Kotpelare + benbildning Flashcards
vilka tre delar kan man dela upp benet i?
Benet kan delas upp i olika delar – vilka är:
- Kompaktben (kortikalt ben)
- De är mycket hållfast tack vare de är kompakt
- Spongiöst ben
- Heter också cancellous och trabekulärt
- Periosteum
- Yttre delen av benet. Här går det blodkärl m.m.
vad är specielt med benets struktur?
- De är bågformat vilket för att de hållet bättre.
- De är också växt för att tåla mycket kraft.
- Är också flexibelt så de inte ska brytas lika lätt
vad är benets matrix?
Kan delas upp i två delar som tillsammans ger både styrka och stadga.
- Oorgansik material
- Ger styrka
- Mineraler så som calicium
- Organsik material
- Ger stagda (och även styrka)
- Kollagen typ I
- ”bONE”
vad är överskitigt de tre viktigaste bencellerna?
- Osteocyte
- Singaler till osteblaster/klaster att bygga/bryta ner
- Osteoblast
- Bygger upp
- Osteoclast
- Bryter ner
vad gör en osteblast?
- Härstammar ifrånmesenkymala stamceller
- Blir sedan osteoprogeniotor som med BMPs vildar omogna osteblaster
- De fäster på vävnad och differneterar och kan bli två olika
- Bone.lining celles
- Är gamla osteblaster
- Ostecyter
- Inmurad i det mineraliserade benmatric
- Kommunsierar med varnadra via utskott
- De känner av beslasting på sklettet igenom den vätskan som finns i kanler
- è utsöndrar faktorer som påverkar andra
- Bone.lining celles

vad gör en osteklast?
- Urspunger ifrån hematopetiska stamceller som blir monocyter som sedan blir osteklaster
- Flerkärnad cell
- Tänker en yta och sprutar ut syror som bryter ned benet

vad är RANK? kopplat till osteblaster
- Osteklaster har Rank på sig
- RANK kan binda till ligand på osteblasterna, RankL och där med göra så vi får en aktiv osteklaster
- Osteprotergerin, OPG, utsöndras av oseocyter
- Är en hämmare av RankL è ingen aktivering av osteklaster
vad är intramembranös benbidlning?
hur går den till?
- Sker hos våra platta ben så som skallben, skulda och os coxae
- Kräver EJ brosk bildning
Kan delas in i fyra steg
- Steg 1
- Vi bildar ossifications center
- Betyder att mesenkymala stamceller går ihop och bildar osteoblaster
- è benmassa börjar bildas
- Steg 2
- Calcifcation sker, vilket är att minieraler byggs in
- Gör så extracellulär matrix hårdnar
- Steg 3
- Extreceullulärt matrix utvecklas till trabekler
- Blodkärl växer in i trabeklerna
- Steg 4
- Sist bildas periosteumet

vad är enchondral benbildning?
hur går den till?
- Är själva rörformade benen
- Har brosk i sin utveckling
Utveckling
- Mesenkym går ihop
- Brosk bildas
- Primärt ossifikationscenter bildas
- Dessa celler är större än utrymmet och får inte näning
- De där sedan och bildar ett hålrum
- Hålrummet fylls med osteoblaster och blodkärl
- Broskcelelrna proliferera, ökar i antal, uppåt och nedåt
- Längst ut så växter blodkärl in i epifysen och vi går en sekundär ossificatonscenter

hur sker upp och nedbyggnad av ben?
två olika?
Det går att dela upp benbildning i två delar:
- Kortikalt
- Sker i kanalerna, Haverska kanaler
- Osteoklaster går ner och rensar upp
- Ostebalster kommer efteråt och bygger upp lager för lager
- Travekulärt
- Här lägger sig enheterna bredvid varandra på ytan
- Åter igen så rensar vi först upp och sedan bygger i
Upp och nedbyggandet skapar ett kretslopp
- Vila när det inte händer något
- Osteklaster kommer och rensar
- Utbyte av celler sker
- Osteblaster bildar nytt

