Kotpelare + benbildning Flashcards

1
Q

vilka tre delar kan man dela upp benet i?

A

Benet kan delas upp i olika delar – vilka är:

  • Kompaktben (kortikalt ben)
    • De är mycket hållfast tack vare de är kompakt
  • Spongiöst ben
    • Heter också cancellous och trabekulärt
  • Periosteum
    • Yttre delen av benet. Här går det blodkärl m.m.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

vad är specielt med benets struktur?

A
  • De är bågformat vilket för att de hållet bättre.
  • De är också växt för att tåla mycket kraft.
  • Är också flexibelt så de inte ska brytas lika lätt
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

vad är benets matrix?

A

Kan delas upp i två delar som tillsammans ger både styrka och stadga.

  • Oorgansik material
    • Ger styrka
    • Mineraler så som calicium
  • Organsik material
    • Ger stagda (och även styrka)
    • Kollagen typ I
      • ”bONE”
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

vad är överskitigt de tre viktigaste bencellerna?

A
  • Osteocyte
    • Singaler till osteblaster/klaster att bygga/bryta ner
  • Osteoblast
    • Bygger upp
  • Osteoclast
    • Bryter ner
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

vad gör en osteblast?

A
  • Härstammar ifrånmesenkymala stamceller
  • Blir sedan osteoprogeniotor som med BMPs vildar omogna osteblaster
  • De fäster på vävnad och differneterar och kan bli två olika
    • Bone.lining celles
      • Är gamla osteblaster
    • Ostecyter
      • Inmurad i det mineraliserade benmatric
      • Kommunsierar med varnadra via utskott
      • De känner av beslasting på sklettet igenom den vätskan som finns i kanler
      • è utsöndrar faktorer som påverkar andra
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

vad gör en osteklast?

A
  • Urspunger ifrån hematopetiska stamceller som blir monocyter som sedan blir osteklaster
  • Flerkärnad cell
  • Tänker en yta och sprutar ut syror som bryter ned benet
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

vad är RANK? kopplat till osteblaster

A
  • Osteklaster har Rank på sig
  • RANK kan binda till ligand på osteblasterna, RankL och där med göra så vi får en aktiv osteklaster
  • Osteprotergerin, OPG, utsöndras av oseocyter
    • Är en hämmare av RankL è ingen aktivering av osteklaster
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

vad är intramembranös benbidlning?

hur går den till?

A
  • Sker hos våra platta ben så som skallben, skulda och os coxae
  • Kräver EJ brosk bildning

Kan delas in i fyra steg

  • Steg 1
    • Vi bildar ossifications center
    • Betyder att mesenkymala stamceller går ihop och bildar osteoblaster
    • è benmassa börjar bildas
  • Steg 2
    • Calcifcation sker, vilket är att minieraler byggs in
    • Gör så extracellulär matrix hårdnar
  • Steg 3
    • Extreceullulärt matrix utvecklas till trabekler
    • Blodkärl växer in i trabeklerna
  • Steg 4
    • Sist bildas periosteumet
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

vad är enchondral benbildning?

hur går den till?

A
  • Är själva rörformade benen
  • Har brosk i sin utveckling

Utveckling

  • Mesenkym går ihop
  • Brosk bildas
  • Primärt ossifikationscenter bildas
    • Dessa celler är större än utrymmet och får inte näning
    • De där sedan och bildar ett hålrum
  • Hålrummet fylls med osteoblaster och blodkärl
  • Broskcelelrna proliferera, ökar i antal, uppåt och nedåt
  • Längst ut så växter blodkärl in i epifysen och vi går en sekundär ossificatonscenter
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

hur sker upp och nedbyggnad av ben?

två olika?

