Motorik II Flashcards
Vilka delar ingår i de basala ganglierna?
Striatum:
- Nucleus caudatus
- Putamen
Nuclei Lentiformis:
- Putamen
- Globus pallidus
Corpus striatum: alla ovanstående.
Nucleus subthalamicus
Substantia nigra
Beskriv översiktligt den kortikokortikala loopen.
- Barken –>
- Striatum –>
- Globus pallidus
- Thalamus (VA/VL)
- Tillbaka till barken
Beskriv den direkta vägen.
Prefrontalkortex/Hjärnbarken kommer skicka stimulerande signaler till striatum.
Striatum kommer i sin tur skicka inhiberande signaler vidare till Globus pallidus interna (GPi) och Substantia nigra pars retikularis (SNr).
GPi och SNr kommer således inte kunna skicka hämmande signaler till thalamus, vilket medför att thalamus skickar stimulerande signaler tillbaka till barken - vi får rörelse.
Beskriv den indirekta vägen.
Prefrontalkortex/hjärnbarken kommer (alltid) skicka stimulerande signaler till striatum.
Striatum kommer i sin tur skicka inhiberande signaler till Globus pallidus externa (GPe) som i sin tur inte kommer kunna bromsa Nucleus subthalamicus (STN).
STN kommer därför stimulera SNr och GPi till att hämma thalamus. Thalamus kommer inte kunna skicka stimulerande signaler tillbaka till barken. VI får således inte rörelse.
Vilken del av de basala ganglierna modulerar den indirekta och direkta vägen?
Substantia nigra - pars compacta.
På vilket sätt modulerar substantia nigra pars compacta (SNc) den indirekta vägen?
SNc har neuron som frisätter dopamin. Dopamin verkar på neuron i striatum.
Genom att verka på D2-receptorer (G-inhibitorisk-proteinkopplad-receptor) kommer striatum inte kunna hämma GPe. Vi får således aktivering av GPe neuron som kommer inhibera STN –> vi får ingen stimulering av GPi och SNr. DVS: ingen hämning av thalamus –> RÖRELSE! :)
På vilket sätt modulerar substantia nigra pars kompakta (SNc) den direkta vägen?
SNc har neuron som frisätter dopamin. Dopamin verkar på neuron i striatum.
Genom att verka på D1-receptorer (G-stimulerande-proteinkopplad-receptor) kommer striatum att hämma GPi och SNr. Vi får således ingen inhibering av thalamus, som då kommer kunna stimulera barken i den kortikokortikala loopen. –> RÖRELSE! :)
OBS: dopamin ger alltid rörelse.
Vilka tre huvudsakliga anatomiska indelningar och funktioner har CEREBELLUM (Lillhjärnan)?
(korta svar)
- Cerebrocerebellum: muskelminne.
- Spinocerebellum: hållning.
- Vestibulocerebellum: balans.
Vilka tre djupa kärnor har cerebellum?
- Nucleus dentatus
- Nucleus fastigii
- Nuclei interpositus (består av flera småkärnor)
Hur många pedunklar har cerebellum? Vad heter dessa, och är de afferenta/efferenta?
OBS! cerebellum består av två hemisfärer, allt finns därför bilateralt.
- Pedunculus cerebellaris superior: afferent (till cerebellum)
- Pedunculus cerebellaris medius afferent (till cerebellum)
- Pedunculus cerebellaris inferior (både afferent och efferent)
Vad har spinocerebellum för funktion?
Får inflöde från ryggmärgen: både sensorisk information (proprio, exteroception – går i dorsal bana) och en motorisk kopia av motorprogrammet från storhjärnan (går i ventral bana). Spinocerebellums uppgift är således att jämföra den motoriska planen med hur rörelsen faktiskt utfördes, för att ev. korrigera rörelsen.
Hur sker inflöde till cerebellum? Vilka fibrer osv.
Inflöde till cerebellum:
○ Climbing fibers: kommer från oliva inferior som får sin information från ryggmärg eller hjärnbark. Mycket går via nucleus ruber.
- Climbing fibers stimulerar purkinjefibrer direkt, kopplar upp sig mot stora celler: PURKINJECELLER (inhibitoriska), stimulerar purkinjeceller mkt kraftigare än vad mossy fibers gör.
○ Mossy fibers: från hjärnstam och ryggmärg. Dessa kontaktar granuleceller som skickar ut parallella fibrer, dessa kommer i sin tur påverka ganska många purkinjeceller, men väldigt lite per cell.
Båda typer av fibrer går ut mot cerebellums bark.
Beskriv anatomin av cerebellum - översiktligt.
Cerebellum = lillhjärnan
○ Bark och djupa kärnor
○ Förbunden med hjärnstam via vit substans
○ Två hemisfärer och vermis i mitten, flocculus underst
○ Vermis: jobbar mot ventrala corticospinala banan POSTURAL KONTROLL
○ Hemisfärerna: jobbar mot lat. Corticospinala banan: finmotorik (skilled movement, typ pianospelande)
○ Flocculus: står för balanssystem, liten del av inferiora vermis gör också det
Cerebrocerebellum (hemisfärerna) –> jobbar mkt med hjärnnbark, laterala - nya systemet. Dentate nucleus.
Vestibulocerebellum: typ flocculus och nedre del av vermis
Spinocerebellum: jobbar mkt med ryggmärg
○ Finns en dorsal sådan bana som skickar somatosensorisk information till cerebellum (muskelspole, golgi..).
○ Den ventrala banan: får info som typ är en motorkopia av det hjärnbarken skickat ut till ryggmärgs-motorneuron.
Intermediär zon: mellan spino- och cerebrocerebellum - CORTEX-CORTEXLOOP!
Olika delar av barken jobbar med olika djupa kärnor.
