolarisering è större chans för AK
    • behöver även glycin för att öppnas, och blockeras av Mg+ tills det att depolersering sker
  • AMPA
    • Na+ inflöde
      • Även så släpper vissa typer igenom K+
    • è depolarisering è större chans för AK
  • Kainate
    • Depolarisering via Na+ och K+
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

vad finns att säga om de metatropa glutamat receptoerna?

A
  • Grupp 1
    • Ökar IP3
  • Grupp 2
    • Ökar cAMP
  • Grupp 3
    • Ökar cAMP
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

hur gör en akionspotenital att glutmat binder till receptorer?

A
  • AK gör så Ca+ kanaler öppnas i presynaptiska
  • Gör så att vesiklar släpper ut Glutamat
    • Glutamat åker in i vesiklarna innan via VGlut som behöver ATP
  • Glutamat binder in till receptor
    • Men den är själv inte tillräckligt stark för att verka. Behöver ofta Spatal Summation för att avfyra de presynaptiska
    • (mer om Spatal Summation i senare del av kapitelet)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

hur sker syntes av GABA?

A

Görs ifrån Glutaminsyra via enzymet Glutaminsyradekarboxylas, GAD, med B6 som cofaktor. Vi får ett CO2 som restprodukt.

  • Glutamine è glutamat è GABA
    • (glutamine görs i glia celler så som astrocyter. Kommer ifrån GABA som går in i mitokondirent och bildar è glutamate è glutamine
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

vilka olika gaba receptorer finns det?

A

Det finns två olika sorters GABA receptorer, A och B

  • A
    • Är jontropa
    • När GABA fäster på så öppnar sig Cl- kanaler så de åker in
      • è gör att Cl- åker in och sänker sannolikheten för en AK
    • Säger att de blir en Hyperpolarization
      • (AK beror på summan av positiva och negativa laddningar. Cl- bidrar till negativa och där med minskar sannolikheten för AK)
  • B
    • Är metatrop
    • Fäster in och gör en G-koppling som öppnar K+ så de åker ut

Blir en Hyperpolarization och där med minskar sannolikheten för AK

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

hur kommer det sig att en AK gör så gaba fäster på receptor?

A
  • En AK åker längst med de presynaptiska neronet.
  • De gör att Ca+ kanaler öppnar sig och Ca+ åker in
  • Ca+ gör att vesiklarna med GABA åker ut och fäster på receptorna
    • GABA har åkt in i veskilen via VGAT då en H+ åkte ut
      • H+ in via ATP è ADP väg
20
Q

hur sker återresorption av gaba?

A
  • GABA bryts inte ner utan åter tillbaka till presynaptiska och till Gliaceller (astrocyter) via GABA transportörer, GAT
    • Till presynaptiska via GAT1
    • Till astrocyter via GAT3
21
Q

hur och varför återvinner vi veskilar?

A

det tagit för lång tid. Och vesiklarna sammansluter ju med membranet (ser mer längre ner i kapitlet) vilket gör att de tar slut i de pre-synpatiska delen. Detta löses igenom återvinning.

Knytta upp SNARE

  • Veskilkens vSNARE och membrenets tSNARE har under exocytosen sammbunit och tvinats runt varandra.
  • Med hjälp av ATP så tvinar vi upp dem
    • tSNARE sitter kvar på sin plats medan vSNARE flyttar sig lite åt sidan

Claritin coated pit

  • Claratin fäster vid den platsen vSNARE är och det bildas en claritin coated pit
  • Det sker en sorts ”endosytos” och en tom vesikel med vSNARE på har bildats
22
Q

vad är en elektrisk synpas?

(finns främst?)

A

Finns främst i hjärtmusklerna

  • Det krävs en större inputresistans till den postsynaptiska cellen
    • Någon som kännetecknar små celler
  • Signaleringen sker igneom hemiknaler, connexoner
    • Flera i den postsynaptiska cellens membran
    • En i den presynaptiska
  • Fördelar
    • Snabba
    • Kan koppla flera celler så de svara korrdinerart
    • Kan leda till metabola signaler
23
Q

Kemsik synaps har förmåga att frisläppatusentals andra veskilar - förklara?

Diskutera även snabbhet

A
  • En enda vesikel som frisläpps kan leda till att tusentals andra frisläpps
  • è gör att en liten presynaptisk terminal som är svag kan leda till stor postsynaptisk cell depolariseras.
  • De är långsammare än elektriska, men dock snabbare än den normala endokrina signalering.
  • Har sin signalering specifikt riktad emot målcellen
24
Q

vad är membranpotential?

