Smak

Question 1

Vilka tre kranialnerver är särskilt viktiga för smaksinnet?

Answer 1

Facialis, Glossopharyngeus, Vagus

VII, IX, X

Question 2

Vad innebär “labeled line”?

Answer 2

En enskild smakcell uttrycker bara receptorer för en typ av smak. Signalerna fortleds av axoner som var och en leder signaler från en typ av smakcell.

(Labeled line kan gälla för andra sinnesceller också.)

Question 3

Vilka fem smaklökar finns det?

Answer 3

Salt
Umami
Beskt
Sött
Surt

Question 4

Smaken uppfattas via papiller som innehåller smaklökar. Vilka olika papiller har vi? Beskriv deras lokalisation.

Answer 4

1. Papillae filiformes: ligger centralt, medialt på tungan
2. Papillae fungiformes: svampliknande till utseendet, ligger ventralt på tungan
3. Papillae foliatae: ligger lateralt på tungan
4. Papillae vallatae: ligger i “vallgravar” längt bak i tungan, även i larynx och pharynx.

Question 5

Hur sker smaktransduktionen för någonting sött, umami eller beskt?

Answer 5

Via G-proteinkopplade-receptorer, mer specifikt: GUSTDUCIN. Denna signaleringsväg leder till en öppning av TRPM5-kanaler som tillåter Ca2+ inflöde.

Question 6

Receptorerna för sött, umami och beskt kommer från två genfamiljer, vilka? Samt hur skiljer de sig från smak till smak?

Answer 6

Genfamiljer: T1R och T2R. (samtliga är GPCR)
T1R: T1R1, T1R2, T1R3
T2R: ca 30 stycken.

Sött: dimer av T1R2 + T1R3
Umami: dimer av T1R1 + T1R3
Beskt: T2R - alla utrycks i alla “beskceller”

Question 7

Vilken receptor är viktig för transduktion av salt-smak?

Answer 7

Amiloridin-känslig Na+-jonkanal.

Question 8

Vilken receptor är viktig för transduktion av sur-smak?

Answer 8

Jonkanal av TRP-typ: PKD2L1. Denna är H+-känslig.

Question 9

Vilka neurotransmittorer är särskilt viktiga för smaktranduktion?

Answer 9

ATP och serotonin.

Question 10

Hur går signalen från tungan smakcellerna vidare till hjärnstam och hjärna?

Answer 10

Sker via tre kranialnerver.
1. Facialis (mandibularis och linguales) innerverar 2/3 av tungan (främre del) och löper med trigeminus-fibrer i en struktur som kallas chorda tympani. Dessa når ganglion geniculata och vandrar vidare via meatus acusticus interna för att slutligen synapsa i NTS.

(OBS: via chorda tympani löper även en parasympatiska innervation av spottkörtlarna –> ganglion submandibulare –> via facialis)

2. Glossopharyngeus innerverar papillae fungiformes och vallatae. Dess fibrer vandrar via ganglion inferior, vidare genom foramen jugulare för att slutligen synapsa i NTS.
3. Vagus innerverar epiglottis, pharynx, larynx och esophagus, via grenen N. Laryngeus superior. Dess fibrer vandrar via ganglion nodulosum för att gå vidare igenom foramen jugulare (tillsammans med CN IX) för att slutligen synapsa i NTS.

Från NTS: input till amygdala, hypothalamus och thalamus (VPM)

VPM –> insula, frontala operculum, orbitofrontal kortex.