klinsk hjärna, minne, känslor Flashcards

1
Q

vilka tre delar kan vi klinskt dela upp hjärnan i?

A
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

vad händer i de olika delarna som vi klinskt delar upp hjärnan i?

A
  • Reptil längst ner
    • Är livsavgörande så som att andas och cirkulation
    • Ligger mest skyddad och dödlig fara om de är skada här
    • Är automatisk processer som vi själva inte kan kontrollera
  • Mitten är emotioner
    • Längst ner
      • Här finns sömn och dygnsrytm, samt motoriskstyrning
      • Sådant vi kan ta hand om senare men vi kan inte skjuta upp det för länge. T.ex. kan vi dricka kaffe och va vakan längre en natt, men gör vi det hela tiden så får de konsekvenser.
    • Högre upp
      • Här kommer sexualitet, anknytning och emotionella reaktioner
      • Fortfarande viktiga för att vi ska må bra.
    • VI är medvetna om dessa saker, de är val vi gör
  • Intellekt
    • Konkret och abstrakt tankade
    • Medvetna tankar
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

varför kan man inte arbeta flera dagar utan sömn? hur tar man hand om sina problem?

A

Vad man behöver inse är att problem längre ner är viktigare och behöver fixas för att kunna fixa problem högre upp. T.ex. om en person har dålig blodcirkulation, sover dåligt, inte känner tillhörighet och har svårt att tänka abstrakta tankar – då börjar man längs ner och arbeta uppåt. Viktigt att förstå att problem kan påverka varandra, så som brist på tillhörhet kan påverka sömnen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

skillnad på amygudla och hippcampus kopplat till minne?

A

Amydala

  • Kommer ihåg saker som är distinkt, som ett ton eller föremål

Hippocampus

  • Mer komplexa företeelser, så som miljö, lukter och multipala ljud
  • Sitter i temporalloben
  • Fungera som en CD-brännare
    • Alltså att här så vi stoppar in minnet/bränner ner det på en skiva
    • Denna skiva kan sedan skickas till andra delar av hjärnan
  • Om det är något viktigt/hemskt så kommer det återskapas en skiva här hippocampus och skickas vidare
    • Detta eftersom i hippocampus så har negativa minnen företäde att sparas
      • För att de är viktigare i överlevanden
    • Att prata om vad som har hänt gör att man acceptera, men de försvinner inte
  • Vid alzheimer så går frontalloben ”sönder” först, vilket gör att nutidminnet åker först
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

hur lagras minne i terporaloben/hippocampus

A
  • Temporalloben / hippocampus
    • Saker som vi kan deklarera/förklara, berätta och komma ihåg
    • Här lagras alltså både kunskap och händelse (epidoder)
      • För att se skillnad på olika delar se längre ner under Olika minnen
    • I hippocampus sker lagringen av tid och rum
      • Epidoisk minne
      • Men själv händelsens lagring sker i neokortex, vilket är yttersta delen av cortex
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

hur lagras minne i premorotkortex och basala ganliger?

A
  • Premorotkortex
    • Här lagras motoriska och Procedurer (alltså hur vi går tillväga)
  • Basala ganglier
    • Här lagras motoriska och Procedurer (alltså hur vi går tillväga)
    • Även koppla till premotikortex
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

hur lagras minne i amygudla och neocortex?

A
  • Amygdala
    • Lagrar känslor
    • Styr vår frontallob
    • Förstärker händelseminnet (igenom att lägga känslominne till dem
    • Även i limbiska sysmtet
    • Vi kommer lättare ihåg hemska minnen för vi går igenom dem om och om igen och där med gör så deras synaps ökar.
      • Alltså skickas mellan amygdala och hippocampus
  • Neocortex
    • Episodiska minnet
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

vad är kvalitativ minnekatergosiering?

A
  • Deklarativt minne
    • Förvaring (och upphämtning) av minne som vi är medvetna om att vi ”hämtar”.
    • Kan uttryckas i språk
    • Ex: telefonnummer, sånger, när vi berättar historier
  • Icke-deklarativt minne
    • ”proceduralminne”
    • Inte medvetna om att vi använder det
    • Minnen kopplat till färdigheter och associationer
    • Hur vi slår ett telefonnummer, hur vi sjunger, eller hur man cyklar
    • Saker som är svåra att beskriva hur man gör
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

vad är temporal minnesktatgosering?

