Social Kognition

Question 1

Vad är social kognition?

Answer 1

De automatiska processer för att bearbeta, lagra, hämta och bedöma ny information i sociala kontexter.
Beteende påverkar processerna som i sin tur påverkar beteende

Question 2

Personbedömningar

Answer 2

Det är kognitiva resurser
Vi använder dem för att bestämma hur vi ska känna och bete oss
Görs med hjälp av:
Konfigurationsmodellen
Kognitiv algebra
Implicita perosnlighetsbedömningar

Question 3

Konfigurationsmodellen

Answer 3

Asch (1946)
När vi gör personbedömningar finns det en typ av information som är viktigare andra en andra
Centrala vs perifera personlighetsdrag
Dessa drag korrelerar mer eller mindre med andra drag i individen som leder till en mer bestämd personbedömning.

Två centrala dimensioner
Kall vs Varm (social dimension)
Inkompetent vs Kompetent (intellektuell dimension)

Question 4

Priming (bias)

Answer 4

Ordningen på egenskaper avgör bedömningen
Primacy = den info vi hör först är mer central, vanligaste formen av priming. Detta kan vara pga de känns mer centrala när man säger de först eller att folk är mer uppmärksamma i början.

Recency = den info vi hör sist är mer viktig. Detta kan vara pga man är distraherad eller inte har motivation till att lära känna personen

Question 5

Positivitet och negativitet (bias)

Answer 5

För vi inte har någon info brukar vi tro att människor är goda
Negativitetsbias: negativ information är mer robust och svårare att ändra på. Pga negativ är mer ovanlig och för överlevnad att inte bli svikna

Question 6

Personal construct (bias)

Answer 6

Exempelvis är humor viktigt för mig men kanske inte för dig, därmed gör vi två olika bedömningar av samma person. Dessa är också svåra att ändra på.

Question 7

Implicit personality theories (bias)

Answer 7

Generella principer för vilka drag som hänger ihop med en specifik personlighet. Exempelvis tycker man att intelligenta personer är vänliga men inte self-centered. Dessa är delade i en kultur men kan skilja sig mellan dessa. Dessa är också svåra att ändra på.

Question 8

Haloeffekten (bias)

Answer 8

Vi tenderar att se attraktiva personer som snälla och vänliga. Eftersom det är det första vi ser i en person kan det ha stor påverka på first impression

Question 9

Stereotyper (bias)

Answer 9

Bedömningar om folk är också påverkade av de gemensamma åsikter och föreställningar man har om dem.

Question 10

Social judgeability

Answer 10

Folk dömer inte en person ifall normen är att man inte ska göra det i den specifika kontexten. Exempelvis gör man inga stereotypiska fördomar i en situation där det hade varit politiks inkorrekt att göra så

Question 11

Kognitiv algebra

Answer 11

Hur folk kombinerar egenskaper till en allmän personbedömning. Skapar ett helhetsintryck av egenskaper.

Summering = egenskaperna tillskrivs ett värde som man summerar, därmed spelar alla egenskaperna roll

Medelvärde = bedömning baseras på medelvärdet, bättre att säga sin absolut enskilt bästa egenskap för att få öga värde

Viktmedelvärde = kontexten spelar roll. egenskaperna viktas olika viktiga beroende på kontexten.

Question 12

Skillnad mellan viktmedelvärde och Asch

Answer 12

Viktmedelvärde är centrala egenskaper någonting som viktas lite mer, medan i konfigurationsmodellen är det centrala egenskaperna som påverkar hur vi ser på personen och påverkar de andra egenskaperna också. Asch menar alltså på centrala egenskaperna beskriver medan kognitiv algebra är mer fokuserad på det kvantitativa

Question 13

Scheman

Answer 13

Scheman är kognitiva strukturer som representerar kunskap om ett begrepp (person, händelse, grupp) inklusive dess egenskaper och sambanden mellan egenskaperna.

Det är en minnesfunktion som hjälper oss att göra automatiska bedömningar

Finns olika typer av scheman
1. Personschema = om en specifik individ
2. Rollschema = ex doktorer, piloter, hur de beter sig i en social kontext
3. Stereotyper = gemensamma åsikter om en grupp
4. Skript = hur en händelse “ska” utspela sig
5. Content free schemas = har ingen info. Jag gillar nils, nils gillar tom, jag borde gilla tom
6. Självscheman

Scheman aktiveras av ledtrådar som sedan fyller i det som saknas

Genom att använda sig av scheman sparar man på kognitiva resurser: uppmärksamhet, ta fram minnen och lagring.

