Cirkulationspatologi 4 Flashcards
Stroke - översikt
Samlingsnamn för hjärninfarkt och hjärnblödning. Båda fallen resulterar i hypoxi, och efterföljande nekros av hjärnvävnad.
Kan klassificeras som hjärninfarkt, parenkymatös blödning och subarachnoidalblödning
Hjärninfarkt - orsaker:
- Ocklusion av en hjärnförsörjande artär, normalt på grund av trombos eller embolus.
- Stenos av en cerebral artär i kombination med samtida blodtrycksfall.
- Hjärtstopp (global cerebral ischemi).
- Vaskulit: autoimmun inflammation i kärlväggen, som ger upphov till trombocytaggregation
och koagulation.
Innefattar SLE, PAN (polyarteritis nodosa), mikroskopisk polyangit etc… - Venös tromb: avflödeshinder –> tryckstegring –> förämrad blodtillförsel till hjärnan.
Hjärninfarkt leder till…
Vid cerebral ischemi börjar hjärnceller läcka glutamat. Detta aktiverar jonkanaler som släpper in Ca2+ –> leder till överstimulering av nerceller, som därmed snabbt går i nekros.
Symtomen beror på vilka områden som drabbas av ischemi!
Kollikvationsnekros
Kollikvationsnekros i området som normalt försörjs av den ockluderade artären. Detta lämnar kvar
ett CSF-fyllt hålrum, och makroskopiskt syns stor atrofi.
Hemorragisk infarkt
Ischemin skadar de kärlen som drabbas, och celler i de delar av kärlen som blir
hypoxiska (distalt om tromben), går i nekros. När tromben löses upp och blodflödet återupptas är
dessa skadade kärl för svaga för att hantera trycket, och blödningar (hemorragiska infarkter) är
vanliga!
Vid behandling med fibrinolys föreligger också stor risk att man löser upp gamla proppar, som bildats
vid andra småblödningar. Detta innebär också risk för blödningar!
Vanliga embolikällor
- Vänsterhjärtat: vänster hjärtöra, klaffar på vänster sida, vänster kammare
Tromber bildas lätt här vid förmaksflimmer och endocardit - Aorta
- Proximala carotisartärer, samt carotisbifurkationen
stroke - histopatologi
- Färsk infarkt: Ihopskrumpna nervceller. Invandring av granulocyter.
- Efter 2v: Pågående upplösning av hjärnvävnad. Mycket inflammatorisk aktivitet.
- Till sist: Hålbildning. Makroskopiskt syns tydlig förminskning. = ”Resorberad infarkt”
Parenkymatös blödning
Blödning inuti hjärnans parenkym.
Blödningar förekommer oftast i de kärl som försörjer capsula interna, cerebellum samt delar av hjärnstammen.
Parenkymatös blödning - orsaker
- Långvarig hypertoni, som har inducerat degenerativa förändringar i hjärnans kärl (så som
Charcot-Bouchard-aneurysmer), som slutligen lett till kärlruptur. Vanligaste anledningen! - Arteriovenös missbildning. Dessa är vanliga i CNS, och ökar successivt i storlek i takt med att de blir mer genomblödda – leder till slut till ett för högt tryck.
- Amyloidinlagring i kärlväggen, vilket försvagar den!
Parenkymatös blödning - leder till
Ökat intrakraniellt tryck –> inklämningssymtom. Ger dessutom nekros i de hjärndelar som blir utan syrgasförsörjning
Subarachnoidalblödning
Omfattande blödning i subarachnoidalt, där blodet sprids i hela subarachnoidalrummet.
Yttrar sig kliniskt i form av plötslig åskknallshuvudvärk och nackstelhet (reflektorisk, till följd av retning av meninger)
Subarachnoidalblödning - orsaker
Berry-aneurysmer: millimeterstora aneurysmer som oftast förekommer i kärlvinklar, och har bildats till följd av kärlväggsförsvagning.
Dessa aneurysmer är ej kopplade till ateroskleros och hypertoni, så som andra delar av kroppen.
Detta tack vare hjärnans goda autoreglering samt BBB.
subarachnoidalblödning - leder till
- Intrakraniell tryckstegring förskjutning och inklämning
- Fokala ischemier
subarachnoidalblödning - histopatologi
Ser ut som en utbuktning från cerebral artär, men varierande väggtjocklek och otydlig membrana elastica int. och ext.
myocardit
Inflammation i hjärtmuskulaturen, på grund av en immunologisk reaktion. Föregås generellt av en
virusinfektion, men det är ännu inte fastställt om det är denna, eller den immunologiska reaktionen, som ger upphov till inflammationen.
