motorik Flashcards
1
Q
hur ligger finmotirk vs grovmotorik i ryggmägen?
A
Motorik styr musklerna via synaps. Motoriska neuron ligger i framhornet i ryggmärgen. De är funktionellt uppdelat så att:
- Finmotorik ligger mest lateralt
- Grovmotorik ligger mest medialt
2
Q
vad är primära motoriska barken?
brukar kallas
palas
defintion
gör
A
- Brukas kallas M1 eller area 4
- Plats
- Ligger framför centralfåran i frontalloben
- Alltså i gyrus precentralis
- Definition
- Det område där det krävs minst strömstyrka för att stimulera musklerna
- Styr människans alla muskler som är inblanda i frivilliga rörelser
- Högre delen styr kroppens vänstra sida – lateralisering
- Är uppdelad enligt Homuculus
- Alltså att en del i barken styr t.ex. tummen och en annan axelen
3
Q
vilka banor ingår i den sucorikala motorbanorna?
A
Colliculospinal
Rubrospinal
Vestibulospinal
Reticulospinal
4
Q
vad är den collicuospinala tracten?
A
- Går till colliculus superior
- Tar emot input från retina, samt från visuella cortex, och somatosensorisk och auditorisk info.
- Bildar “karta” över omvärlden.
- Kontaktar sedan mediala motorneuron och korroderar motorik i förhållande till synfältet
5
Q
vad är den rubrospinal baana?
A
- Rubrospinal banan
- Går till röda kärnan
- Inte så viktig för en frisk människan
- Går mest till övre extremiteter
6
Q
vad är den vestibulospinal banan?
A
- Håller huvudet balanserat när kroppen rör sig/man rör huvudet.
- Börjar i vestibulära nuclei i medulla som tar emot information från innerörats vestibulära laby- rint.
- En komponent går ner bilateralt längs ryggmärgen och aktiverar muskler i nacke/rygg.
- En annan komponent går ipsilateralt hela vägen till lumbala ryggmärgen (sköter balans via motorneuron i benen)
7
Q
vad är den reticulospinala banan?
A
- Styr grovmotorik, hållning och medrörelser
- Medrörelser = sådant som måste funka men man inte behöver tänka på
- Axelnära muskler
- Ifrån rektangulära formationen
8
Q
vad är en corticospinal bana? finns två uppdelingar
A
Axon går genom capsula interna, cerebrala pedunkeln, pons och bildar pyramidalbanan i medulla. Vid övergången medulla/ ryggmärg korsar banan till andra sidan. Efter överkorsningen kallas den den laterala corticospinala banan. Slutar i den dorsolaterala regionen i ventralhornen och intermediär grå substans; där tar inter-/motorneuron över.. Kan dela upp det i direkta och indrikta.
- Direkta
- Är strikt korsat
- Styr finmotorik
- Indrieka
- Ger cortikal input till de subcorikala motorbanorna
- Styr grovmotisk
- Mediala viktig då den går till:
- Reticulospinala
- Vestibulospinala
- Tectospinala
9
Q
vad är den laterala corticospinal banan?
A
- Detta är den största och viktigaste
- Väldigt viktig för finmotoriken
- Har ingen backup
- Kallas även för pyramidbanan då den korsar
- Lateral vilket gör så den går till de ventrala framhonret i ryggmärgen, vilket styr de distala extremiteteernas muskulatur – deras finmotisk
10
Q
skillnad på sma och pma?
A
- SMA – Supplementära motorkotex
- Aktiveras innan utförande av inlärd rörelsesekvens
- PMA – Premotorkortex
- Aktiveras då man tänker göra en ny rörelse
- Anpassa till synen (se exempel nedan)
11
Q
va har område area 4 och 5 för funktioner? ge exempel?
A
Dessa ligger i area 4 och 6 och har viss funktion så som:
- Initiering av rörelsen (alltså börjar den)
- Tar fram/organiserar ett komplex rörelseprogram
- Med ta fram program menas att de ”förbereder”
- Kontroller de visuellt styrda rörelserna
Exempel:
Vi ska rita av en kurvig linje
- Försöker göra endast med motorkortex
- Då är det försent att korrigera rörelserna till viss del och vi kommer ha svårt att följa kurvorna
- Med Premotorkortex, PMA, så kommer vi kunna koppla in syninflödet så de kan korrigera primära motorkortex
12
Q
vad är prefrontalcortex?
A
- Är en ännu ”högre uppsatt” struktur i motriken.