Question 14

Kategorier och prototyper

Answer 14

För att kunna använda schema och spara associationer i ett schema måste vi kategorisera in personen eller händelsen i en kategori

Luddiga kategorier = fordon, restaurang
Väldefinierade kategorier = BMW, karaokebar

Prototyp = Kognitiv representation för de mest viktiga egenskaperna för personer i en kategori

Kognitiva scheman är representerade av sina prototyper. Prototyper är luddiga kategorier medan scheman är mer organiserade och specifika

Question 15

Hur scheman används och formas

Answer 15

Varför hamnar somliga i en kategori och andra i en annan?
- Tillgänglighet på scheman
- Priming
- egenskaper hos bedömaren
- perceptuell förändring

Olika scheman används beroende på användarens:
- kapacitet till förklaringar för personens beteende
- Motivation: är man motiverad att behålla sin världsbild eller få mer information?
- Intresse: är man intresserad av att tänka mycket på människors beteenden och orsaken till deras beteenden?

Question 16

Förändring av scheman

Answer 16

Scheman förändras av…
- Erfarenhet: fler instanser av händelsen/personen berikar scheman, gör det mer komplext
- Associationer till andra scheman/organisation av scheman
- Mer komplexa och organiserade scheman är mindre föränderliga, färre exempel bryter mot förväntningar
- Berikade, komplexa och välstrukturerade scheman baserade på god och uttömliga erfarenhet är mer korrekta representationer av den sociala verkligheten
- Tre typer av schema förändring
* “Bookkeeping” man noterar fler instanser och gör schemat något bättre
* Förvandling: efter en tillräckligt stor mängd erfarenheter har samlats ihop sker till slut
en påtaglig förändring
* Underkategorier: nya erfarenheter skapar nya underkategorier för scheman.

Question 17

Individuella skillnader som påverkar vilket schema man använder sig av

Answer 17

1. Människor varierar i hur komplext de förklarar andra människor
2. Människor varierar i hur mycket information de vill ha
3. Människor varierar i hur djupt de vill tänka på saker
4. Människor varierar i hur snabbt de vill ta ett beslut och göra en bedömning av en person
5. Människor varierar i deras kognitiva processer och representationer
6. Människors egna självscheman varierar vilket påverkar vad man tycker är viktigt att veta om andra personer

Question 18

Social encoding

Answer 18

Har att göra med hur externa sociala stimuli är representerade i individens hjärna. Finns fyra steg:
1. Pre-attentive analysis: en automatisk och omedveten scanning av miljön
2. Focal attention: stimuli böejar medvetet identifieras och kategoriseras
3. Comprehension: man ger stimuli en emning
4. Elaborative reasoning: stimuli börjar länkas ihop med andra kunskaper vi har för att få en mer komplex bild

Social encoding beror på vår uppmärksamhet på saker och ting. Uppmärksamheten beror i sin tur på salience, vividness och accessibility

Question 19

Salience

Answer 19

Ett stimuli står ut mot de andra stimulin. Exempelvis en man i en grupp av kvinnor. Folk kan vara salinen för att de står ut rent symboliskt, för de är viktiga för just dig eller för att de beter sig på ett speciellt sätt

Question 20

Vividness

Answer 20

Handlar istället om att stimuli själv står ut. Det kan vara händelser som är emotionella, provocerande eller nära dig i tid och rum

Question 21

Accessibility

Answer 21

Handlar istället om att hur lätt det är att recall någonting. Priming är aktiveringen av lättillgängliga kategorier.

Question 22

Personminne

Answer 22

Hur vi beter hos beror bland annat på det vi kommer ihåg om personer. Inom socialpsykologin menar man att personminne är ett associativt nätverk där vi lagrar propositioner. Vi kopplar ihop saker med varandra, vissa mer än andra beroende på kognitiv träning (att tänka på dem ofta).

Question 22

Personminne

Answer 22

Hur vi beter hos beror bland annat på det vi kommer ihåg om personer. Inom socialpsykologin menar man att personminne är ett associativt nätverk där vi lagrar propositioner. Vi kopplar ihop saker med varandra, vissa mer än andra beroende på kognitiv träning (att tänka på dem ofta). Där sker det utbyte mellan långtid- och korttidsminne.

När det gäller personbedömningar är man mer benägen att återkalla information som är motsägande vår bedömning, detta för att motsägande information genererar mer uppmärksamhet som leder till kognitiv tänkande. Detta händer dock inte när vår bedömning är väletablerad, vi tänker mycket kring bedömningen, och när vill göra en komplex sådan.