A

Är inte organiserat efter vad de är för minne, utan tiden över vilket det är effektivt. Tre stycken uppdelningar:

  • Direkt
    • Förmågan att hålla en pågående händelse i huvudet
    • Hög kapacitet
    • Sekund
  • Arbetsminne
    • Att hålla och manipulera information i medvetandet i sekunder till minuter
    • Ex att man letar efter sina nycklar. Vi kommer ihåg vilka ställen vi letat på just då när vi letar, men inte en vecka senare.
  • Långtidsminne
    • Minne över dagar till livstid
    • Minnen ifrån de direkta och arbetsminnet går in i långtidsminnet, men största delen glöms bort.
    • Vad som gör att de är långtidsminne är att omstrukturering av synaptiska bildningar skett
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

hur diffinerar Jan Marcusson arbetminne

A
  • Är ett korttidminne, sekunder
  • Den information som man har aktuell i medvetandet för stunden
  • Om man inte kommunicerar vidare till ett långtidsminne så går det förlorat
  • Plats: Bakre och främre associationscortex
  • Ex: Läsa ett telefonnummer, sedan slå det, sedan glömma det
  • Är det mest lättstörda minnet som kräver mycket fokus.
  • ”viktigare att tro att man kan än att man kan”
  • Sammanhang är lättare att komma ihåg än hel sida text.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

vilka olika långtidminne säger Jan marccuson vi har?

A
  • Episodiskt minne
    • Är ”händelse minnet”
    • Kopplat till känslan av en t.ex. en plats – så som hur det känns att vara i Paris
    • Desto flera modaliteter (sensorisk, lukt, syn, smärta etc.) desto kraftfullare blir minnet
    • Plats: Informationen samlas i mediala temporaloben och hippocampus è lagras sedan i neocampus
      • Leds tedan till flera delar i hjärnbarken beroende på modalitet
    • ”upplevelsen förstärker synapsen för de neuron som var med i upplevelsen”
  • Semantiskt minne
    • Är ”kunskaps minnet”
    • Vi det att Paris är huvudstaden i Frankrike
    • Lagras i media temporalloben
  • Procedurminne
    • Är samma som de Icke-deklarativa minnet
    • Plats: lagras i striatum
    • Omedvetet
    • Ex: hur man går och cyklar
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

hur synapitsk plasiticet förklat sägas?

A

Synaptisk plasticitet är förändring av koppling mellan Neuron. Detta kan förenklat förklaras som:

  • Neuron som fyrar samtidigt kommer få bra koppling
  • Neuron som fyrar i otakt kommer få dålig koppling

fire together, wire together”

”fire apart, wire apart”

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

vad är LTP och LTD?

A

Vi pratar om två olika begrepp – vilka är:

  • LTP som betyder long term potention och betyder att vi ökar synapsen / förstärker singnalöverföreningen mellan två neuron.
  • LTD betyder long term depression och kommer minska synaps / singalöverförening mellan två neuron.

LTP finns även i hippcampus och i cortex. Vid t.ex. ett övergrepp så skickas de signaler mellan dessa i veckor som gör att minnet förstärks.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

vilka två kanaler finns de på postsynaptiska membranet?

A

För att förstå LTP och LTD är det viktigt att förstå den kemiska vägen. Detta sker främst med Glutamat-neuron i hjärna. Till att börja med är det viktigt att förstå att vi har två olika receptorer på de postsynaptiska membranet, dessa är:

  • NMDA
    • Har en mg+ blockad som endast försvinner vid depolarisering av insidan.
    • Kommer vi borttagning av mg+ att släppa in Ca+ och Na+, samt utsläpp av K+
  • AMPA

Släpper in Na+ vid reaktion med Glutamat

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

vad händer när vi släpper ut glutmat ifrån presymptiska? kopllat till minne, fram till inflöde av Ca+ i post

A
  1. Vi skickar en signal till den presynaptiska delen vilket kommer frisläppa Glutamat
  2. Frisätt glutamat kommer göra två saker
    1. Försöka öppna NMDA kanaler, men kommer inte gå pga. Mg+ blockaden
    2. Fästa på AMPA och göra så Na+ åker in
  3. Na+ i post kommer göra så depolarisation sker av membranytan och detta kommer göra så Mg+ blockaden av NMDA kommer försvinna
    1. Leder till inflöde av främst Ca++
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

vad gör Ca++ i postsympatiska under minne?