- Det är den som plockarut rätt motorprogram till PremotorCortex så den kan skicka rätt till MotorCortex
- Är med i förmågan att avstå stimuli
- Planering av rörelser och handling
- Gör så passade rörelser väljs i rätt tid och på rätt plats
- Här finns förmågan att fatta beslut och anpassa sig i olika socialt sammanhang
- Även långtidsplanering
13
Q
vad är specielt med ansiktet övre motoriska inervering?
A
Övre delen
- Den övre delen får innervering ifrån n. facialis och får motorinput ifrån båda hemisfärerna
- Alltså dubbelsidig innervation där motorneruon i n. facialis får inflöde från både höger och vänster hjänhalva till en halva av övre ansiktet
- Styrs likt allmäna grovmotriken
- Inte lika mycket finmotorik som de behövs i nedre, t.ex. munggipor
- Neouronen kommer ifrån cinguala motorområdet och går till facalis nuclus för att sedan gå ut via n.facialis
14
Q
vad är specialt med ansiktets nedre motorisak innervering?
A
Nedre delen
- Nedre delen av n. facialis får bara input ifrån ena hemisfären och likar nesten av kroppens innervering.
- Vi går ifrån Primära motor cortex till facialis nuclus och sedan till motsatt (alltså mot hjänsvären) ansikts halva på nedre delen
15
Q
vilka struktuer ingår i basala ganlierna?
A
Är djupa kärnor som ligger basalt i framhjärnan. Har många viktiga strukturer så som:
- Striatum
- Caudate nucleus
- Tar emot info ifrån sensoriska areaor i cortex och motorareor i frontalloben som styr ögat
- Putamen
- Tar emot info ifrån primära och sekundär somatosensoriska cortex, sekundär vissuella, ljudaccicationsarean.
- Caudate nucleus
- Globus pallidus
- External segment
- Internal segment
- Subthalmic nucleus
- Substantia nigra
16
Q
vad är basala ganglier viktiga för?
A
- Sätta igång rörelser
- Finns ett filter som plockar fram rätt rörelser
- Jämnhet hos rörelser
- Rörelsers hastighet
- Rörelseinlärning
17
Q
vad gör Globus pallidus interna normalt emot Thalmaus?
vilka två vägar påverkar detta?
A
Under vaniga förhållade så bromar Globus pallidus interna Thalamus och därmed filtrerar vilken sorts rörelser som går fram till motorbarken.
Vi har dock två vägar vi kan få en rörelse på:
- Diretka
- Lättar på bromenen, alltså är aktiverade
- Indirekta
- Ökar på bromsen, alltså är hämnade
18
Q
hur påverkar dopamin indirekta och direkta vägen?
A
- De dopaminproducerade cellerna i substantia nigra (mest i delen pars compacta) sänder ut projektioner till striatum där dopamin gör:
- Aktiverar den direkta vägen via dopamin D1 receptorer
- Hämmar den indirekta vägen via dopamin D2 receptoer
- Dopaminet går via Nigrostriatala pathwayen
- (mer om dopamin i senare kapitel)
19
Q
hur fungera direkta vägen?
A
Driver rörelser igenom att höga chansen att rörelser släpp igenom
- Man bestämer sig för att göra en rörelse och skickar då + singaler till striatum (putamen och caudatus)
- Striatum hämmar i sin tur globus pallidus interns broms på thalmus
- Det gör så bromen på thalmus dras bort och thalmus kommer fyra till frontala kortex
- Detta ökar chansen för att rörelse ska ske (alltså de sker en rörelse)
20
Q
hur fungea den indirekta vägen?
A
Den indirekta vägen är istället hämmade av rörelser (alltså minskar chansen för att en rörelse ska ske)
Går till så att:
- Striatum sicka ut hämade GABA till Globus pallidus Externa.
- Globus pallidus externa hämar Nucleus Subthalimicus som ger stimuli till Globus Pallidus Interna
- När Globus Pallidus interna får stimuli så ökar den sin broms på Thalamus vilket hindrar Thalmus att skicka signaler till mototcortex
21
Q
vad är cerebeullums generella funktion?
A
Generell funktion:
-
Processa information från/om
- Motorcortex
- Proprioception
- Syn
- Balans
- Ge instruktioner till Motorcortex och subkortikala motor center, vilket ger en mjukare och bättre rörelse hos våra muskler.
- Håller ordning på balans och hållning
22
Q
hur kan vi funktionellt dela upp cerebellum?