hur påverkar hormoner benbildningen?
- Vi kontroller frisättningen av dem och där med benets sammansättning
- PTH
- Vi har mycket Ca+ i skelettet
- Om Ca+ är lågt i blodet så frisätter vi PTH
- è aktiverar osteklaster att bryta ner ben
- è Ca+ ut i blodet
- Calcitonin
- När Ca+ översiger normala nivåer så utsöndrar Tyroide Calcitonin
- För att Ca+ lagras i ben
hur fungera mekansik kontroll av benbildning?
- Lite belastning, typ sängliggande, kommer göra att benmassa misnkar (mineralintager minskar)
- Vid ökad belasting så ökar benbildning
- (det är ostecyterna som känner av balansen/förändringar)
vad är farmakologisk kontroll av benbildning?
syfte och olika sätt
- Syfte
- Att ändra balansen mellan nedbrytning och uppbyggnad för att få en högre omsättning (hög omsättning är bra)
- Olika sätt:
- Anabol lösning
- Ökar ostebalster
- Anti-katabol lösning
- Minskar osteklaster igenom att användaa RankL-hämare
- Bisfosfonater
- Binder till skelett och gör att osteklaster genomgår apoptos
- Anabol lösning
vad sker i frakurläknings första fas?
Inflammation
- Ca 4 dagar
- Svullnad pågår och olika ämnen utsöndras
- Il-1, Il6
- Drar dit inflammatoriska celler
- Bidrar till städningen
- Även TGF-gama
- Il-1, Il6
Att äta anti-inflammatoriska läkemedel kan göra att detta steg försämras och städningen blir sämre
vad är frakturläknings andra och tredje fas?
Reparation
- Veckor till ca 1 månad
- Benet fogar samman men hjälp av Kallus
- Är som en stödjande brygga som växer mellan de två delarna
- Ger stabilitet
- Sker både med Enkodral och Intramembranös benbildning
- Enkondral tryket bort brosk och lägger sig som hölje runt, Kallus
- Intramebranös gräver nyatunnlär över frakturen
Remodullering
- Månader till år
- Omoget ben blir lamellärt (moget) ben
tre olika sätten att läka ett ben
- Gips
- Indirekt
- Ställning utanpå
- Kommer bildas kallus
- Direkt
- Spikar och plattor inuti
Hur delar man upp columna verebralis?
- Cervikal kotor (7st)
- ”Halsrygg”
- Lordos
- Röröig
- Throakal kotor (12st)
- ”Bröstryggen”
- Kyfys
- Fast
- Lumbala kotor (5st)
- ”Ländrygg”
- Lordos
- Röröig
- Os sacrum (5st)
- Fast
- Os coccygis (4-5st)
- Är svanskotan
”Frukost 07, lunch 12, middag, 5 och nattmat efter utekväll kl 05”

vad är lordos och kyfus?
Den är inte rak, utan de finns krökningar framåt, lordos, och kräkningar bakåt, kyfus.
En krökning i sidoled kallas Skolios.

vad gäller för grundstrukuterna i kotpelaren:
- corpus vertebrae
- arcus verebrae
- foramen verebrae
- Corpus vertebrae
- Kotkroppen
- Arcus vertebrae
- Är kotbågen som ligger bakom kotkroppen
- Omger kothålet
- Består av två utskott
- Pediculus arcus vertebrae
- Som övergår i två plattor (som också tillhör bågen=
- Lamina arcus vertebrae
- Foramen vertebrale
- Kothålet

vad gäler för grundstrukuren för följande?
- processus articulares
- prosessus transversus
- prosessus spinosus
- Processus articulares
- Ledtappar
- Är emot övre och underliggande kotor och begränsar rörelsefriheten
- Processus transversus
- Riktade bakåt och utgör viktiga fästen för muskler och ledband
- Processus spinosus
- Är riktade framåt

vad gäller för C1-C7?
(ta C1 och C2 för sig)
Cervicales
- C1 – C7
- Minsta kotorna och sitter högst upp i ryggraden
- Dess korpus är rektangulärt
- Har alla (förutom sista) små taggutskott (processus spinosi)
- Stort och trekantigt foramen
- I dess foramen transversarium går a. vertebralis som försörjer hjärnan.
- Rörlighet i nacken beror mycket på första sk. Ringkotan, Atlas, C1
- C7 kallas vertebra promines eftersom den har ett framträdande och lättpaplpabla taggutskott.
- Vid nickrörelse så är C6 rörligt men C7 fast i T1

vad är atlas och axis?
- Rörlighet i nacken beror mycket på första sk. Ringkotan, Atlas, C1
- ”atlas = bär hela värden på dess nacke”
- Har inget corpus
- Nästan helt rund
- C2 kallas axis
- Kotkroppen med atlas har vuxit ihip med axis i form ac en liten bentapp ,dens axis
- Detta bridar till en speciell led med atlas
- Art. atlantoxialis
- Kotkroppen med atlas har vuxit ihip med axis i form ac en liten bentapp ,dens axis

vad är speciellt med thoraicea kotorna?
utesende med
Thoracicea
- T1 – T12
- Större än halskotorn men mindre än ländkotorna
- Taggutskott, proc. Spinosi, är riktade nedåt och är längre än övriga kotornas
- Leder emot revbenen och har därför ledfästen
- Viss rotation förekommer mellan bröstkotorn, men ledaren mot bröstkorgen förhindrar mycket av flexionen i denna del av ryggraden.
- Har ett hjärtformat Corpus
- Har runt hål, Foramen vertabrale

vad är speceilt med lumbalkotorna?
Lumbales
- L1 – L5
- Upptar trycket från alla de överliggande kotorna
- Är därför största och mest robusta
- Har en rund Corpus
- Stor flexation och extension, men begränsad lateralflexation (börjning åt sidan) och rotation
- Dess mellankotsskivor skapar korsryggen inåtböjning
- Har inget hål i tvärutskotten
- L5 avviker ifrån de andra i form
- Har små taggutskott och breda tvärutskott (proc. Transversus)
- Trekantigt foramen