A
  • Göra så PKA bildas vilket gör så vi CREB kommer göra Proteinsyntes, vilken kommer bidra till två saker:
    • Gör mer AMPA-receptor som åker upp till det postsynaptiska membranet
    • Gör tillväxtfaktorer som är involverade med att öka antalet synaptiska ”ytor”, vilket ger en starke synaps
  • Ökat Ca++ kommer även leda till att mer AMPA kommer till utsidan av membranet, men för att förstå detta är det först viktigt att förstå att AMPA hela tiden återanvända .*
  • (AMPA receptoer kommer åka ut till ytan via exocytos, de kommer sedan ta sig till den synptiska ytan. När de verkat så kommer de glida tillbaka till sidan och sedan åka in igen via endoctyos)*
  • När vi nu har förstått detta så följer vi ökningen av Ca++
    • è leder till aktivering av CaMkII è som gör så exocytosen av vesiklar med AMPA ökar
    • Ca+ kommer även göra så att AMPAs genomsläpplighet ökar, både bidrar alltså till mer AMPA

Minskad Ca+ gör att vi inte när tröskelvärde för aktivering av CaMkII, istället för Fosfatas så endosytosena av AMPA ökar

17
Q

vad leder ökat antal ampa i synpaitksa ytor till? (minne)

A

Vad leder ökat antal AMPA och synaptiska ytor till?

Detta gör så depolarisering av postsynaptiska membranet kommer ske snabbare. Detta leder till att Mg+ blockaden kommer bort snabbare och där med ger en positiv lopp. Snabbare depolarisering gör att detta neuron blir bättra på att avfyra och där med kommer fyra samtidigt som de presynaptiska. fire together, wire together è vi får alltså Long Term potension, LTP.

Kopplat till inlärning

En rytm mellan inlärning och sömn behövs då det är vid sömn som hjärnan omformas och återhämtar sig.

___

Primärt är de glutamat som startar igång. Men även andra gäller till, så som:

  • ACh förbereder tänkandet så vi är mer alerta
  • GABA hämmar och där med regaler
18
Q

hur är vårt fokus kopplat till två olika sorters neurotranspitor/hormon

A
  • Vi sover
    • Sympatisk är långt och där med lågt med adrenalin
    • è leder till låg mängd Dopamin och där med ingen koncentration
  • Vi är lite taggade
    • Adrenalinet är lagom och där med är Dopamin lagom
    • è gör att vår koncentration är bra
  • För taggade
    • Adrenalin är högt och de gör att Dopamin övertrycker
    • è dålig koncentration
19
Q

vad gör panikattack med vårt fokus?

A

Får vi en panikattack så kommer de ökade adrenalin göra ett kraftigt tryck upp av dopamin è vilket leder till att vi inte har fokus.

Om vi är stressad så är det känslorna som tar över. För hög anspänning gör att vi går över gränsen.

20
Q

varför agera känslro för tanke?

A

Medventande kräver analys och att vi kan anpassa det till tidigare minnen. Alltså arbetsminne kopplat till vad vi kan förut.

Det limbiska systemet (och där med känslohjärnan) kommer aktiveras fortare än cortex – och kommer därmed påverka kroppen fortare än cortex. Detta gör att t.ex. hinner upplevas och ha konsekvens på kroppen snabbare än våra egna utformade och logiska tankar har.

21
Q

vad minns med två kompoenter i känslorna och vilka fyra strukutern ingår i känrlsorhjärnaan?

A

De finns två viktiga kompontet att diskutera, de är:

  • Vår gas – alltså belöningssystemet
  • Vår broms – rädsla och stress
  • Thalmus
    • Omkoppling för sinnen kopplat till känslor så som syn och känsel. Obs ej lukt
  • Amydala
    • Ilska och rädsla
  • Hippcampus
    • Skapar minnens om är kopplade till känslor
  • Hypotalamus
    • Regalerar autonomiska systemet igenom att reglera bland annat Noradrenalin
22
Q

när får vi dopmain kopllat till belönign?

A

Belöning är direkt kopplat till Dopamin. När vi gör något belönade så som att äta, bli glada eller ha sex, så skickas dopamin ut. Viktigt att förstå är att de inte endast sker belöning (dopamin utsläpp) vid exakta tidpunkten för belöning, utan även innan när man ser belöningen. Detta gör att vi söker efter belöningar, så som att vi blir ”fyllda” av att se t.ex. mat vi snart ska äta.

