Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

K2: Tema NSPR > HOMEOSTAS > Flashcards

HOMEOSTAS Flashcards

1
Q

Det finns sensoriska delar av ANS också. Vad finns det för sensorer?

A

Baroreceptorer och kemoreceptorer

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Scenario: Vi förlorar blodtryck (blodtryckssänkning). Vad sker?

A

Baroreceptorer kommer skicka impulser till hjärnstammen. Baroreceptorerna sträcks inte ut och då minskar dess negativa flöde till vasomotorcentrum och NTS. VI ser en minskad parasympatisk aktivitet (medierad via baroreceptor med CN X som afferent) och istället en ökad sympatisk stimulering utåt. Sympatikus kommer i sin tur verka på beta-1-receptorer i SA-noden i hjärtat. Vi ser ökad känslighet i HCN-kanaler och därmed mer cAMP -> ökad fyrning och frekvens, även kontraktiliteten ökar ->HÖJER BP

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Scenario: blodförlust. Vi vill spara vätska. Hur går det till?

A

Osmoreceptorer i OVLT och subfornikala organet kommer reagera på minskad osmolaritet i blodet genom att stimulera hypothalamus till ADH-frisättning (sker via nucleus supraopticus)

I njuren kommer macula densa reagera på minskad Na+filtration, genom att stimulera JG-celler till reninfrisättning och därmed

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Beskriv sympatiska systemets neurokemiska och anatomiska uppbyggnad.

A

Sympatikus: T1-L2 (pregangl.)

Preganglionära: skickar ut till sympatiska gränssträngen. Paravertebrala ganglier (=sympatiska gränssträngen) kontaktar sedan postganglionära neuron.

Preganglionärt: acetylkolin, postganglionärt: noradrenalin.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vad har sympatikus för effekter?

A
  • Pupillvidgning
  • Hämmad salivering
  • Höjt hjärtfrekvens
  • Höjt blodtryck
  • Strypt blodförsörjning till GI
  • Inhiberar peristaltik
  • Lever: glykogen -> glukos
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

De sympatiska preganglionära cellerna kan kontakta kromaffina celler. Var finns dessa och vad gör de?

A

Kromaffina celler finns i binjuremärgen, dessa producerar adrenalin som i sin tur verkar endokrint (via blodomloppet).

Binjuremärgen: en endokrin version av ett sympatiskt ganglion.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Sympatikus frisätter framför allt noradrenalin postganglionärt. I vissa fall kan de skicka ut acetylkolin, var då?

A

Sympatikus frisätter acetylkolin till svettkörtlar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Vilka receptorer verkar sympatikus på i hjärtat?

A

Beta-1

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vilka receptorer verkar sympatikus på i luftvägarna?

A

Beta-2

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vilka receptorer verkar sympatikus på i kärl och GI?

A

Beta-2, alfa 1-2

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Beskriv parasympatiska systemets neurokemiska och anatomiska uppbyggnad.

A

Neurokemi: acetylkolin pre- och postganglionärt

Anatomi: Hjärnstam (kranialnerver) och S2-S4

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Vad har parasympatikus för effekter?

A
  • Sammandragning av pupiller
  • Drar ihop bronker
  • Stimulerar salivering
  • Sänkt puls och blodtryck
  • Stimulerar peristaltik
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Vilken kranialnerv är extra viktig för just parasympatikus?

A

CN X: Vagus

Denna nerv försörjer största delen av viscera parasympatiskt.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Var sitter de parasympatiska ganglierna?

A

Ganglierna sitter i väggen på målorganet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vilka receptorer verkar parasympatikus på i hjärtat?

A

M2-receptorer (muskarinerga)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Varifrån och Hur får vi information till ANS?

A
  1. Den viscerala sensoriken: då är framför allt vagus och glossopharyngeus viktiga.
    * Kan ha att göra med syre, tryck, osv. Sådant som är strikt visceralt i klassisk mening.

^Parasympatisk sensorik. Följer kranialnerver & går upp i hjärnstam.

Förutom det finns även interoceptiv sensorik:

  • Smärta
  • Ischemi
  • Det mesta går då via primärafferenter via ryggmärgens bakhorn: framför allt Lamina I & tractus spinothalamicus
17
Q

Beskriv den centrala autonoma regleringen, á la Engblom

A
18
Q

Vad har hypothalamus för funktioner (homeostas)?

A

Integrering av autonoma svar och endokrin funktion med beteende.

(typ blodtryck, törst, hunger, temperatur, dygnsrytm..)

19
Q

Vilken hypothalamisk kärna styr dygnsrytmen?

A

Nucleus suprachiasmaticus

(minnesregel-ish: chiasma opticus är ju där synnerven korsar, kan koppla det till när man sover för då blundar man…)

20
Q

Vilken hypothalamisk kärna reglerar kroppstemperatur?

A

Nucleus preopticus

21
Q

Vilken hypothalamisk kärna styr vätskebalansen?

A

Nucleus Supraopticus

22
Q

Amygdala tar emot fibrer från en “visceral relästation”, vilken?

