Somatosensorik & Ryggmärgen Flashcards

1
Q

Vad är ett dermatom?

A

Det är ett område av huden som sensoriskt innerveras av en enda spinalnerv.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Vad innebär kutan innervering?

A

Det är ett område av huden som innerveras av en perifer nerv.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Hur många spinalnerver har vi totalt?

A

31 par spinalnerver.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vad är ett dorsalrotsganglion?

A

Nervcellskroppar från sensoriska nerver ligger ofta ansamlade i ett så kallat ganglion.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vilka spinalnervsgrenar är det som bildar plexus?

A

De ventrala grenarna.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

I dorsalhornen finner vi ______ neuron.

A

Sensoriska.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

I ventralhornen finner vi ______ neuron.

A

Motoriska

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Nämn ett par dermatom.

A
C4: nyckelben
C6: tumme
C8: lillfinger
T4: bröstvårta
T10: navel
L1: ljumske
L5: stortå
S1: lilltå
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Hur många spinalnerver har vi på varje ryggmärgsnivå? (cervikal, thorakal, lumbal, sakral, coccygeal..)

A

8 cervikal

12 thorakala

5 lumbala

5 sakrala

1 coccygeal

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vad är ett receptivt fält?

A

Ett område som innerveras av en neuron.

Fälten överlappar och är olika stora.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Vad är lateral inhibition?

A

Exciterade neuron inhiberar intilliggande neuron för att precisera signalerings-lokalisation.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vad innebär tvåpunktsdiskrimination?

A

Det är när två stimuli uppfattas som ett om det sker inom ett receptivt fält.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Receptorer är antingen snabbt eller långsamt adapterade. Vad betyder det?

A
  • Snabbt adapterande: dessa receptorer svarar snabbt vid förändring av stimulin, men tystnar om stimulit är konstant.
  • Långsamt adapterande: dessa receptorer har ett mer utdraget svar.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vilka mekanoreceptorer har vi, samt vilken fibertyp har dessa? (mekanoreceptorer är kutana receptorer)

A
Meissner
Merkel
Ruffini
Pacini
Hårreceptorer

Abeta-fibrer.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vilka mekanoreceptorer är särskilt viktiga vid händer och fingrar?

A

Merkel och meissner. Dessa har mycket små receptiva fält, och kan därför ge mycket precis information.

Meissner reagerar på lätt beröring och är snabbt adapterande, medan Merkel reagerar på tryck & struktur men är långsamt adapterande (tänk att Angela Merkel är långsam och gammal).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vilka två mekanoreceptorer är belägna djupare i hudkostymen?

A

Pacini och Ruffini.

Pacini: viktiga för djupare tryck och vibrationer, har stora receptiva fält och är snabbt adapterande.

Ruffini: reagerar på sträckning (lite som en ledreceptor), stort receptivt fält - långsamt adapterande.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Vad är nociceptorer?

A

Smärtreceptorer med fria nervändar.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Nociceptorer kan ha två olika fibrer. Vilka?

A

Adelta: reagerar på snabb, stickande & vällokaliserad smärta. Har myeliniserade Axon.

C: långsam och långvarig, Molande, svårlokaliserad smärta. Har omyeliniserade Axon. Reagerar även på klåda.

19
Q

Vad är en muskelspole?

A

Det är ett sinnesorgan som består av intrafusala fibrer. Dessa detekterar längdförändring av omgivande muskel. Kan bestå av två olika typer av afferenter: antingen Ia eller II.

Ia reagerar på både dynamisk och statisk muskelförändring.
II reagerar enbart på den statiska förändringen.

20
Q

Vad är golgisenorgan?

A

Det är en känselreceptor invävd mellan sentrådar i övergången mellan muskel och sena. Ger således information om tensionen i muskeln.
Dess afferent är Ib.

21
Q

Hur leds proprioceptiv information från övre extremitet vidare till hjärnan?

A

Från övre extremitet:
In via antingen golgisenorgans eller muskelspolens afferenter till ryggmärgens dorsalhorn (cellkropp i dorsalrotsgangliet), och vidare upp, ipsilateralt, i fasciculus cuneatus (baksträng).
Dessa når nucleus cuneatus (medulla) - här sker nästa överkoppling, för att sedan göra en överkorsning i mediala lemnisken.
Sedan fortsätter informationen till VPL i thalamus för ytterligare omkoppling vidare till S1 (area 3) i gyrus postcentralis (bakom sulcus centralis).

Via baksträngen (fasciculus cuneatus) kan fibrerna nå en accessorisk kärna: nucleus cuneatus accessories, för att istället gå via tractus cunocerebellaris och ta sig till cerebellum istället.

22
Q

Hur leds proprioceptiv information från nedre extremitet vidare till hjärnan?

A

Sensorisk afferent når dorsalrotsganglie. Synapsar i columna clarkii (nucleus dorsalis T1-L2 - ger besked om proprioception och kroppstyngdsfördelning över fotsulorna)
Går sedan vidare genom tractus spinocerebellaris för att dels: synapsa i cerebellum och dels: nå nucleus Z –> vidare till VPL (thalamus) –> S1 (ffa 3a)

23
Q

Vad innebär det om en receptor är polymodal?

A

Polymodal: receptorn svarar på flera olika typer av stimuli. Särskilt vanligt hos fria nervändar, då dessa är ospecifika.

24
Q

Vad är det som gör de interoceptiva afferenterna modalitetsspecifika?

