Attraktion Flashcards
Evolutionär utgångspunkt för attraktion och relationer
Need to belong/affiliate
- Grundläggande behov hos varje människa, vi vill vara en del av en grupp
- Strävar efter att vara tillsammans
- Strävar efter en ”optimal” nivå av samhörighet och ensamhet, individuell vilken nivå
Social exkludering
- Vi anpassar oss till andra ur rädsla att bli exkluderade ur gruppen
- Visar hur viktigt det är att vara socialt inkluderad
- ”Cyberball” experiment: experiment för att testa effekter av social exklusion
- Social exkludering kan leda till dåligt humör, lägre självförtroende, känsla av förlust av kontroll, fysiologisk aktivering, samma neurologiska respons som fysisk smärta
- Behovet att tillhöra, tycker inte om att vara exkluderade
Attraktion viktigt i att välja en partner att föröka sig med.
Ensamhet
Definition: Känsla av en förlust av existerande sociala relationer
Kvantitativa = få eller inga vänner
Kvalitativa = de relationer saknar något
Att vara ensam, (alone) ett mer objektivt mål på ”faktisk” avsaknad av relationer.
Ensamhet (loneliness), ett subjektivt tillstånd
Känslomässig ensamhet
Social ensamhet
Ensamheten upplevs som störst när det råder en skillnad mellan hur man vill ha sina relationer och vad man faktiskt har!
Pekar på att alla har en individuell optimal nivå
Attraktion
Definition: positiv attityd gentemot någon/något
Kognition: uppfattningar och föreställningar (”beliefs”) om någon/något
Affektion, känslor för den personen
Benägenhet att agera på ett speciellt sätt mot den personen
Attraktion – evolutionär forskning
Utgångspunkt: benägenhet att “gå på” fysisk attraktion har utvecklats för att vi ska kunna välja en frisk partner att föra vidare våra gener med – utseende det man går på
Good gene hypothesis: Vi väljer partner utifrån om de verkar ha hälsosamma gener (ansikts- och kropps-symmetri)
Menar att asymmetri kan signalera undernäring, mutation eller infektion
Stöd för att både män och kvinnor föredrar symmetriska ansikten (höger-vänster-symmetri)
Dock: symmetri inte korrelerat med hälsa (faktisk data, men det är vår tolkning av det)
Vanlig uppfattning att kvinnor utvärderar mäns attraktivitet genom social status medan män utvärderar kvinnors utseende
Tänker sig att det skulle bero på att kvinnor söker långsiktig partner för att ta hand om barn medan män söker kortsiktig partner för att sprida sina gener
Meta-analys visade att fysisk attraktivitet har moderat till stark effekt på romantisk utvärdering medan earning prospekt hade liten effekt. Samma effekt gällde för både män och kvinnor.
Attraktion – consistency & behaviorist- forskning
Välbeforskade områden inom socialpsykologin om attraktion
- Närhet i tid och rum
- Familjaritet (här: frekvent exponering)
- Likhet
- Fysisk attraktivitet
Teorier om attraktion kan delas in i två grupper - de som ser mänskliga naturen som att sträva efter kognitive consistency. Och de som ser det som behaviorist med att få förstärkningar och undvika smärta.
Behaviorist: reinforcement-affect model = modell om attraktion som menar att vi gillar personer som är runt om oss när vi upplever en positiv känsla.
Hör ihop med automatic activation = attityder har en stark koppling till situationers ledtrådar som är mer sannolikt att få i åtanke från sitt minne.
Social exchange theory: man väger kostnader och belöningar i ett möte med någon.
Närheten i tid och rum
Möjligheten att få kontakt och ge belöningar (lättare att umgås med någon som sitter i samma korridor som en själv, vi ökar gillandet mot den personen som ger oss det, och vi kan ge tillbaka)
Vi attraheras av de som är nära oss (annorlunda med tinder, men närhet i sociala grupper och tid att kunna kommunicera med varandra)
De som bor nära oss blir vi också lättare frekvent exponerade för
Familjaritet/frekvent exponering
Ju oftare man exponeras inför ett stimuli desto mer positivt värderar man det
Omedvetna processer också!
Varför?
