örat + balans Flashcards
vilka antaomiska strukuter har ytterörat?
vad finns att säga om auricula?
meatus acusticus externus?
membrana tympanica?
Auricula - öronmusslan
- Ytteröra på latin
- Består av först ett lager hud
- Kubiskt stratiferat epitel som skyddar
- Under finns det Elastiskt brosk, vilket inte finns på så många ställen i kroppen
- Innerveras av CN 5
(yttre ringen heter Helix och ringen innan heter antihelix)
Meatus acusticus extternus – hörselgången
- Själva hörselgågen, alltså de hål i skalbenet som örat ”fäster över”
- Är en bening kanal med epitel på insidan
- I knalen finns det Ceruminus gland, öronvax körtel
- Den produserar öronvax, Cerumen, som skyddar örat emot bland anant insekter
Membrana Tympanica – trumhinnan
- Kan ses som skiljevägen mellan ytter och mellan-örat
- Funktion att att vibrera vid ljud och sprida vibrationen vidare till mellaörat
- Delas upp i två delar:
- Pars Flaccida
- Lös bindväv
- Pars Tensa
- Stram och oregelbunden bindväv
- Om man rensar öronen kan man trycka sönder den och då faller trycket i örat
- Pars Flaccida
vilka ben finns i mellanörat och var leder de?
I mellan örat finns de tre ben vars funktion är att fortplanta vibrationer vidare till Fenestra Vestibuli (ovala fönstret). Benen kommer även förstöra vibrationerna. De är:
- Malleus
- Hammaren
- Incus
- Städet
- Stapes
- Stigbygeln
- Kommer slå på Ovala fönstret, men även Snäckan.
vilka muskler finns i mellanörat?
Det finns även två muskler här, vilka är:
- m. tenor Tympani
- m. slapedius
- Vilken inerveras av CN 7 som går igneom hörat
- Senoriska går till tungen medan motriska till denna muskel
- Kommer vid kontraktion göra så Stapes inte slår lika mycket på Fenestra Vestibuli
- Vilken inerveras av CN 7 som går igneom hörat
hur jämnas tryck ut i örat?
Det är viktigt att jämna ut trycket mellan örat och atomosvären. Detta kan i mellanörat ske på tre olika sätt – vilka är:
- Luft ifrån mellanörat kan åka igenom Tuba Auditiva till näsan
- Muskeln Salpingophaarynegeus i näsan (som inerveras av Vagus) kan påvrekar Tuba Auditiva så trycket jämnas ut
- Luft kan åka in i mellanörat ifrån Mastoid Sinus
- Infektion här kan trycka på närliggande struktur så som Formane Jungulare è vilket gör att CN 9,10 och 11 påverkas.
hörselsäckan heter ____ och består av 3 vätskefyllda gångar som är____
Chochlea – Hörselsäckan
Består av tre vätskefyllda gångar
- Scala Vestibuli
- Här leds ljudet in ifrån det ovala fönstret
- Innerhåller Perilympha, vilket skapar ett ”yttermembran för kanlen”
- Scala Media
- Består av endolymph vilket är rikt på K+
- Skapar själva kanlen, Cochlear duct
- Scala Tympani
- Är emot Runda fönstret och förhindrar spridning av ljud
- Gjort av perilympha è blidar uttre membranet för kanlen
vad sitter mellan de vätskefyllda gångarna i hörselsäckan?
Mellan gångarna sitter basilarmembrenet där hörselhår sitter. Ljudvågor rör håren som ät utformade efter oliak frekvens è leder till retningar på olika platser som gör olika nervimupser. Även amplitud (frekvens) dektekteras här.
vilka två delar består vestibulum av? vad finns i dessa?
Vestibulum
Består av två delar, vilka är:
- Utriculus
- Har endolymph och är den större av de två
- Saccus
- Har och endolymph
De båda har hårceller på sig som bildar en struktur som heter Macula, vilken påverkar balansen i olika riktignar så som sidorböjningar, fram och båkot, samt även då vi faller.
Nerv
Nervus vestibularis som kommer ifrån CN 8.
vad finns snabbt att säga om båggångarna i örat?
Canlis semicirucularis – båggångarna
Har tre gångar med likande uppbyggnad men de går olika, de är:
- Posterior
- Lateral
- Anteriort
Deras uppbyggnad är Perilympgh vävnad och inne i dem finns det semicirularis duct. Det ställe där gångarna går i kontakt med vestibulm heter Ampulla – vilket har en speciell struktur med hårceller som täkes a Capula, vilket gör Crista ampullaris vilken är viktig för balns vid rotation av huvudet.
hur åker ljudet ifrån atm till inre örat (ej vidare därifrån)
- Ljudet tar sig in i ytterörat
- Ljudet färdas sedan via hörselgången till trumhinnan
a. När ljudet sedan träffar trumhinnan kommer trumhinnan att börja röra sig i takt med ljudvågen - Dessa vibrationer fortleds sedan genom benen i mellanörat: malleus (hammaren) → incus (städet) → fram till stapes (stigbygeln)
- Mekanisk svängning med frekvensberoende förstärkning i stapes övergår till vätskesvängningar vid ovala fönstret
a. Tryckförändringarna ger upphov till en vandrande våg genom snäckan
vad händer med ljudvågaorna i hörselsäckan?