Question 23

Innehåll i personminne

Answer 23

Vi kommer ihågg allt från utseende och beteende (konkret och observerade) till personlighetsdrag (går ej att observera).

Genom dessa tenderar vi att dra ihop positiva och negativa egenskaper i separate kluster.

Minnen av egenskaper - delas in i två dimensioner: Varm vs Kall och Kompetent vs Inkompetent. Personlighetsdrag är abstrakta minnen om personer och utgör viktiga komplement till mer konkreta personminnen

Minnen av beteende - vi tänker att beteende har en mening. Ser någon som springer till bussen, kommer ihåg att personen hade som mål att gå på bussen.

Minnen av utseende - Direkt observerbara och lagras som en bild i hjärnan mer än propositioner.

Question 24

Struktur av personminne

Answer 24

Vi strukturerar ofta upp det i beteende, egenskaper och utseende. Men vi kan också dela in det i grupp och person.

Person - ger rikare och mer konkreta minnen som är lättare att återkalla. Det är mer vanligt att strukturera det genom person när personen är viktig för oss och vi tänker oss att vi ska interagera med den framöver.

Grupp - ofta i första mötet med en person när vi kategoriserar in den.

Man kan gå från grupp till person, exempelvis pär sågs först som en vanlig föreläsare och sen lära känna lite mer –> Han blev personen Pär

Question 25

Användandet av personminne

Answer 25

Vid personbedömningar brukar människor göra on-line judgements: att de tar av direkt info de ser som är färgade av scheman.

Det är ovanligt att göra memory-based judgements, men när vi gör det så är det större korrelation mellan de två

Huruvida vi gör memory eller on-line based bedömningar beror på deras mål med bedömningen och interaktionen. De är alltså ändamålsberoende bedömningar.

Förståelse, liten
Memorera, varierar
Personlighetsbedömning, hög
Empatisera, hög
Självjämförelse, mycket hög
Beräkna förväntade reaktioner, mycket hög
Vårt sociala beteende, varierar (beror på andra mål)

Att återkalla information om folk blir bättre ifall meningen med interaktionen är mer psykologiskt engagerande och mindre ytlig.

Question 26

Social inference (slutledning baserat på resonerande)

Answer 26

Vi kan dra slutledningar induktivt (genom det vi ser där och då?) eller deduktivt (genom scheman och stereotyper).
Antingen gör personer snabba bedömningar utifrån scheman eller noggranna utifrån data.
Genom att använda sig för mycket av schema kan man missa information eller tillskriva sånt som inte är sant.
Regression: menas med att vi gör bedömningar för tidigt med för lite information.
Korrelation: när vi tror att det finns en korrelation mellan två saker tenderar vi att överestimera denna och se korrelationen där den egentligen inte finns

Vi är dåliga på social inference bla pga limiterat utrymme i korttidsminnet.

Question 27

Affekt och personbedömningar

Answer 27

Affekt påverkar hur vi formar minnen
Affekt påverkar personbedömningar
Situation –> Affekt –> Minnen, Personbedömningar, beteenden

Samma situation kan trigga olika affekt hos olika personer

Question 28

Affect-infusion model

Answer 28

Modellen menas med att kognition är fylld md affekt där sociala bedömningar kan reflektera nuvarande humöret. Alltså att ens sinnesstämning färgar personbedömningar i olika grad.

Detta beror på hur vi bearbetar information genom 4 olika sätt:
1. Direkt tillgång till scheman/PB i minne: affekt har ingen påverkan
2. Motiverad bearbetning (vi vill nå en viss slutsats: affekt har ingen påverkan
3. Heuristisk bearbetning (Mood as information): kognitiva genvägar.
4. Systematisk bearbetning (Mood-congruent memory): noggrann bearbetning av data

Negativ sinnesstämning → Systematisk analys
- Problem → Mobilisering
- Humörreparation
- Mindre användning av stereotyper

Positiv sinnesstämning → Heuristiskt tänkande
- Inga problem → Ingen åtgärd
- Undvika förstöra sinnesstämning
- Undantag: Om systematisk analys väntas bidra till positiv sinnesstämning

Question 29

Mood-congruent memory

Answer 29

Vår sinnesstämning aktiverar information i minnet med samma laddning
Bedömningar baseras ofta på de aspekter som är mest lättillgängliga

Question 30

Mood as information

Answer 30

Vi använder vår sinnesstämning som informationskälla
“Hur känner jag för det här?”
Affektheuristisk: SInnesstämning felattribueras