Både emotionella (välbehag) och kognitiva (avlastar mentalt) förklaringar till mere-exposure effekten
Vi gillar det vi ser ofta, musik osv som vi hör ofta gillar vi.
Ibland behöver man lyssna in en låt för att gilla den, avlastar kognitivt = vi vet vad vi har att vänta oss. Och kan känna välbehag att känna igen någonting
Omedvetna processer, hjärnan behöver inte vara medveten för att vi ska välja någonting
Reklambranschen jobbar med detta
Däremot kan det bli en less is more effect, ifall vi lär känna en person och hittar saker vi inte gillar om dem så kan vi istället börja ogilla dem ju mer vi umgås med dem.
Likhet (similarity)
Likhet – i attityder och grundläggande värden
Likhet i attityder leder både till att vi tycker om individen och att vi värderar den personen högre
(1) Om vi tycker om någon så föredrar vi att den personen delar våra attityder, och
(2) vi tycker om de personer som delar våra attityder. Ju mer andra personer håller med, desto mer förstärkt blir bli, vilket leder till att vi gillar personen.
Vi tycker om att umgås med de som är lika oss. Behöver inte vara bara att man gillar samma film, men framför allt i attityder och grundläggande värden.
Har en gemensam omvärldssyn som matchar
Varför är likhet en viktig komponent?
Belönande = de som är lika oss tenderar att ha liknande åsikter och hålla med oss
Förstärkning = stärker vår syn på omvärlden
Förväntan på att själv bli omtyckt och det ger –
Enklare samvaro med likasinnade
Attraktion - likhet
I forskning gör vi skillnad mellan faktisk och upplevd likhet
Försöker man anpassa sig så man blir lika?
Både upplevd och faktisk likhet (attityder och personlighet) viktiga i kortvarig interaktion och utan fysiskt möte
I existerande relationer verkar upplevd likhet vara viktigare än faktisk likhet (det känns bra för det känns som att vi är lika)
OBS – tar inte hänsyn till de likheter deltagare tycker är viktiga?
Matchningshypotesen!
Likhet mellan par i fysisk utseende antas bero på att vi:
…väger en potentiell partners attraktivitet mot sannolikheten att den personen skulle vara benägen att bli ett par med en själv
Man närmar sig en potentiell partner som också ligger på en femma om man själv anser sig vara en femma
Longitudinella studier visar att många gifter sig med någon som är demografiskt och utseendemässigt lika dem själva, och kan även bli ännu mer faktiskt lika varandra över tid, i form av attityder (faktiska och upplevda likhet)
Ytterligare faktor som påverkar attraktion = Fysisk attraktivitet
Fysisk attraktivitet
Initialt är fysisk attraktivitet den mest avgörande faktorn för vidare möten, eftersom vi inte har mer information. Vad man tycker är attraktivt skiljer sig åt mellan personer
Attraheras av i genomsnitt ett ”normalt” utseende - symmetri
Fysisk attraktivitet är mer betydelsefull än andra variabler såsom intelligens, attityder och uppträdande, initialt
Påverkar inte bara hur åtråvärd den personen är som partner till någon, utan också hur andra ser på den personen
Fysiskt attraktiva personer tillskrivs andra positiva personlighetsegenskaper så som ex. intelligens, också ett skäl till varför vi tycker det är en viktig aspekt, Haloeffekten
Givet att de behandlas som varande attraktiva också ta fram de mest attraktiva sidorna hos sig själv, självuppfyllande profetia. Om jag blir behandlad om någon som är snäll, generös och vänlig, så tar jag fram det. Behavioral confirmation
Varför blir vi ”förblindade” av skönhet?
vår egen självkänsla och sociala samvaro påverkas och förhöjs
belönande att umgås med vackra människor, för det smittar över, en “aura”, blir socialt belönande
det finns en stereotyp uppfattning om att skönhet är bra
Fysisk attraktivitet – vilka effekter har det?
Fysiskt attraktiva personer
Får högre betyg
Något högre intelligens (man plockar fram det)
Är mer populära
Något bättre hälsa
Mer sexuellt erfarna
Bättre självkänsla (delade fynd, kanske mer självförtroende)
Hur fysiskt attraktiva personer bedöms
Experimentell forskning visar:
Bedömer attraktiva människor som smartare
Bedöms som vänligare, mer sociala, trovärdiga och kompetenta
Högre betyg
Bättre behandling på förskola
Lägre straff
Självuppfyllande profetia – Attraktiva personer behandlas bättre – gör att de blir trevliga, presterar bättre?