- När ljudvågorna fortplantar sig in i hörselsnäckan sätts basilarmembranet i rörelse
- Detta går sedan förbi tectorialmembranet
- I kortiska organet omvandlas via hårcellerna mekanisk energi till nervpotentialer
vad är platspricepien? hur kommplas detta till nedsatt hörsel?
Snäckan består som tidigare nämt av tre lager som är ihop tillammans rullas ihop till en snäckformad struktur. Skulle man rulla ut slingan så skulle de se ut som på bilden.
- Mest lateralt skulle ovala fönstret stit som igenom stigbyglen skickar in vibrationen till Scala Vestibuli
- Efter Ovala fönsret så kommer ”basen” på de utdragna snäckans membran, Membrana Basilaris
- På denna bas finns det fiber som är korta och hårda
- Dessa svarar bra på höga frekvenser
- Längre medialt på det upprullade membranet så hittar vi apex.
- Har finns det långa och slöa fiber vilka svar bra på låga frekvenser.
- Detta kallas för platsprincipen
Vokaler har låga frekvenser och konsonanter har höga
(vi tappar ofta hörsel på höga toner)
Kallas för talområdet
vad säger bilden?
Bilden ovan är ett snitt rakt igenom snäckan. Här ser man att snäckan är lindad runt ett ben, Modiolus. Man ser även tydligt de tre olika delarna vars membran fäster i Spiral Limbus. De olika delarna har olika mycket K+ och Na+ enligt följaden:
- Vestibuli och Tymponi har lågt K+ och högt Na+
- Media har högt K+ och lågt Na+
har vi för stukruer i scala media i örat?
va gör dessa?
(böra ifrån stigbyglen)
- Stigbyglen kommer slå på Ovala fönstret vilket kommer göra så de mekansika vibrationerna spider vidare sig som flyttade vibrationer i Scala
- I Scala Media finns de måga specila strukuter så som:
- Membrana vestibularis som delar av Media emot Vestibolaris
- Stira Vascularis som tar in K+ i Scala media
- Membrana Basilaris
- Är lagret som hårstråna sitter på.
- Består av elastiksa fiber och kommer vibrera
- Membrana Tectoria
- När Basilar membranet vibrer så kommer Endolymfan i Media åka in rummet mellan Membrana Tectoria och Basilaris è göra så hårstråna rör sig och där med skicka signal
- Reticularis membrenet
- Håller också fast hårceller
Vi kommer även se två olika sorters hårceller i Scala Media – de är:
- Inre hårceller
- Har en ”rad” som löper längst med hela membranet
- 95% av nerverna kommer till dem och därför står de för hörslen
- Yttre hårceller
- Endast 5% av nerverna går hit
- Är mer med att reglera ljud
- Har 3 rader som löper längst med
vad finns att säga alltänt om de två hårcellerna i inneörat?
Hårceller har utskot längst upp, likt miroville, fast dessa kalals för Stereocilier. När dessa böjer sig så kommer nervsinaler att ske. På dessa sitter kanaler som ihopbudna med varandra igenom Tip-line. Det ytter och inre har lite olika funktion sedan. Obs! när de rör sig emot ena hållet så är depolarisering och tillbaka är de hyperdepolarsiering.
(de två hårcellerna är själva sinnescellerna i hörselorganet)
vad sker vid de yttre hårcellerna vid inerörat?
De yttre cellerna är bättre på att anpassa sig till olika ljud. De förstärker alltså ljuden! De kan alltså göra så vi hör låga ljud.
De har speciella molekyler som heter Prestin som kan kontrahera och relaxera hårcellen. Sker olika vid olika tillfällen, så som:
- Då vi hör ett högt ljud och vill skydda öronen
- Olivocochlear Bundel kommer skicka iväg ACh
- ACh gör så K+ lmnar dellen och vi får en hyperposation
- Detta gör så Prestin kommer relaxera och cellen kommer bli längre
- Detta kommer dra Basiliar membranet ner och där med göra så de blir mindre utsatt för vibrationer
- Mindre hårstrån kommer där med utsättas och vi skyddar så dem
- Om vi lyssnar på musik och bara vill höra en sorts ljud (eller vill höra mer)
- Vi gör kontraktion av Prestin i det område som vi vill höra mer av
- Sker igneom att hårcellerna rör sig K+ och Ca+ åker in
- è Hårcellen ändrar längd super snabbt.
- Gör att Basilaris membranet kommer åka upp och där med aktiva mer hårceller i det området
- è kommer höra mer av de ljuden
- Vi gör kontraktion av Prestin i det område som vi vill höra mer av
hur går nerverna ifrån örat till hjärnans delar? vad för viktig omkoppling sker i nycleus cochleratis?
Ljudet som uppfattas i hårcellerna i örat kommer gå vidare via hörselnerven och sen
- Typ 1 neuron ifrån spital ganlionet går via CN VIII till hjärnstammen
- Här koppas de först om i nucleus cochlearis för att sedan åka vidare
- De åker vidare och kopplas om i Övre oliven (mediala) för att sedan gå upp till mesencephalon
- I mesencephalon så kopplar den om i Colliculus inferior
- Går sedan till Thalamus för att sedan gå till Primära hörselkortex.
Viktiga omkoppling kommer ske i nucleus cochlearis, vilka är två olika banor:
- VAR-banan
- VAD-banan
vad är varbanan? vad händer när låga frekvenser kommer hit?
VAR – banan
Är en bana som hjälper till att lokaliserar var någonstans ljudet kommer ifrån. Banan har sitt ursprung ifrån anteroventralt läge. Höga och låga frekvenser kommer här lokaliseras på olika sätt:
Låga frekvenser
Ljud kommer komma olika snabbt till de olika öronen och där med kan vi räkna ut var någonstans de kommer ifrån. I detta hjälper även Mediala övre oliven till.
- När ljud ifrån vänster öra träffar så kommer de ledas igenom att få ifrån Nucleus Cochlearis till Övre Oliven.
- När ljudet kommer till höger öra så kommer detta ske också, men signalen till Övre oliven härifrån kommer ske lite senare
- Alltså är de båda oliverna sammakopllade med båda Cochlearis kärnorna.
- (egentlgien så är det oliak lager i Oliven som kommer på signaler i olika takt. Och i det lagret där mathing ifrån höger och vänster sker, där ifrån kommer ljudet)
vad gör var-banan då höga frekvenser kommer?
vad är vad-banan?
Högre frekvenser
Om ljudet har en för hög frekvens så kommer den inte kunna böja sig runt om huvudet è kommer där med skapa en ljudskugga på ena örat. Den lateral övre oliven känner av frekvensen på ljud och är med här.
- Ett strakare ljud på vänster kommer ge posetivt till den högre laterala oliven och inhiberade till den vänstra lateral övre oliven
- Detta gör att vi kan fokuserar på ljud i bullriga miljöer
Vadbanor
Finns dorsalt och uppfattar vad för något ljud vi hör
vilka saker ingår i balansorganet i örat?
När vi pratat om balansorganet kan man dela upp det i två delar:
- De tre båggångarna
- Posterior
- Lateral
- Anterior
- Utriculus och Sacculus
Alla dessa strukturer skapar tillsammans den så kallade Labyrinten. Likt övriga örat har de ytterst perilymfa (vit i bilden) och i själva kanalen endolymfa (blått på bilden).
vad är ampullae?
- Området där de tre hörselbågarna möter Utriculus, vilket heter Ampullae
- ampullae finns det hårceller som skiljer sig ifrån snäckans
- De har en gelatinös massa, en capula runt sig. De har även långa Stereocilier.
- När vi rör oss så bildar rörelser i vätskan att dessa viker sig. Detta känner nerver av och vi kan där med uppfatta rörelser
Exempel när vi roterar huvudet åt vänster
- När vi accelerar åt vänster så kommer vätskan i bågarna att vilja stanna kvar på samma plats eftersom den är trögflyttade. Detta gör att vätskan kommer accelera i motsatt rörelse (åt höger) och där med böja hårellerna som skickar en nervsignal.
vad går singaler ifrån balnsnerven någonstans?
Ifrån balansorganet så kommer Balansnerven gå (Nervus vestibularis vilket är del av CN8). Den kommer gå och koppla om i vestibulariskärnorna i hjärnstammen – för att sedan gå till 4 olika ställen:
-
Lillhjärnan
- Lillhjräan kommer påverka ögonmotoriken
-
Ögonmuskelkärnorna
- När vi t.ex. går har vi hela tiden så accerlerationer och inbromsningar. Kopplingen till ögonen gör att vi kan kompensera dessa små rörelser genom att stabliserar blicken på en punkt man väljer
- Om vi inte hade haft detta så hade man blivit yr på minsta lilla rörelser
- Exempel när vi böjer oss framåt
- Om vi börjar accelerera åt vänster så kommer vi aktivera den vänstra sidans båggång
- Impulser från bågången går till de vestibulära kärnorna
- Detta går vidare från de vestibulära kärnorna till abducenskärnan
- Från abducenskärnan går det vidare till den laterala ögonmuskeln
- Samtidigt går impulser från okulomotoriska ögonkärnan till den mediala ögonmuskeln
-
Parietalcortex
- Går hit via thalamus och hjälper kroppen att uppfatta var vi är någonstans
-
Ner i ryggmärgen till skelettmuskler
- Om vi blir knuffad så känner balansorganet av accelerationen och de skickar signaler ner till muskler som reflexmässigt kompenserar så vi inte ramlar
