Nervsystemets celler Flashcards
Vilka olika typer av neuron finns det? (polära….)
- Multipolära
- Pseudounipolära
- Unipolära
- Bipolära
Vad är projektionsneuron? Hur skiljer de sig från lokala interneuron?
Typ som interneuron, fast dessa går väldigt långa sträckor. Lokala interneuron håller sig till CNS.
Var finns nervcellernas axon? (i PNS vs. CNS)
-
PNS: i nerver
- Antingen myeliniserade: med intilliggande schwanncell
- Eller omyeliniserade: flera axon delar på en schwanncell
-
CNS: i vita substansen
- Löper i olika banor, kan benämnas tractus eller fasciculus
Vad har vi för olika stödjeceller i CNS? Samt: vad har de för olika funktioner?
(stödjeceller = gliaceller)
-
Astrocyter: stjärnliknande cell
- Bildar glia limitans på insidan av pia mater
- BBB
- Skydd & stabilitet
- Reglerar den synaptiska transmission
- Reglerar/styr [K+]
- Påverkar metabolism
-
Oligodendrocyter:
- Myeliniserar axon.
- Kan myelinisera flera axonsegment på olika nervceller.
-
Mikroglia
- Hematopoetiskt ursprung
- Som en CNS-makrofag! städar en massa, ex. förbrukad transmittorsubstans eller liknande.
-
Ependymceller:
- Bekläder ventriklesystemets och centralkanalens inre väggar
- En typ av epitelceller
- Deltar i bildningen av cerebrospinalvätska (?)
Vad har vi för olika stödjeceller i PNS? Samt: vad har de för olika funktioner?
(stödjeceller = gliaceller)
-
Schwannceller:
- Myeliniserar perifera axon.
- Kan endast myelinisera ett axonsegment på ett axon
-
Satellitceller:
- Omger nervcellskroppar i ganglion.
- ”Periferins astrocyter”.
- Agerar skydd och barriär.
- De är små, och således krävs många satellitceller för att täcka en nervcellskropp.
Var befinner sig nervcellskropparna i CNS respektive PNS?
-
PNS: cellkropparna är samlade i ganglion:
- Dorsalrotsganglion
- GI: auerbachs- eller meissners plexa.
- CNS: cellkropparna befinner sig i grå substans eller i hjärnans nuclei/kärnor.
Beskriv hur myelinisering av ett axon sker med hjälp av schwannceller. Beskriv vad en raviersk nod är.
I PNS kommer Schwanncellerna att myelinisera ett segment av en axon.
Detta sker genom att Schwanncellen lägger sig vid axonet, och sedan virar sitt cellmembran runtom axonet många, många gånger, så att en myelinskida bildas.
Myelinskidan består alltså av Schwanncellens cellmembran och cytoplasma, och kommer således att bestå till stor grad av lipider och proteiner.
Mellan två myelinskidor lämna ett litet utrymme kallat en raviersk nod. Denna uppbyggnad gör att nervsignalen genom axonet kommer att ”hoppa” mellan de ravierska noden, där jonkanaler finns i membranet som stimuleras av spänningen och kan fortleda signaleringen.
Det är detta fenomen som påskyndar nervsignaleringen i axonet! Desto större axondiameter, desto tjockare myelinskida.