A
  • Är skillnaden mellan ut och insidan i laddning av ett membran
  • Beror på att membranet är selektivt permeabelt
    • Alltså att en viss jon kan vara i olika koncentration på ut och insidan
    • Kallas Koncentrationsgradient
  • Olika joner har olika laddning intraceullulärt och extraceullulärt
    • Alltså bara för Na+ går ut så blir det inte ett + ute
    • Och en K+ har inte samma laddning som en Na+
  • Processen når en jämvikt då den elektriska och den kemiska drivkraften tar ut varandra
    • Alltså när elektrokemisk potentialen är 0
25
Q

vad är aktionspotensial och dess fyra faser?

A

Är en tillfällig förändring i membranpotentialen, utlöst av en impuls som depolariserar cellen över en tröskelpotential.

En aktionspotential kan delas in i 4 faser:

  • Inledande fas
    • Minskar membranpotentialen till tröskelpotentialen genom stimulans utifrån
    • Är mest negativ när Na+ öppnas
      • Under membranpotentialen är alla stängda
  • Depolarisering
    • När Na+ åker in blir potentialen positivare och detta kallas depolarisering
    • Leder först och främst till att mer Na+ öppnas
  • Återpolarisering
    • Då potentialen återgår till sitt ursprungsläge
    • Sker genom inaktivering av Na+ kanalerna
      • è kedjeeffekt som gör att mer Na+ kanaler stängs
    • Här öppnas även några K+ kanaler
  • Efterhyperpolarisering
    • I vissa stiumulikänsliga celler finns denna fas
    • Membranpotentialen kan då under kort tid bli lägre än vilopotentialen
    • Beror på special kanaler
26
Q

vad är en refraktärsperiod?

A

Om man stimulerar en nerv med två på varande följande elektriska impulser, kan en nya aktionspotential bara utlösas om det finns ett ”större” tidsrum mellan de två impulserna.

  • Om den andra följer för snabbt så utlöses ingen ny AP.
  • Den minsta tidsintervallen de är möjligt kallas absoluta refraktärperioden
  • En sådan refraktärperiod beror på inaktiveringen ifrån den tidigare signalens Na+ kanaler
27
Q

vad är skillnaden på absulut och relativ refaktärsperiod ?

A
  • Absoluta refraktärperioden
    • Då alla kanaler är inaktiverade och även om tröskelvärdet överstigs så sker ingen ny AP
  • Relativa refraktärperioden
    • Några kanaler återgår till vilotillståndet
    • Gör att en minskad membranpotential av maxvärdet kan mätas
28
Q

vad är allt eller inget lagen inom nervimpulser?

A
  • Elektriska impulser som inte överstiger tröskelvärdet utlöser ingen AP
  • När tröskelvärdet överstiger så leder alla impulser (oavsett intensitet) till AP
  • Detta gör att signalerna alltid är lika starka
    • Då även en öppning av en Na+ kanal gör att andra Na+ öppnas
    • è de är alltså allt eller inget
29
Q

vad är en axon hillock?

skillnad på EPSP och IPSP?

A

Axon hock är en utbuktning precis i början av axonet. I detta område så kommer summering av de stimulerande och inhiberade signalerna omsättas/översättas. Detta för att detta område är speciellt känsligt för spänningskillnader. En känslighet som kommer ifrån:

  • Att de är tätt med spänningskäsnliga Na+ och K+ kanaler.
  • Även också att de inte är någon myelinsering här

De kan bli antigen en:

  • Depolarisering av det postsynaptiska membranet igenom stimulerande neurontransmittorer , EPSP
  • Hyperpolarisering av det postsynaptiska igenom hämande neurontransmittorer, IPSP
30
Q

vad är spatial summation?

A

När signaler ifrån många olika presynaptiska neuron får ett postsynaptiskt neron att nå Tröskel è göra en depolarisering eller hyperpolarisering

31
Q

vad är temporal summation?

A

En ändå presynaptiskt neron kommer avfyra många gånger snabbt è göra så att de postsynptiska neuronet når tröskel och där med avfyras.

  • Summeringen beror på tid, alltså frekvens stryt, och gör att signalerna måste komma tät på varandra.
32
Q

vilka tre egenskar har betydelser för en jonkanl?