Varför tycker vi mer om en person än en annan?
Värme – tenderar att tycka om ”varma” människor, upplevs mer attraktiva. Vad är värme? leende, ögon, talar väl om andra, generös, vänlig, positiva osv
Kompetens – kompetenta personer är i allmänhet mer attraktiva och vi värderar dem högre. Handlar om kompetens inom området man själv vill vara kompetent i.
RELATIONER - vad är en vän?
Huruvida man låter sina planer, beslut och aktiviteter vara beroende av den andra, då upplevs det som en bra vän
Man månar om den andra personens välbefinnande
Man själv skall må bra i relationen, få det ömsesidiga
Orsaker till att vänskap leder till välmående
Stimulans, psykologisk och fysisk, gör saker tillsammans och får en input
Olika materiella fördelar och användbar information, lättare att leva i en värld om man har vänner som kan dela information, ex låna anteckningar → en enklare samvaro
Stöd för självkänslan
Ett skydd mot stress
Self-disclosure (gör bla skyddet mot stress)
”Självavslöjande” på vilket sätt vi delar med oss av privat information till andra. Berättar om sina tankar osv till en person
Går ofta från ”ytliga” ämnen till mer ”djupare” och fler ämnen ju närmare man lär känna varandra
Tendens att återgälda varandras ”nivå” av self- disclosure: att ta upp ämnen som är på samma nivå av ytlighet/djup. Om du berättar någonting för dig, så berättar jag för dig
Vi tenderar att tycka om de som öppnar sig och vi öppnar oss tillbaka
Self-disclosure hör ihop med tillförlitlighet - viktigt i relationer när man gör sig sårbar för en annan person.
Relationer – self-disclosure
Social penetration model (Altman & Taylor, 1973) – vi avslöjar mer ju bättre vi känner, gillar och litar på någon
Vi gillar också människor som avslöjar personliga saker för oss mer
Disclosure reciprocity – mellanmänsklig matchning i hur mycket vi avslöjar
Kan leda till perceived partner responsiveness - Upplevelsen att din partner är responsiv för dina behov. Din partner eller din vän ser dig, och svarar på dina behov (förklaring av similarity → attraction)
Self-disclosure viktigt för långvarig intimitet
Två olika typer av ”self-disclosure”
Beskrivande – hur vi lever, var vi bor, eller vilket lag vi hejar på (ofta innan vi känner varandra)
Evaluerande – personliga åsikter och känslor
Varför vi använder ”self-disclosure”
Öka vår sociala acceptans, vi vill tillhöra och vara en del av något, för att vara en del av något måste vi berätta något om oss för att hitta likhet osv
Utveckling av relationer –
Från ”ytliga” till mer djupgående relationer
Minska obehagskänslor –
Stressreducerande vid oro
Självmedvetande –
Lyssnaren kan ge värdefull information om en själv, sätt att testa tankar och idéer på, våga säga någonting, får en input
Social kontroll –
Få ”hållhakar” på varandra. Kan kännas bra att ha hemlisar osv, jag ahr delat något med dig som du håller för dig själv. Kan också kännas dåligt…
Är det alltid positivt med self-disclosure?
Även om det oftast tycks vara socialt belönande med self-disclosure så finns det risker med att öppna sig för andra:
Avspisad av lyssnaren (obehagskänsla)
Minskning av oberoende och egen personlig integritet
Minskning av ”kontroll” och självständighet
Genera eller såra lyssnaren (eller andra)
Könsskillnader?
Både män och kvinnor återgäldar self-disclosure, men:
Kvinnor värdesätter i högre grad än män de som ”öppnar” upp sig
Koppling mellan self-disclosure och upplevd ensamhet:
Män upplever sig ensamma om de inte kan öppna sig för sin partner
Kvinnor upplever ensamhet om de inte kan öppna sig inför sin partner eller sina nära vänner
Signifikanta skillnader men med små effektstorlekar!!