Inflammationen leder till hjärtsvikt och arytmier, samt smärta och obehagkänsla i bröstet.
myocardit - diagnostik
TnT-läckage och ospecifika EKG-förändringar.
myocardit - histopatologi
syns en stor mängd inflammatoriska celler.
Biopsin tas på kammarseptum, med hjälp av kateter som förs genom v. jugularis, ner i höger kammare.
myocardit - behandling
Behandlas med immunosupression, och i värsta fall hjärttransplantation
Kardiomyopati
Definieras som ”sjukdom i hjärtmuskulaturen”. Drabbar framför allt yngre, och är en vanlig
anledning till hjärttransplantation. Klassificeras efter hjärtats morfologi:
- Dilaterad (DCM)
- Hypertrofisk
- Restriktiv
Kardiomyopati - dilaterad (DCM)
En utvidgning av kamrarna, på grund av svikt i myokardets funktion. Ger kraftig hjärtsvikt, och ejektionsfraktion runt 15% [normalt 50-60%].
Orsak: >50% av fallen är genetiska. Kan också orsakas av toxiska ämnen, alkohol och läkemedel (ex. antracyklin – används vid hematologisk malignitet).
Kardiomyopati - hypertrofisk
Förtjockning av myocardet. En av de vanligaste anledningarna till plötslig hjärtdöd hos unga idrottare.
Orsak: Normalt pga ärftlig defekt i sarkomerproteiner – ffa myosin! Den muskelvägg som normalt
finns är då otillräcklig för att hantera påfrestningarna, vilket leder till hypertrofi av myocardet!
Kardiomyopati - Restriktiv
Ett tillstånd där hjärtat är mer orörligt. Kan bero på defekter i sarkomerproteiner (genetiska), men är generellt på grund av inlagringar i myocardet:
* Amyloid: många proteiner kan lagras in som amyloid. I hjärtat är följande vanligast:
- Immunoglobuliners lätta kedjor: kan uppkomma till följd av problem i plasmaceller, där en typ av lätt kedja (κ/λ) produceras i mycket högre utsträckning än den andra,
och då börjar ansamlas som amyloid.
- Transthyretin (transportprotein för thyroideahormoner)
Blir rött vid färgning med alkalisk kongo. Under polariserat ljus blir amyloiden äppelgrön.
cor pulmonale
Hypertrofi och svikt i höger kammare, till följd av ökat motstånd i det lilla kretsloppet. Det ökade motståndet beror generellt på lungemfysem, med en minskad mängd kapillärer.
En rad olika tillstånd kan leda till klaffskada: ge ex.
- Reumatiska klaffel
- Mitralisprolaps
- Calcifierande Aortastenos
- Bakteriell endokardit
Reumatiska klaffel
Klaffsjukdom kopplad till reumatisk feber – en immunologisk följdsjukdom efter Strep-infektion.
Ger en korsreaktion mot klaffvävnaden, vilket leder till inflammation och destruktion av klaffarna.
Klaffarna blir då tjocka och fibrotiska, vilket leder till insufficiens och/eller stenos. Klaffsjukdomen leder i sin tur till förändringar på hjärtat.
Mitralisprolaps
Ökad mängd bindväv gör mitralisklaffen tjockare. Chordae tendinae tänjs då ut, vilket till slut leder till prolaps = mitralisklaffen buktar upp i förmaket. Tillståndet leder till
mitralisinsufficiens.
Calcifierande Aortastenos
Calcifiering av aortaklaffen, ofta av idiopatisk anledning. Ger täta stenoser.
Bakteriell endokardit
Infektion på klaffvävnad (endokard), som leder till vegetationer (pålagringar).
Drabbar oftast defekta klaffar – antingen medfött missbildade, eller klaffar med reumatiska klaffel.
Kan ge destruktion av klaffen, samt septiska embolier. Septiska embolier uppstår då pålagringarna på klaffarna lossnar, då pålagringarna även innehåller bakterier. En trombbildning på denna plats (vid klaffpålagringarna) kan också ge upphov till septiska embolier.
Bakteriekolonier syns som mörka områden i histologiska snitt.
Pericardit
Inflammation i hjärtsäcken, som normalt ger upphov till stark bröstsmärta. Den inflammatoriska reaktionen kan leda till fibros, som ger upphov till konstriktiv pericardit.
Pericardit - orsaker
- Virusinfektion (vanligast)
- Sekundärt till hjärtinfarkt: inflammatoriska celler tar sig då in i pericardiet.
- Överväxt av tumör, in i pericardiet.
- Autoimmuna tillstånd