(dopamin är egentligen negativ, men sedan positiv)

23
Q

när vi pratar om dopmain och belöning, vilka gångar anväder vi då?

och vilka sekundär mål finns?

A

pratar om belöning så är det de Mesolimbiska dopaminsymets som är centralt. Det har två vägar:

  • Ifrån VTA, Ventrala tegmenta arean i mitthjärnan è till nuclus accumbens, NAc, i ventrala stratinum.
    • Kopplat till motorfunktion och gör att vi utför rörelser som få oss att känna belöning
  • Även till Prefrontalcortex
    • Kopplat till planeringen och fokuseringen
  • Finns även sekundära målplatser så som:
  • Amydala
    • Kopplat till känslan av belöningen
  • Hippocampus
    • Kopplat till minnet av belöningen
24
Q

vad för dopmain receptor finnns det kopplat till beklöning?

A

När dopamin kommer till NAc så kommer de binda till dopamin receptorn D1 och D2 – där första ökar sannoliheten för neurotransmission/stimulerade, och andra är hämmande/minskar sannolikheten. Det som sedan avfyrar som positivt är Glutamat.

25
Q

vad hände när vi går in på en resturang och ser mat vi komemr äta?

A
  • VTA stimuleras och skickar ut dopamin som går till olika strukturer
  • Dopamin till prefrontralcortex è vi får en plan och vi fokuserar på maten
  • Till NAc è vi kopplar motorfunktion och vi sträcker oss efter maten
  • Till amygdala è vi kopplar lycklig känsla av mat
  • Till hippcampus è vi kommer ihåg var denna restaurang finns och vad som är gott
26
Q

vad är reward prediction error?

A

Här diskuteras belöning utifrån om den är väntad eller förväntad, samt om den är negativ. Finns tre utfall:

  1. Vi ser något oväntat, t.ex. att vi får en oväntad present, och belöning gör ökad fyring av doapminerga neuron
  2. Vi får present varje dag, och tillslut så har vi lärt oss att vi kommer få de och får där med bara Cue, men inte någon belöning. Vårt dopamin ändras alltså inte

Plötsligt en dag får vi ingen present, detta gör att dopaminfrisläppande neuron hämmas och vi får negativ feedback till de områden i hjärnan där belöning annars skulle kännas.

27
Q

hur är amygula kopplat till rädsla?

kopplat till skräck

A

Amygdala strukturer skickar signaler till frontalloben. Detta är till för att vi ska förhindra något som är dåligt. T.ex. om vi har varit med om något hemskt så kommer amygdala skickar signaler till hjärnan att detta vill vi inte vara med om igen – därför folk får scenskräck om de tappat bort sig på scen. Amygdla kan dock skicka ”falska” signaler till frontalloben, dessa är vi rädda för tills de att vi sätter in logisk tankade och fattar att de inte är farligt. T.ex. få vi för oss att någon person kommer göra något dåligt så påverkar de vårt beteende tills det att vi logiskt kommer fram till att den bara är sig själv.

28
Q

hur påvekrars kroppen av stress och räddlsa i stora mängder?

A

För stor rädsla/stress ger frontal kollaps. Vi får:

  • Stresspåslag
    • Hjärtat slår snabbare, mage, muskler och ansikte
  • Ångest, panik
  • Tänkandet kollapsar
29
Q

skillnad akut och långvarig stress?

A

Akut stress: detta ger tillfällig kemisk blockering av hjärnbanorna. Vårt adrenalin gör så vi inte kan koncentrera oss

Vid långvarig belastning/stress – om man har kortisol hela tiden – gör att nervceller mår sämre. Vi förlorar kontroll över frontalloben. (Ifrån frontalloben så kommer signaler som gör att vi kan prata samtidigt som vi går m.m.) Konstant stress kommer göra så vi tappar våra synapser. Leder till att vi får problem med uppmärksamhet. Gör att vardagliga situationer är svåra då vi får skräckpåslag.

30
Q

vad händer med amygula och frontalloben med längvarig stress?

vad få detta för konsekvenser?

A

Det som sker är att amydala stimulerar noradrenalin och dopamin utsläpp ifrån hjärnstammen (sympatikuspåslag) – detta leder till att amygdla stimuleras och frontalloben hämmas. Arbetsminne/radarfunktion och fokus/koncentration i frontalloben kommer minska/slås ut.