Finns möjliga förklaringar i kulturella skillnader och de normer vi har
Kärlek
Definition: En kombination av emotioner, kognitiva tankar och beteende som sker i en inom nära relation. Glädje, lycka, rädsla, oro, svartsjuk. Samma hormoner som kcikar igång när man blir rädd
Rubin gör en skillnad mellan loving och liking
Skala där man ska svara på items om personerna är vänner eller kärlekspartners
Andra forskare har adderat att Liking = en önskan om att träffa en person, medan loving innebär också tillförlitlighet och att vara kär innebär även en sexuell lust.
Kärlek som benämning och illusion
Tre-faktorteorin om kärlek som menar att upplevelsen av kärlek är en produkt av:
- Vad som är kulturellt bestämt
- Närvaron av en lämplig och tänkbar partner
- Emotionell upphetsning [arousal] som beskrivs av en själv som ”kärlek”
Viktigt dock: våra fysiska reaktioner är inte alltid särskilda mellan våra olika emotioner – samma hormon-rush oavsett ilska, rädsla eller sexuell upphetsning
Illusion: Personer har med sig olika ideal och bilder för hur en partner ska vara. Dessa kan vara grundade i tidigare partners, förebilder (föräldrar) eller karaktärer från filmer. Dessa ideal kan göra att en person slutar att vara kär i någon eftersom den inte var som den trodde. En positiv illusion kan leda till att man inte ger upp på relationen i första taget.
Teori om emotioner
Schachter och Singer (1962) menade att upplevd ”arousal” tvingar in oss i en orsaks-attribution: att försöka identifiera varför vi upplever upphetsningen.
Hjärnan vill ha en orsaksförklaring till varför man känner som man gör
Upplevelsen av emotionen framkallas av:
Stimuli
allmän aktivering och
kognitiv utvärdering av situationen
Aktiveringen tillskrivs utvärderingen, ”jag har hjärtklappning nu för att hon var där…”
Risk för felattribuering!
Felattribuering innebär att man tillskriver en fysiologisk upphetsning felaktig orsak
Romantiska relationer – vad är kärlek
Sternberg (1988) kärlekstriangel:
* Intimitet (värme, närhet, delande)
* Passion (sexuell attraktion)
* Commitment (vilja att bibehålla relation)
Kärlek kan variera längs dessa tre dimensioner och bilda olika typer av kärlek
Den mest ultimata formen av kärlek enligt Sternberg är consummate love som innehåller alla tre delar.
När bara en eller två delar är närvarade känner vi kärlek på olika sätt. Två vanliga sätt ör romantic love (inget commitment) och companionate love (ingen passion)
Olika typer av kärlek (boken):
Passionate love (romantisk kärlek) = intensiva känslor som kan skapa förvirring. Glädje, sorg, svartsjuka, smärta, ångest och lättnad.
Companionate love = mindre intensiv och samlar känslor av vänskaplig attraktion.
Skillnaden mellan dessa två är tydlig. Det är många personer vi gillar att umgås med, men som vi inte är kära i.
Vad är en tillfredsställande relation?
Huvudfynd om vad som korrelerar med tillfredsställelse i relation:
Gemensamt social nätverk
Commitment – intention att stanna kvar
God kamratskap
Self-disclosure - en ömsesidig strävan och vilja att öppna sig inför varandra
Rubin gör en skillnad mellan loving och liking
Skala där man ska svara på items om personerna är vänner eller kärlekspartners
Särdrag i kärleksrelationer
Mer behov av beroende och samhörighet
Mer benägna att hjälpa partnern i kärleksförhållandet
Mer uppslukad i och mer unik i ett kärleksförhållande (exklusiv)
Anknytningsteorin
Tre olika typer av ”anknytningar” (attachment styles) beroende på hur föräldrarna reagerar på barnets känsloreaktioner
Vi lär oss hur kärleksrelationer är och hur vi ska relatera till varandra i vår allra första kärleksrelation – med vårdnadshavaren
Knyter an på olika sätt beroende på hur vårdnadshavaren har reagerat på barnets beteende
Secure attachment (ungefär trygg bindning) föräldrarna är “alltid” där och tröstar barnet, vilket skapar trygghet.
