Speciella tillstånd smådjur Flashcards
Vad innebär restriktiva sjukdomar i andningsvägarna?
Sjukdomar där något trycker mot lungorna och därmed förhindrar dess expansion. Det kan vara pleural effusion där vätska tar plats mellan bröstkorgen och lungorna, eller diafragmabråck där bukorganen trycker på lungorna på grund av ett hål i diafragman. Leder till bukpress samt ytlig in- och utandning.
Hur lång tid har man på sig vid apné innan hypoxemi uppstår?
Om man har preoxygenererat har man 300 sekunder på sig vid apné innan hypoxemi uppstår, till skillnad från 70 sekunder om man inte har preoxygenererat. Reserven kan behövas om djuret skulle få apné av exempelvis propofolgiva.
Vad ska man tänka på vid anestesi av ett djur med problem i de övre luftvägarna (brachycephala, trachealkollaps, främmande kropp/tumör m.m.)?
Från induktion till intubering ska det gå snabbt. Patienter med luftvägsproblem är ofta en utmaning att intubera. En sug ska finnas tillgänglig för att suga upp eventuellt slem som täcker larynx. Sug är också viktigt då risken för regurgitation och därmed aspirationspneumoni ökar vid misslyckade intuberingsförsök. Veterinär som kan utföra en invasiv intubering (tracheotomi) ska finnas i närheten. En tracheotomi måste förberedas innan med rakning och tvättning över området. Så om man har en patient som förväntas att vara svår att intubera bör detta förberedas innan induktion. Syre ges under uppvak och tuben bör sitta kvar så länge det är möjligt.
Vad ska man tänka på vid anestesi av ett djur med problem i nedre luftvägarna (lunginflammation, lungödem m.m.)?
När problemet sitter längre ner i luftvägarna, i alveolerna, kan man få ett försämrat gasutbyte. Detta innebär en risk för hypoxi. Ventilation/perfusion mismatching kan uppstå. För att minska risken för narkoskomplikationer samt sänka ASA bör problemen behandlas innan narkos. Dessa patienter har det ofta svårt att själva hålla syresättningen i normala nivåer. Användning av ventilator blir därför ofta nödvändigt för att garantera syresättning och ventilation under anestesi. Det är viktigt att hålla koll på tidalvolymen och trycket i luftvägarna vid användning av ventilator så att det inte blir för högt.
Vad ska man tänka på vid anestesi av ett djur med restriktiva sjukdomar?
Om patienten har pleural effusion ska veterinären tappa thorax på vätska precis innan narkosen för att minska trycket på lungorna. Vid diafragmabråck kan positioneringen av patienten bidra till att lätta trycket mot lungorna (huvud högre än bakdelen). Vid operationer i thorax uppstår en kommunikation mellan pleuran och omgivningen, vilket leder till att det negativa trycket i pleuran förloras. Detta gör att patienten inte kan andas själv, utan behöver sättas på ventilator. Vid diafragmabråck uppstår detta så fort kirurgen öppnar buken. Vid lunglobektomi eller punktering av lungan finns det en risk för läckage av anestesigas om patienten underhålls på gasnarkos. Därför kan TIVA vara ett alternativ att föredra.
Hur ska man tänka kring smärta och stress för hjärtpatienter?
Hjärtsjuka patienter är känsliga för stress och smärta. Stress orsakar en frisättning av katekolaminer. Katekolaminer påverkar hjärtat genom att öka hjärtfrekvensen och syrekonsumtionen samt försämrar arytmier. Även smärta ger en frisättning av katekolaminer som har en negativ påverkan på hjärtat.
Vad ska man tänka på vid anestesi av patienter med mitralisinsufficiens?
Vid mitralisinsufficiens sluter inte klaffen mellan vänster förmak och kammare tätt. Detta gör att en del blod flödar tillbaka till förmaken vid varje hjärtslag istället för att pumpas ut i aorta. Om patienten får vasokonstriktion under anestesin ökar den perifera vaskulära resistensen. Detta gör det svårare för blodet att flöda till aorta, vilket i sin tur gör att återflödet av blod från kammaren till förmaken ökar. Slagvolymen minskar då ännu mer. Orsaker till vasokonstriktion ska därför undvikas, det vill säga smärta, stress, låg kroppstemperatur och vissa mediciner som a2-agonister. Patienter med mitralisinsufficiens har lägre tolerans för bradykardi. Vid lägre hjärtfrekvens förlängs systole, det vill säga hjärtats tid i kontraktion. Det är under systole som blodet flödar tillbaka vid mitralisinsufficiens, vilket innebär att bradykardi bidrar till att mer blod flödar tillbaka. Dessa patienter har låg tolerans för större volymer av vätska då detta kan orsaka lungödem.
Vad ska man tänka på vid anestesi av patienter med hypertrofisk kardiomyopati?
Vid hypertrofisk kardiomyopati blir framförallt vänster kammare tjock och stel, vilket gör att fyllnaden av blod minskar. Minskad fyllning ger i sin tur minskat flöde till aorta vid varje hjärtslag och därmed minskad cardiac output. På grund av stelheten i vänster kammare kan inte volymen blod i den öka. Detta gör att hjärtat inte kompensera för en perifer vasodilatation, utan blodtrycket sjunker. Många narkosläkemedel har vasodilatation som biverkning. Dock är dessa ofta dosberoende och därför kan man minska biverkningar genom att ge mindre doser av flera läkemedel genom balanserad anestesi. Ett stelt hjärta behöver längre tid för att fylla på med blod, och därför är ofta en lätt bradykardi positivt för patienter med hypertrofisk kardiomyopati. Tachykardi ska undvikas och därmed även stress och smärta.
Vad ska man tänka på vid anestesi av patienter med hypertyreos?
Patienter med hypertyreos har svårt att hålla kroppstemperaturen på grund av avsaknaden av kroppsfett. De kan därför snabbt bli kalla, men också väldigt snabbt varma. Vid obehandlad hypertyreos har katterna ofta tackykardi och hypertension. Det är därför bra att ta ett basalvärde för blodtryck innan premedicinering, då katten kommer blir känsligare för blodtrycksfall under anestesi om den har högt blodtryck från början. Hypertyreos kan innebära att katten har arytmier och därför bör man monitorerna med EKG, om möjligt även innan premedicinering.
Vad är thyreotoxic crisis?
Är oförutsägbart men vanligare hos obehandlade katter. Katten får en plötslig frisättning av en stor mängd thyroideahormon som leder till plötslig tachykardi, hypertemi och hypertension under narkos. Behandlas med läkemedel som saktar ner hjärtrytm samt åtgärder för att återställa kroppstemperaturen. Det kan till och med leda till hjärtstopp.
Hur ska man tänka vid anestesi av kejsarsnitt med tanke på fysiologin hos dräktiga honor?
Dräktiga honor har en högre metabolisk hastighet och därmed högre syrebehov och andningsfrekvens. Dock trycker livmodern mot lungorna, vilket minskar tidalvolymen. Honorna är mer känsliga för hypoxi under narkos. Dräktiga honor har höga nivåer av progesteron i blodet som ger längre gastrisk tömningstid och minskad tonus i cardia – öppningen mellan magsäck och esophagus. Dessutom trycker livmodern på magsäcken. Allt detta ökar risken för regurgitation under induktion och anestesi. Av den anledningen ska honans huvud alltid hållas högt och får läggas ner först när tuben är säkrad och kuffad. Dräktiga honor är känsliga för anestetika då progesteron binder till samma receptor som propofol. Därför behöver man frekvent bedöma anestesidjup och vara vaksam på överdosering. Dräktiga honor har en ökad blodvolym för att behålla en högre cardiac output och placental perfusion. Den placentala perfusionen är helt beroende av blodtrycket och minskar vid vasokonstriktion. Om hypotension uppstår under kejsarsnittet, till exempel vid blödningen eller när livmodern tas ur buken, kan det leda till fetal hypoxi – syrebrist hos foster.
Hur ska man förbereda inför ett kejsarsnitt?
Tiden mellan induktion och födelse är helt avgörande för de nyfödda ungarnas överlevnad. Att raka och tvätta honan vaket minskar tiden från induktion till födelse. Honans buk rakas genom att någon håller upp hennes framben. Man ska inte lägga henne på rygg för att raka eftersom livmodern då kan trycka mot vena cava och minska det venösa återflödet. Kirurgen ska vara beredd att operera så fort tiken blivit sövd och lagts upp på operationsbordet.
Vad är aortacaval compression syndrome?
Honan bör med fördel läggas tiltad mot vänster under kejsarsnitt för att undvika deformering av V. cava caudalis som har mjukare vägg än aorta.
Hur ska man tänka vid anestesi av en magomvridning?
Det är vanligt med arytmier hos dessa patienter, både, pre-, intra- och postoperativt. Arytmier ses på EKG som avvikande komplex, antingen under vissa tidpunkter eller hela tiden. Patienter med magomvridning löper stor risk för regurgitation både innan induktion samt under narkos och uppvaket. Hunden intuberas med huvudet upphöjd, och huvudet kan läggas ner först när tuben är på plats och kuffad. Sug ska alltid finnas till hand under induktion, operation och uppvak om hunden regurgiterar. Det är ganska vanligt med regurgitaton när magsäcken läggs till rätta av kirurgen. Risken för överdos är vanligare hos patienter med magomvridning eftersom de ofta också har chock och därmed lägre metabolism. De andas ofta med ansträngd andning tills magsäcken är tömd och kan behöva ventileras manuellt eller med ventilator. Låg ETCO2 tyder på att cardiac output har försämrats, eftersom koldioxid bara kan andas ut om den nås lungorna via blodet.
Vad ska man tänka på vid anestesi av en diabetespatient?
Diabetes mellitus är associerat med en ökad komplikationsrisk och ökad risk för mortalitet vid narkos. Idealt ska bara patienter med väl reglerad diabetes sövas. Akuta fall med icke reglerad diabetes löper kraftigt ökad narkosrisk. Då man kommer behöva ta många blodprover kan en provtagningskanyl föredras för att man ska slippa sticka så många gånger. Glukos mäts vanligen var 15 – 30: onde minut beroende på hur stabil patienten är. En måttlig hyperglykemi under narkos kommer inte ge några konsekvenser och buffrar mot eventuell hypoglykemi. Hypoglykemi under narkos däremot ger inga symtom men kan orsaka livslånga hjärnskador. När djuret har vaknat ska man erbjuda en del av en matportion direkt. Om patienten inte kräks på en halvtimme ges resten av maten.