A

Tre egenskaper hos en jonkanal har betydelse:

  • Spänningsberoende eller liggandstryd öppning och stägning, sam förmågan att kunna skilja på olika joner
33
Q

vad menas med en spänningberoende jonknal?

läge?

A

Spänningberoende

De fungera lika oavsett om de är Na+, K+ eller Ca+

  • De sker en förändring i membranpotentialen som startar en kaskad av omformning för jonkanel è
  • Sker i spänningssensorer som har positivt laddade aminosyror
    • De flyttas vid förändrad MP
    • è gör att kanalen ändras och öppnas eller stängs

En sådan här kanal kan vara:

  • öppen
  • stängd
  • inaktiverad
    • Orsakas av glockering av poren via ”ball and chain inactivation”
34
Q

vad är ball and chanin?

A

När det är positivt på insidan så åker späningscenorer upp(emot ut) och där med öppnar kanalen. Det finns ibland en ”fotboja” som åker in i öppningen och stänger den efter att den öppnats – annars öppen hela tiden (det som får fotbojan att åka in är tid).

35
Q

vad är hodgkins cukel?

slutar när?

A
  1. Depolarisering sker och tröskelvärde nås
  2. Gör att Na+ kanaler öppnas
  3. Eftersom Na+ öppnas depolariseras membranet ytterligare
  4. Gör att mer Na+ kanaler öppnas

När slutar det?

De slutar när MP når en Na+ överkant och kaliumkanler öppnar vilket repolariserar

36
Q

vad händer ifrån det att en spänning gör så en aktionspotensial sker? koppla till diagram

A

· En nervcell kan stimuleras genom att en elektrisk ström matas in i cellen

o Strömmen kan vara experimentellt genererad i labbet eller en synaptisk ström, initierad av ett intilliggande neuron

§ Detta illustreras av de små och korta stimuleringsströmmarna

· Den minsta strömmen gör så att membran spänningen blir något mer positiv än vilospänningen (s.k. depolarisering) under en kort period. Den något större strömmen gör förändringen i membran spänning något större

· När slutligen den största stimuleringsströmmen matas in så händer något drastiskt (1 i bilden ovan) kallas EndPlatePotatial

o Nu har membranspänningen blivit så pass positiv att några Na-kanaler öppnas

o De öppna Na - kanalerna släpper in en Na + - ström som i sin tur gör membranspänningen ännu mer positiv

o Detta öppnar ännu fler Na-kanaler

§ De är spänningsberoender och har nu när vi öppnas när vi når -55 mV

o Denna positiv återkoppling illustreras elegant av Hodgkins cykel till höger

o Denna positiva återkoppling får membranspänningen att blixtsnabbt skjuta i höjden (2 ovan)

37
Q

vad händer i ett spänningsdiagrame efter aktionspotential har uppnåts?

A
  • Membranspänningen når upp till c:a +30 mV
    • Då börjar Na-kanalerna att inaktivera (via Boll-chain) och K-kanalerna att aktivera (öppna sig)
    • Detta leder till att K+ åker ut ur cellen och att membranspänningen återgår till vilospänning (s.k repolarisering, 3 ovan)
  • Eftersom K-kanaler generellt sett är långsamma tar det en lite stund för dem att stänga även om membranspänningen är ‒ 70 mV
    • Eftersom några K - kanaler alltså står öppna efter en aktionspotential så fortsätter K + att åka ut varmed membranspänningen närmar sig jämviktsspänningen för K + ( ca ‒ 86 mV)
    • Detta kallas för efterhyperpolariseringen (4 ovan)
  • Efter ett tag stängs K - kanalerna varmed membranspänningen återgår till den ursprungliga vilomembranspänningen (5 ovan)

(själva vilopotentialen i cellen beror på 3Na+/K+ kanaler och K+ smyg-kanaler som upprätterhåller)

38
Q

hur går portplating av aktionspotential till i axon?

A

· Aktionspotentialen initieras oftast i axonkäglan/initialsegmentet (0)

o Anledningen till detta är att synaptiska strömmar flyter från dendriterna (utskotten längst till vänster) ut i cellkroppen och sedan till initialsegmentet, som har lägst aktionspotential tröskel i hela cellen

o Aktionspotentialen gör att Na + strömmar in i cellen varmed det blir ett överskott på positiva laddningar där

o Detta gör att en elektrisk ström kommer att flyta från initialsegmentet till den första noden (1)

· En ny aktionspotential avfyras i nod 1 varmed processen upprepas och en ström flyter vidare till nod 2

o Anledning till att aktionspotentialen bara förflyttas framåt är att noderna i bakåtriktningen är refraktära på grund av att Na-kanalerna ej hunnit återhämta sig från inaktiveringen

· Varje nod fungerar som en förstärkarstation och den ” hoppande ” fortledningen kallas saltator i så kallad fortledning

o Lokal anestetika blockerar Na-kanalerna i en eller flera noder

o För att en nervimpuls skall blockeras helt måste 3-5 noder påverkas av lokalanestetika

o Det är alltså viktigt att infiltrera över ett tillräckligt stort område

·

39
Q

vad innehåller/är en fascikel i en muskel?