A

Det går att dela upp benbildning i två delar:

  • Kortikalt
    • Sker i kanalerna, Haverska kanaler
    • Osteoklaster går ner och rensar upp
    • Ostebalster kommer efteråt och bygger upp lager för lager
  • Travekulärt
    • Här lägger sig enheterna bredvid varandra på ytan
    • Åter igen så rensar vi först upp och sedan bygger i

Upp och nedbyggandet skapar ett kretslopp

  • Vila när det inte händer något
  • Osteklaster kommer och rensar
  • Utbyte av celler sker
  • Osteblaster bildar nytt
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

hur påverkar hormoner benbildningen?

A
  • Vi kontroller frisättningen av dem och där med benets sammansättning
  • PTH
    • Vi har mycket Ca+ i skelettet
    • Om Ca+ är lågt i blodet så frisätter vi PTH
    • è aktiverar osteklaster att bryta ner ben
    • è Ca+ ut i blodet
  • Calcitonin
    • När Ca+ översiger normala nivåer så utsöndrar Tyroide Calcitonin
    • För att Ca+ lagras i ben
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

hur fungera mekansik kontroll av benbildning?

A
  • Lite belastning, typ sängliggande, kommer göra att benmassa misnkar (mineralintager minskar)
  • Vid ökad belasting så ökar benbildning
  • (det är ostecyterna som känner av balansen/förändringar)
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

vad är farmakologisk kontroll av benbildning?

syfte och olika sätt

A
  • Syfte
    • Att ändra balansen mellan nedbrytning och uppbyggnad för att få en högre omsättning (hög omsättning är bra)
  • Olika sätt:
    • Anabol lösning
      • Ökar ostebalster
    • Anti-katabol lösning
      • Minskar osteklaster igenom att användaa RankL-hämare
    • Bisfosfonater
      • Binder till skelett och gör att osteklaster genomgår apoptos
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

vad sker i frakurläknings första fas?

A

Inflammation

  • Ca 4 dagar
  • Svullnad pågår och olika ämnen utsöndras
    • Il-1, Il6
      • Drar dit inflammatoriska celler
      • Bidrar till städningen
    • Även TGF-gama

Att äta anti-inflammatoriska läkemedel kan göra att detta steg försämras och städningen blir sämre

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

vad är frakturläknings andra och tredje fas?

A

Reparation

  • Veckor till ca 1 månad
  • Benet fogar samman men hjälp av Kallus
    • Är som en stödjande brygga som växer mellan de två delarna
    • Ger stabilitet
  • Sker både med Enkodral och Intramembranös benbildning
    • Enkondral tryket bort brosk och lägger sig som hölje runt, Kallus
    • Intramebranös gräver nyatunnlär över frakturen

Remodullering

  • Månader till år
  • Omoget ben blir lamellärt (moget) ben
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

tre olika sätten att läka ett ben

A
  • Gips
  • Indirekt
    • Ställning utanpå
    • Kommer bildas kallus
  • Direkt
    • Spikar och plattor inuti
17
Q

Hur delar man upp columna verebralis?

A
  • Cervikal kotor (7st)
    • ”Halsrygg”
    • Lordos
    • Röröig
  • Throakal kotor (12st)
    • ”Bröstryggen”
    • Kyfys
    • Fast
  • Lumbala kotor (5st)
    • ”Ländrygg”
    • Lordos
    • Röröig
  • Os sacrum (5st)
    • Fast
  • Os coccygis (4-5st)
    • Är svanskotan

”Frukost 07, lunch 12, middag, 5 och nattmat efter utekväll kl 05”

18
Q

vad är lordos och kyfus?

A

Den är inte rak, utan de finns krökningar framåt, lordos, och kräkningar bakåt, kyfus.

En krökning i sidoled kallas Skolios.

19
Q

vad gäller för grundstrukuterna i kotpelaren:

  • corpus vertebrae
  • arcus verebrae
  • foramen verebrae
A
  • Corpus vertebrae
    • Kotkroppen
  • Arcus vertebrae
    • Är kotbågen som ligger bakom kotkroppen
    • Omger kothålet
    • Består av två utskott
      • Pediculus arcus vertebrae
    • Som övergår i två plattor (som också tillhör bågen=
      • Lamina arcus vertebrae
  • Foramen vertebrale
    • Kothålet
20
Q

vad gäler för grundstrukuren för följande?