A

De har olika membranreceptorer (TRP-kanaler), dessa avgör hur man känner/reagerar.

25
Q

Var terminerar de interoceptiva primäraifferenterna?

A

Till Lamina I och II i ryggmärgen: här sker omkoppling.

Neuronen projicerar vidare till:
1. Thalamus: 
   VMpo
   MDvc
2. Ryggmärg - sympatiska gränssträngen
3. Homeostatic regions: kärnor i hjärnstammen (PAG, parabrachiala kärnor) som bl.a. reglerar output från ANS --> pulshöjning/sänkning, blodtrycksreglering. (efter ex- smärtstimulering)
26
Q

Efter att den interoceptiva information har nått Thalamus skickas den vidare till hjärnan, var och hur?

A
  1. MDvc: projicerar till anteriora gyrus cingula (= limbiska motorkortex).
    • Motivationsstyrt beteende
    • Central roll I reglering av smärtkontrollerande system
  2. VMpo: projicerar till dorsala posteriora insula (interoceptiva kortex) samt area 3a.
    • Härifrån skickas signalerna vidare till mid-insula som i sin tur rapporterar för LSC (limbiska sensoriska kortex) - för att avgöra hur ont det gör. OBS från mid-insula (bägge hjärnhalvor) når enbart höger LSC.
27
Q

Hur når vi vänster limbiska sensoriska kortex?

A

Viscerala parasympatiska afferenter når NTS i pons. NTS projicerar vidare till VMb (thalamus) till dplns (interoceptiva kortex). Från dplns –> midinsula –> vänstra anteriora insula (limbiska sensoriska kortex).

Det är alltså i insula lateraliseringen sker.

28
Q

Vad innebär perifer sensitisering?

A

PNS är drabbat (inflammatorisk soppa)
Den smärtande vävnaden har ökad känslighet.
Tröskeln sänks.

29
Q

Vad innebär central sensitisering?

A

CNS är drabbat.

Tröskeln sänks.

30
Q

Hur kan tröskeln sänkas (ökad sensitisering)?

A
  1. Potentiering av nociceptiva synapser
  2. Förhöjd excitabilitet hos nociceptiva neuron.
  3. Minskad inhibition
  4. Öppnande av normalt tyska polysynaptiska förbindelser
31
Q

Hur leds exteroceptiv information vidare till hjärnan?

A

Tjocka, myeliniserade axoner (Abeta) går via baksträngarna till baksträngskärnorna för omkoppling och senare överkorsning i mediala lemnisken –> för att slutligen nå VPL (thalamus) –> S1/S2.

Förutom det så sker en viss överkorsning direkt till tractus spinothalamicus från lamina V-neuron –> VPL (thalamus). Varför är det relevant? JO, även om man skadar/förlorar baksträngarna kan man ha viss känsel kvar. (Ej diskriminativ beröring, snarare grov)

32
Q

Vad är trigeminussystemet?

A

Det sköter all somatosensorik från ansiktet.

33
Q

Hur leds exteroceptiv information till CNS via trigeminussystemet?

A

Abeta kommer nå nucleus sensorius principalis i pons (en trigeminus-kärna) för omkoppling och överkorsning till VPM (thalamus) vidare till somatosensoriska kortex.

34
Q

Hur leds interoceptiv/nociceptiv information till CNS via trigeminussystemet?

A

Adelta- och C-fibrer kommer nå nucleus tractus spinalis (i medulla) för att sedan nå MDvc och VMpo i thalamus –> vidare till somatosensoriska kortex.

35
Q

Vad innebär tvåpunktsdiskrimination?

A

När två stimuli uppfattas som ett, om det sker inom ett receptivt fält.

36
Q

Receptorer är antingen snabbt eller långsamt adapterande, vad menas?

A

De långsamt att adapterade reagerar på förändring, responsen varar länge.
De snabbt adapterandes responser varar inte länge.

37
Q

Vad är merkelceller för typ av receptor?

A

Mekanoreceptor, lågtröskling Abeta, långsamt adapterande, litet receptivt fält - finns mycket på händer.

38
Q

Vad är meissnerkroppar för typ av receptor?

A

Mekanoreceptor, lågtrösklig Abeta, snabbt adapterande , litet receptivt fält

39
Q

Vad är ruffinikroppar för typ av receptor?

A

Mekanoreceptor, stort receptivt fält, Abeta lågtrösklig axon, långsamt adapterande.

40
Q

Vad är pacini för typ av receptor?

A

Mekanoreceptor, stort receptivt fält, snabbt adapterande, Abeta axon.

41
Q

Vad reagerar de fyra främsta mekanoreceptorerna på för stimuli?

A
  1. Meissner: lätt beröring, vanligt i händer.
  2. Merkel: tryck och struktur
  3. Pacini: högre tryck och vibration
  4. Ruffini: sträckning (brukar ibland nämnas för en proprioceptor)
42
Q

Hur skiljer sig Adelta-fibrer från C-fibrer? (nociception)

A

Adelta: myeliniserade, snabba, svarar snabbt, stickande och vällokaliserat.

C: omyeliniserade, långsam och långvarig smärta, molande svårlokaliserad.

43
Q

Köld stimuli uppfattas av nociceptiva receptorer. Vilka fibrer skickar informationen vidare till CNS?

A

Adelta-fibrer

44
Q

Vilka fibrer skickar information om “heat-pinch-cold” från periferin till CNS?

A

C-fibrer