Benbildning & Frakturläkning

Question 1

Vad har skelettet för funktion?

Answer 1

1. Stöda upp
2. Skydda organ
3. Förvara benmärg
4. Mineralförråd (Ca2+)

Question 2

Ben kan beskrivas som mineraliserad bindväv. Vad består ben av?

Answer 2

Organiska ämnen: ca 30%, framför allt kollagen typ 1. (ger draghållfastighet)

Oorganiska ämnen: ca 70%, framför allt kalciumfosfat (ger tryckhållfastighet)

Question 3

Det finns två olika kollagenstrukturer, nämn vilka och beskriv hur de ser ut.

Answer 3

1. Filtben: huller om buller. Kollagenfibrerna ligger i slumpartad form.
2. Lamellärt ben: parallella lager. I “lameller”. Klarar hög kraft jämfört med filtben. Har en viss riktning i sina fibrer.

Question 4

Benstrukturen är uppdelad i två olika: vilka?

Answer 4

1. Kortikalt

2. Spongiöst.

Question 5

Beskriv uppbyggnad av kortikalt ben

Answer 5

Kortikalt ben har haverska kanaler, dessa består av kärl och nerver och går parallellt med benet. Har även Volkmanns kanaler som går tvärs med benet.

Har även benhinnor: peri- och endosteum. Häremellan finns blodkärl och nerver. Kärlen försörjer bl.a. progenitorceller.

Question 6

Beskriv uppbyggnad av spongiöst ben

Answer 6

Kallas även för trabekulärt ben pga har trabekler: dessa bildar ett poröst/ihåligt nätverk, här finns röd benmärg - hematopoes.

Question 7

Vilka olika bentyper har vi?

Answer 7

Rörben

Sesamoida ben

Korta ben

Oregelbundna ben

Platta ben

Question 8

Vilka huvudsakliga benceller har vi?

Answer 8

Osteoblaster, osteoklaster, osteocyter

Question 9

Vad har osteoblaster för funktion och ursprung?

Answer 9

Ursprung: mesenkymalt.

Funktion: står för benbildning, som sker i två steg:

1. Lägger ut ett kollagenfibernätverk som kallas för osteoid
2. Efter det kommer cellerna spotta ut vesiklar innehållande kalciumfosfat för att mineralisera bindväven.

Question 10

Vad har osteoklaster för ursprung och funktion?

Answer 10

Ursprung: är en fusion av en makrofag och en monocyt (hematopoetiskt ursprung), flerkärnig.

Funktion: bryter ner ben, står för benresorption. Har små tentakler (ser ut som en manet), klamrar sig fast på benytan –> utsöndrar syror som löser upp ben & kalcium. –> Äter upp det och frisätter ut i systemet!

Question 11

Vad har osteocyter för funktion?

Answer 11

Det är osteoblaster som blivit inbäddade i benet (sitter fast i lakuner). Osteocyterna kan kommunicera med varandra via canaliculi. Bestämmer och står för mycket av signaleringen.

Question 12

Vilka olika typer av benbildning finns det?

Answer 12

1. Enkondral: indirekt

2. Intramembranös: direkt

Question 13

Beskriv enkondral benbildning.

Answer 13

1. Börjar med att vi har en mall av hyalint brosk
2. Inga nerver eller kärl. Med tiden kommer brosket hypertrofiera för att slutligen bli till kondrocyter.
3. Kondrocyterna kommer mineraliseras. Näringstillförsel stryps och kondrocyterna dör.
4. Blodkärl tränger in i brosket och osteoblaster föds! Vi ka nu påbörja benbildningen.
5. Osteoklaster kommer börja gräva i benet: bildar en märghåla som kan fyllas med kärl och nerver.
6. Osteoblasterna bygger på.

Vi kommer grävs ut mot ledytorna, dvs mot epifysplattan.

Question 14

Vad är en benremodelleringsenhet?

Answer 14

osteoblast + osteoklast

Question 15

Beskriv intramembranös benbildning.

Answer 15

Bindväv –> moget ben.

Osteoblaster Bildar ett ossifikationscenter: lägger ut kollagenfibernätverk. utsöndrar vesiklar med kalciumfosfat –> bindväven mineraliseras.

Question 16

Kan våra ben känna av belastningsgrad?

Answer 16

Ja, Osteocyterna registrerar belastningsgraden via sina vätskefyllda utskott.

Question 17

Varför ska man inte behandla med antiinflammatoriska läkemedel vid frakturläkning?

Answer 17

Vid en fraktur inträffar först en så kallad inflammatorisk fas. Vi är således i stort behov utav inflammation.

Question 18

I vilka faser kan frakturläkning indelas i?

Beskriv dessa.

Answer 18

1. Inflammatorisk fas: varar ca en vecka.
   Blödning: hematom kring frakturändarna.
   Immunceller rekryteras, rensar och utsöndrar faktorer som lockar dit mesenkymala celler för reparation
   Hematomet utvecklas till ett granuloma, gör att blodkärl kan trängas i (vaskularisering).
2. Mjuk callus
   DIREKT: mesenkymala celler rekryteras, osteoblaster bildar osteoid
   INDIREKT: får kondrocyter –> bildar brosk.
3. Hård callus
   Frakturändarna/fragmenten sammanfogas.
4. KALCIFIERING!

Question 19

Ange vilka hormoner som kan påverka benbildningen, samt på vilket sätt de gör det.

Answer 19

1. Östrogen: reglerar osteoklastaktivitet, lägre östrogen –> högre osteoklastaktivitet.
2. Vitamin D: reglerar upptaget av Ca2+ i tarmarna. Vitamin D-brist innebär därför kalciumbrist. Det medför ökad osteoklastaktivitet (kom ihåg att benen är mineralförråd!)
3. Parathormon (PTH): utsöndras vid lågt Ca2+ –> ökad osteoklastaktivitet. Hänger tätt ihop med vitamin D.