A
- Vestibulocerebellum
- Ballans och hållning. Koppla ihop med ögonen
- Spinocerebullum
- Sköter mer proximal muskler för att se om det blev bra
- Intermediate zone
- Cerebrocerebeullum
- Reglerar finmotorik och planering
23
Q
hur fungera vestibulocerebellum tract?
A
- Balansinformation kommer ifrån balansapparaten (vestibularapparten)
- Informationen går sedan till cerebellums bark (till dess focculus lob, vilket är en liten lob i den posteriori delen)
- Kan gå antigen direkt hit eller indriekt via vestibulära kärnor i område vid pons och medulla
- I barken så kommer nervceller sedan skicka tillback information till de vestibulära kärnorna, detta efter att informationen har processas och koordineras
- Även ögonmusklernas nervkärnor påverkar skickar nu signaler hit
- Singalerna går sedan ner ed vestibulospinala banan
24
Q
hur fungera spinocerebellum tract?
A
- Information kommer ifrån ryggraden via de Spinocereeullära banorna
- Dorsala delar har senorisk info
- Ventrala delar skickar en ”motorkopia” upp som säger vad för rörelse som har gjorts
- Alltså när vi skickar ner ett motorneuron så kommer de även skickar samam imput till cerebellum
- Denna information går till cerebeullum där den processas och skickas sedan ut till banor i hjärnstammen som sedan skickar ner Reticulospinala banor och även vestibulspinala banor
- Vilket gör medrörelser – det vill säga omedvetna med viktiga rörelser som t.ex. tillrättar så vi inte tappar balansen när vi står upp och börjar luta åt ett håll
25
hur fungera cerebellums intermediära zon?
1. Information kommer ifrån ryggmärgen via spincerbellar banan. Denna information går till lillhjärnan
2. Information kommer även via Motorcortex, går inom pintine nuclei för att sedan gå till illhjärnan
3. All information som kommit till lillhjäran kommer kopplas om /sammanställas/ processas i Nucleus interpositus föra att sedan
1. Gå vidare till thalamus och sen upp till motorbarken igen
2. Eller gå till nuclus ruber för att sedan gå ner via de Rubrospinal banan
Detta bidrar till att rörelserna som Motorcortex tänker göra blir mjuka och rätta då de välls görs.
26
hur fungera cerebrocerebellums tract?
**Cerebrocerebeullum**
1. Singaler ifrån cerebral cortex skickas ner till Pontine nuclei för att sedan kopplas om och gå till lillhjäran
2. I lillhjärnan så går sinaler via omkoppling i Lateral cerebellar kärnor vidare till Thalamus
3. Thalmus pratar sedan med Cerebral cortex
Detta gör att vi får prossesera den info som vi tänker skicka ut via Cerebral Cortex innan vi skickar den
27
beskriv hur moss- och klätterfiber går i cerebellum
28
hur sker dompamin syntes?
* Tyrosin onverteras tillL- DOPA av thyrpsinhydroxylas
* Ifrån all mat
* Färdas sedan till hjärnan då L-dopa kan ta sig igenom BBB men inte Dopamin
* Tar sig in med aktiv transport
* Vidare till dopamin av L-DOPA-deakrboxylas.
* Ligger sedan och väntar som dopamin i visiklarna
* Efter anvnänding återvin de igneim DAT, dopamine transporter
* Största delas används inte, utan åker tillbaka såhär
* *Kan även ta sig till lever där MOA bryter ner den*
* *Nedbryttningen sker av MOA och COMT*
29
vad är dopamin med och styr?
Dompaminerga neuron styr bland annat:
* Rörelser
* *Kolla mer under kapitel motorik och direkta/indiretka vägar*
* Belöning
* Kongnition
* Psykotiska symtom
30
vilka tre dopaminbanor finns det?
Det finns två banor som dopamin går i hjärnan (de är egentligen 3 men 2 av dem går tätt). Dessa är:
_Mesolimbiska banan_
* Styr belöningen
* Går ifrån Ventrala tegmentum som går till nucleus accumbens (grön i bilden)
* Verkar direkt eller indirekt
_Mesokortikala banan_
* Är tätt associerad med mesolimbiska banan
* Styr kognition/emotion
* Får ifrån Ventrala tegmentum till olika regioner i cortex
_Nigrostriatala banan_
* Är med i rörelser och där med motorik
* Går ifrån substantia nigra till Striatum
* Mer om detta under Motorik kapitlet
31
Hur sker en medventen rörelser ifrån ens inre tankar?