A
  • Innehåller muskelfiber, blodkärl och nerver
  • Alla dessa fasciklar omringas av perimysium
40
Q

vad innerhåller muskelfiber för något?

A
  • Är långa cyklindriska celler
  • Omringas av endomysium och sarcolemma
  • Innehåller
    • Sarkoplasma
    • Myofibrill
    • Perifera cellkärnorn
    • Mitokondrie
    • Transverse tubules
    • Sarkoplasmatiskt reticulum
    • Terminal cisterns
41
Q

vad innehålleren sarkomer?

A
  • Byggs upp av aktin och mysosin
  • Z diskar separerar sarkomerer från varandra
  • M- linjen är mitten på den
  • Finns även troponin och tropomyosin
42
Q

hur sker kontraktion av en muskel?

A
  • Ca+ ifrån sacroplatiska reticulum frisläpps
  • Ca+ kommer fästa på Troponin och göra så de ändrar form
    • è detta gör så att tropmyosin kan vrida/flytta på sig och lämna plats så aktivs bindingsytor blotas
    • è gör så myosinhuvud kan binda in till ytorna
  • Dock så måste myosinhuvuden aktiveras först.
    • De är först oaktiverade och bortböjda. När ATP fäster på dem så bildas ADP och P
    • è blir aktiverar och sträcks ut
43
Q

Vad händer ifrån att vi får en nervimpuls ner i motorerunet till att visklar frisläpps?

A
  1. En nervimpuls färdas genom motorneuronet till terminalen på axonet
    1. Det är en aktionspotential som åker igenom alfa-motor-neuronet
  2. Spännigsstryda Ca+ kanaler i terminalen öppnas vilket för att Ca+ åker in
    1. Sker när depolarisering med Na+ sker
  3. Ca+ gör att synaptiska vesiklar släpper ut sitt acetyklon genom exocytos
    1. Sker genom att Ca+ binder till synoptitgmin è vilket påverkar vesiklarna att göra exocytos
    2. I detta skedet så fäster SNAR som sitter på vesiklen med SNAR på membranet (terminelan)
      1. Gör så exocytosen/fussionen kan ske då Ca+ drar ihop kedjorna
      2. Fördjupning
        1. Synaptobrevin och synaptotagmin på veskilne
        2. SNap25 och Syntaxin på membranet
44
Q

vad sker när acetylkolin binder till muskel?

A
  1. Acetylkolin binder till acetylkolinreceptorer på musklerna
    1. Detta är niktonreceptorer
      1. Själva membranet som receptorerna sitter är vekat
    2. Receptorerna är ligandreceptoer
  2. Detta gör att kanalerna öppnas där acetykolin bundit in
  3. De gör att Na+ kan åka in i muskeln
    1. Öppnar mer Na+ kanaler som ökar ännu mer (hogis cykel)
      1. Heter Voltage senstive gate Na+ kanaler
      2. è gör att deplarisering sker till + 30mv
    2. När det sker så åker K+
    3. è eftersom de är större inflöde av Na+ än K+ ut så kommer de göra så att membranpotentialen ökar

När den når ett tröskelvärde för sakrocmerna så kommer den verka på sacromerna

45
Q

hur sker utbredningen av aktionspoteinal i muskkeler?

A
  • Aktionspotensialen leder genom slangformade membranförsänkningar, T-tubuluststemet, till det inre muskelfiberna
    • Går som invageringar i membranet och där finns det Dihydropyridine recetpro (L-kanaler)
  • Runt om invageringen finns det Sacroplatsmiska recticulm
    • Har RyR1 receptor på sig som Dihydropyridine binder till
    • è När Dihydropyridine receptor blir stimmuleade av AK så åker Ca+ ut igenom RyR1 platsen
    • è muskelkontraktion
  • Sedan öppnas K+ kanaler och K+ åker ut tills vi når viloläge igen (ca -90) och då åker bollen in