Skapar trygga relationer i en vuxen relation. Man är värd att älskas, kan knyta an och bygger bra relationer
Anxious or ambivalent attachment (ungefär ängslig och ambivalent) när föräldrarna är ombytliga och opredicerbara i sina responser på barnets känslouttryck; ibland nästan tvingande kärleksfulla och ibland avsnäsande. vi vill kunna predicera, skapar en ängslan istället
Skapar ängsliga relationer, svårt att behålla dem, mycket svartsjuka, mycket otrohet, svårhet att behålla relationer på en bra nivå, ex smälta samman med sin partner. De blir snabbare kära med fler ups and Downs i relationen. Mer olyckliga än lyckliga i relationer.
Avoidant attachment (ungefär undvikande) skapas om föräldrarna är konstant avvisande mot sitt barn, barn som blir bortlämnade på barnhem oc byter mellan dessa osv, eller missbruksfamiljer. De är mer obekväma att komma närmare andra i relationer, mer svartsjuka och mer otrohet.
Fearful avoidant style – När en person har en önskan om att bygga sociala relationer men samtidigt är rädd för konsekvenserna
Dismissive avoidant style – när en person försvarar sig med att förneka behov av sociala kontakter
Trygg anknytning betyder inte att man alltid kommer skapa trygga relationer, eller att man inte kan ändra sin anknytning
Under vilka förutsättningar har par bäst möjlighet att vara nöjda?
Ekonomisk “referensramsteori” för hur nöjd man är i ett kärleksförhållande:
Social Exchange Theory –
Man är mest nöjd i ett förhållande när man får så mycket positiv belöning som möjligt av förhållandet
Strävar efter att minimera sina kostnader och maximera sina belöningar (ej monetärt). Handlar om den subjektiva upplevelsen i relationen
Kostnad an innebära: ingen tid för sig själv, familj ej accepterar partner osv
Belöningar kan innebära: status i relation, bli sedd, kärlek
“Jag ger och ger men får inget tillbaka”
Avgörande för hur man upplever kostnader och belöningar:
Beroende på vad man har för förväntningar på förhållandet i allmänhet (comparison level)
Beroende på vilka kostnader och vinster man skulle kunna få i e) annat förhållande (alternative comparison level) Har jag möjlighet att lämna relationen? Ekonomisk möjlighet osv? Har jag ett alternativ?
Equity theory: (en aspekt av social exchange)
Man är mest nöjd i ett förhållande när det råder jämvikt mellan parterna med avseende på belöningar.
Strävar att maximera jämvikt mellan belöningar
Båda parterna gör lika mycket och får lika mycket
I olika typer av relationer förväntar man sig olika mycket
Belöningar och kostnader kan vara båda avsiktliga eller ej.
2 komponenter som avgör nöjdhet enligt equity theory:
- tillgången på alternativ ser ut
- hur mycket man investerat (barn, gemensamma vänner och resor)
Communal relationships
Parterna tar hänsyn till varandras behov
man ser till att den andra har det bra utan att ta hänsyn till vad man själv får, bara för jag ger någonting behöver jag inte få. Grundar sig i att man faktiskt vill ge sin partner belöningar osv
En mer automatisk process som etableras i nära relationer
Det som skiljer en lycklig relation från ett som inte är lika lyckligt
Framförallt har man funnit två viktiga pusselbitar:
God kamratskap
Self-disclosure – en ömsesidig strävan och vilja att öppna sig inför varandra
Hot mot relationen
Svartsjuka – en negativ känsla som uppkommer när man upplever ett hot mot en värdefull relation. Handlar om hur man hanterar svartsjuka.
De med trygg anknytning har lättare att konfrontera sin partner och fråga omd et är hot eller inbillning. De som är undvikande eller ambivalenta känner att det är fel på en själv
Brist på kommunikation eller en negativ kommunikation – färre belöningar och beröm mer kritik
Stora skillnader på hur man tolkar varandras beteenden, hot med kommunikationen
Mer en global syn på sin relation, generellt sätt så är jag nöjd
VId en negativ kommunikation ger man mer kritik än beröm och klagar
Barnen – ofta på grund av att man upplever att man förlorar kamratskapet mellan parterna i relationen då barnen kräver sin tid
Ojämlik arbetsfördelning