1. Eftersom de är en medveten rörelse så kommer de starta i frontala delar av hjärnbarken, så som prefrontralcortex, där vi planerar själva rörelsen
2. Ifrån prefrontralcortex så skickas singaler till premotiska områdenen, exmepelvis premotorarea (PMA) och supplementär motorarenan (SMA), även posteriora paretalcortex
1. Påvägen hit så kommer signalerna även kommunicerar med lite oandra områden, så som:
1. Basala ganglier som gör följande:
1. Fixar jämnhet
2. Fixar röreleläng
3. Eller ska vi avbryta rörelsen
2. Cerebellum
1. Kan kordineras så rörelsen blir fin
3. När singalen kommer till PMA och SMA så görs den planerade handligen om till ett mototprogram som går til:
1. Prmäta motorbraken som sedan skickar singalar via motornerron till rymmgärgens framhorns laterala del (den lateral kortikspinal banan)
1. Ger finmotoriken
2. PMA och primära motorcortex kontaktar även nervceller i hjärnstammens formatio reticularis som går vidare till ryggmärgens framhorn för att kontakta motorneruron
1. Ger grovmotorik i framförallt proximala muskler
2. Även denna bana som ser till att vi inte ramlar omkull när vi ändrar vår tyngdpunkt
4. Dessa motorneuron kommer sedan aktivera muskeln
1. Om det blir något litet fel så kommer vi få återkoppling via muskelspolar som pratar med cerebellum och där med fixar rörelsen så den blir helt rätt.
32
Någon ber oss rita en trasparent kub, hur går tanke till rörelse i huvudet?
1. Primära sinnesintryck registreras (här i somatosensoriska, syn- och hörselcortex)
1. Dessa beskrivs som modaliteter. Dessa tolkas per sinnesort innan de åker vidare.
2. Vi hör att vi ska rita en transparant kub
2. Signalerna tolkas i bakre sensoriska multimodala associationscortex.
1. Här analyserar vi. ”Vad är en transparant kub”
2. Här måste de vara lagrat vad en kub är
3. Informationen går vidare till främre prefrontala associationscortex. Här läggs en plan för rörelsen upp. Får även input från amygdala och limbiska systmet (2b) – ”om man är rädd för att stå vid tavlan och rita”
1. Här sker en annan typ av analys. ”vad kommer hända för mig? Är det nyttigt för mig. Farligt? Känns det konstigt? Får vi pengar”
2. Här sker en sorts värdering som kräver insikt. Vi gör sedan en strategi som kräver fokus och koncentration
3. *Problem här gör att man kan ta farliga beslut utan att tänka på konsekvens*
4. Planen förs vidare till premotorcortex. Premotorcortex mottar också information från *cerebellum (går via thalamus) (3b)* och basala ganglierna (3c), båda via thalamus.
1. Här försöker vi hitta inlagrade program som att vi tidigare har ritat en sådan kub
5. Motorcortex aktiveras och handlingen utförs*.*
1. *Vi ritar kuben*
Nuclus accumbens, som är kopplat till belöningssystem, är också inkopplade vid tanke. Men vi ska inte kunna koppla det till tanke enligt föreläsaren.
33
Följ nervimpulsens väg, från tanke till motorneuron, och beskriv vad de olika nivåerna och banorna gör. Du behöver inte redogöra för basala ganglierna eller cerebellum.
Frontala delar av hjärnbarken (t.ex prefrontalcortex) är viktiga för att planera rörelse. Härifrån skickas impulser till premotorområden som premotorarean (PMA), supplementära motorarean (SMA) och posteriora parietalcortex. Här omsätts den planerade handlingen i motorprogram. Cellerna på denna nivå kodar inte direkt för kontraktion av en viss del av en muskel utan kan aktiveras exempelvis innan en rörelse oavsett vilken hand som utför den eller vem som utför den (spegelneuroner) eller innan en viss rörelsesekvens. Dessa områden skickar vidare informationen till primära motorbarken som i sin tur direkt kontaktar motorneuron i ryggmärgens framhorns laterala del (laterala corticospinala banan). Denna bana är korsad och står för den finmotoriska delen av rörelsen. Premotorområden och primära motorcortex kontaktar även nervceller i hjärnstammens formatio retikularis som i sin tur projicerar till ryggmärgens framhorn (den reticulospinala banan) där de (oftast via interneuron) kontaktar motorneuroner. Denna bana ser till exempel till att man inte ramlar omkull på grund av tyngdpunktsförändringen då vi sträcker ut handen. Den styr även annan grovmotorik – framförallt i proximal muskulatur och är till viss del