  • processus articulares
  • prosessus transversus
  • prosessus spinosus
A
  • Processus articulares
    • Ledtappar
    • Är emot övre och underliggande kotor och begränsar rörelsefriheten
  • Processus transversus
    • Riktade bakåt och utgör viktiga fästen för muskler och ledband
  • Processus spinosus
    • Är riktade framåt
21
Q

vad gäller för C1-C7?

(ta C1 och C2 för sig)

A

Cervicales

  • C1 – C7
  • Minsta kotorna och sitter högst upp i ryggraden
  • Dess korpus är rektangulärt
  • Har alla (förutom sista) små taggutskott (processus spinosi)
  • Stort och trekantigt foramen
    • I dess foramen transversarium går a. vertebralis som försörjer hjärnan.
  • Rörlighet i nacken beror mycket på första sk. Ringkotan, Atlas, C1
  • C7 kallas vertebra promines eftersom den har ett framträdande och lättpaplpabla taggutskott.
    • Vid nickrörelse så är C6 rörligt men C7 fast i T1
22
Q

vad är atlas och axis?

A
  • Rörlighet i nacken beror mycket på första sk. Ringkotan, Atlas, C1
    • ”atlas = bär hela värden på dess nacke”
    • Har inget corpus
    • Nästan helt rund
  • C2 kallas axis
    • Kotkroppen med atlas har vuxit ihip med axis i form ac en liten bentapp ,dens axis
      • Detta bridar till en speciell led med atlas
      • Art. atlantoxialis
23
Q

vad är speciellt med thoraicea kotorna?

utesende med

A

Thoracicea

  • T1 – T12
  • Större än halskotorn men mindre än ländkotorna
  • Taggutskott, proc. Spinosi, är riktade nedåt och är längre än övriga kotornas
  • Leder emot revbenen och har därför ledfästen
  • Viss rotation förekommer mellan bröstkotorn, men ledaren mot bröstkorgen förhindrar mycket av flexionen i denna del av ryggraden.
  • Har ett hjärtformat Corpus
  • Har runt hål, Foramen vertabrale
24
Q

vad är speceilt med lumbalkotorna?

A

Lumbales

  • L1 – L5
  • Upptar trycket från alla de överliggande kotorna
    • Är därför största och mest robusta
  • Har en rund Corpus
  • Stor flexation och extension, men begränsad lateralflexation (börjning åt sidan) och rotation
  • Dess mellankotsskivor skapar korsryggen inåtböjning
  • Har inget hål i tvärutskotten
  • L5 avviker ifrån de andra i form
    • Har små taggutskott och breda tvärutskott (proc. Transversus)
  • Trekantigt foramen
25
Q

vilka lederhar kotorna?

A
  • Art. uncovertebrales
    • mellan cervikalkotornas proc. uncinatus inferiort och corpus vertebrae superiort,C3-C7
    • Begränsar rotation i cerikalkotorna
  • Art. intervertebrales
    • Mellan kotorna
  • Art. zygapophysiales
    • mellan proc. articularis superior och inferior på kotornas arcus
  • Art. costovertebrales
    • Mellan revben och ryggrad
26
Q

vad finns det att säga om diskar?

A

Heter discus intervertebralis och fungera som stötdämpare

Uppbyggnad:

Består av en:

  • Anulus fibrosus
    • Delar av den går i korrs runt om disken
  • Två hyalina ändplattor
  • Central nucleus pulposus

Varje disk består aven av en yttre fibröst ring, ringapofysen

  • Denna ring omsluter fibrosus och nucleus i mitten
  • Är i denna ringapofysen de är vanlgast att få skador så som diskbråck
    • Vilket är när något buktar ut