A

Nucleus parabrachialis, PAG

23
Q

Vilken kärna i amygdala är särskilt viktig för viscerala stimulus?

A

Den centrala kärnan.

24
Q

Vad finns i Insula?

A

Primära interoceptiva kortex.

“Visceral sensory cortex”

25
Q

Vad är kemoreceptorer? Var finns de, och vad reagerar de på?

A

Andningsreglering behövs för att ventilation ska förse kroppens behov, samt för koldioxidrensning.

Det sker i huvudsak med kemoreceptorer, dessa syftar till att upprätthålla en andningsrytm samt justera denna i homeostatisk respons till fysiologiska förändringar.

Det finns både perifera och centrala kemoreceptorer.

  • *Centrala**: nära respiratoriska centrat, reagerar på CSF (dess CO2 koncentration, egentligen H+ koncentration pga CO2 diffunderar ej fritt över BBB)
  • *Perifera:** carotider samt i arcus aorta, dessa reagerar på CO2-koncentration.
26
Q

Vad består det respiratoriska centrat av?

A
  1. Medulla oblongata: VRG, DRG
  2. Pons: PRG, som består av apneutiska och pneumotaktiska areor.
27
Q

Vad har det respiratoriska centrat för funktion? Beskriv varje del var för sig.

A
  1. DRG: initierar andning (inhalation), sätter andningsrytmen
  2. VRG: framför allt viktig för utandning, kan stimulera alfa-motorneuron för accessorisk och övrig andningsmuskulatur -> får igång en maximal utandning, exempelvis under fysisk aktivitet då adekvat utvädring av CO2 är väsentlig.
  3. Apneutiska arean: stimulerar DRG till att förlänga andningen.
  4. Pneumotaktiska arean: hämmar överdriven inandning, genom att hämma DRG. De pneumotaktiska signalerna överröstar DRGs vilja att sätta en andningsrytm, den kontrolleras alltså av den pontina pneumotaktiska arean.
28
Q

Hur detekteras blodvolym?

A

Angiotensin II signalerar om reducerat blodflöde till njuren till det subfornikala organet

29
Q

Hur detekteras blodosmolaritet?

A

Det detekteras av OVLT i hypothalamus. Dessa reagerar genom att antingen stimulera eller hämma nucleus supraopticus till att frisätta ADH. ADH verkar vätskeretinerande.

30
Q

Vad gör hypothalamus vid låg osmolaritet?

A
  1. ADH-frisättning
  2. Törst-/vätskeintag (beteende)
  3. Angiotensin II:
    1. vasokonstriktion
    2. aldosteronfrisättning från binjurebarken
31
Q

Vad har ADH (vasopressin) för effektormekanismer?

A
  • Minskad urinproduktion
  • Minskad svettning
  • Konstriktion av arterioler (-> höjt blodtryck)
32
Q

Vad har ADH för effekt på njuren?

A

I samlingsröret:

  • Binder till GPCR
  • Ökad [cAMP] i tubuluscell
  • Syntetisering av aquaporin-2 ökar (transkription) och vesiklar med aquaporin-2 flyter till ytan av det luminala membranet -> fuserar med membranet
  • Resultat: ökad vatten-reabsorption
33
Q

Vilka tre “komponenter” består termoregleringen av?

A
  1. Ledning och värmestrålning:
    - Kontroll av blodflöde
    - Värme- och köldsökande beteende (typ ta på sig kläder osv)
  2. Avdunstning: svettning
  3. Värmeproduktion:
    - Basalmetabolism
    - Brun/beige fettväv
    - Futila cykler (t.ex. i muskulatur)
    - Huttrande (shivering)
34
Q

Hur får vi “termoreglerande” inflöde?

A

Via TRP-kanaler: sensoriska afferenter

Dessa når Dorsalrotsganglion –> dorsalrot –> går in i dorsalhorn till lamina I, synaps sker, överkorsning till tractus spinothalamicus lateralis.

Upp till ryggmärgsnivå, landar i nucleus parabrachialis (PAG). Det är en “homeostatic region”

PAG kommer nå preopticus i hypothalamus.

35
Q

Vilken TRP-kanal är särskilt viktig för värme?

A

TRPM8

36
Q

Vilken TRP-kanal är särskilt viktig för kyla?

A

TRPM8

37
Q

Hur sker termoreglerande efferens vid värme? (Från nucleus preopticus och vidare..)

A

Nucleus preopticus i hypothalamus kommer att stimuleras vid värme. Då skickar preopticus hämmande signaler till Raphe Pallidus.

38
Q

Hur sker termoreglerande efferens vid kyla?

A

Nucleus preopticus kommer att hämmas, vilket medför att dess block/hämmande effekt på raphe pallidus inte längre håller. Raphe pallidus kommer istället tillåtas stimuleras och initiera värmeproducerande system:

  1. Sympatiska motorneuron (IML):
    - BAT (brown adipose tissue) -> värmeproduktion
    - Blodkärl i huden kommer konstringera för att spara värme.
  2. Kontaktar ventralhornens motorneuron:
    - Skelettmuskulatur: futila cykler

K2: Tema NSPR (16 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions