Stamceller Flashcards
Embryonala stamceller
Kan ge upphov till alla de celltyper som förekommer i den
färdigväxta mäniskokroppen, och kallas därför pluripotenta. Under utvecklingen ger dessa celler i sin tur upphov till mer vävnadsspecifika stamceller, och dessa stamceller blir ansvariga för att populera
sin vävnadstyp, men har bara möjlighet att ge upphov till vissa celltyper (ex de som krävs i vävnaden) = dessa celler är multipotenta.
Embryonal stamcell (eSC), delning
Delas med symmetrisk delning: den embryonala stamcellen delar sig i 2 identiska dotterceller. För varje celldelning differentierar cellerna också successivt. På detta sätt utarmas successivt populationen av eSC, allt eftersom att organismen utvecklas.
Vävnadsstamcell (adult stamcell), delning
Delas med assymetrisk delning: delning av en vSC ger upphov till en ny vSC, och en prekursorcell.
Till skillnad från embryonala eSC, skyddas inte dessa cellers telomerer. Detta ger de adulta vävnadsstamcellerna en begränsad livslängd.
Dessa celler förekommer ofta på distinkta platser i en vävnad. Dessa platser är ofta skyddade, eftersom att stamcellerna är viktiga för vävnadens funktion.
Till stor del verkar nicherna
bestämma stamcellens specificitet. Utöver detta verkar vi dessutom ha cirkulerande stamceller, med förmåga att ta sig dit de behövs, och regenerera vävnad lokalt. Man tror att dessa kommer från benmärgen.
Ex på vävnadsstamceller
- Myoblaster (satellitceller) i muskler
- Epiteliala stamceller: belägna nära basalmembranet
- Leverstamceller: belägna nära centralvener. Dessa celler är diploida, men kan i vissa fall ge upphov till multiploida (4n/8n) dotterceller. Haploiditeten ger i sin tur upphov till olika
uppsättning av leverenzymer.
Stamcellsniche
Stamceller i vävnad är som sagt belägna på distinkta platser. På dessa platser finns
nursing cells – specialiserade celler som sköter om stamcellerna och bildar korrekt ”niche” för stamcellernas utveckling.
Då stamceller delas och blir fler får inte alla celler plats i den specifika nichen. Celler trycks successivt ur den, och förlorar då signaler från nursing-cellerna. Den förlorade signaleringen får cellerna att
omprogrammeras till prekursorceller.
Stamcellsniche
Stamceller i vävnad är som sagt belägna på distinkta platser. På dessa platser finns
nursing cells – specialiserade celler som sköter om stamcellerna och bildar korrekt ”niche” för stamcellernas utveckling.
Då stamceller delas och blir fler får inte alla celler plats i den specifika nichen. Celler trycks successivt ur den, och förlorar då signaler från nursing-cellerna. Den förlorade signaleringen får cellerna att
omprogrammeras till prekursorceller.
Differentiering
Då vävnadsstamceller ger upphov till en prekursorcell (och en ny stamcell) förändras
det epigenetiska mönstret hos dottercellen. Detta mönster förändras sedan ytterligare, successivt för varje celldelning som sker (alltså ju längre från stamcell man kommer). För att stamceller ska utvecklas till specialiserade celler krävs flera signaler i rätt följd, för att inducera rätt epigenetiska
förändringar.
Tillväxande eller differentierade celler kan generellt inte inducera tillväxt i sig själva, utan behöver signaler från omgivningen. Man ser därför kommunikation mellan olika celltyper, där A signalerar B,
vilket leder till att B stimulerar A.
Aktivering av dormanta celler
På vissa platser i kroppen förekommer stamceller som under normala omständigheter är dormanta, men som kan vakna till och rycka in när det behövs. De dormanta cellerna ”väcks” av en specifik signal, vilket får dem att börja uttrycka fler receptorer, vilket i sin tur gör de mottagliga för andra signaler än när de var vilande.
Ge ex på dormanta celler, aktivering
Ett exempel på detta är en specifik typ av fibroblaster som aktiveras vid vävnadsskada. De aktiveras med PDGF (binder PDGFR), vilket får dem att uppreglera flera receptortyper. Då de aktiverats går de
in i den skadade vävnaden för att läka den.
