Själv och identitet Flashcards
Vem är du?
Vår identitet och självbild stödjer vår vardag.
Att veta vem man är gör det möjligt att veta vad man ska tänka och göra, samt vad andra möjligen tycker och tänker och hur de kommer behandla dig.
Att veta hur andra är hjälper oss att förutspå vad de ska göra.
Att veta vår identitet påverkar hur vi interagerar med andra, och identiteter är i sin tur grundade i sociala interaktioner och samhällets struktur.
Självet och identitet historiskt
Självet är en relativ ny idé.
På medeltiden upplevde folk deras identitet beroende på position i samhälle och roll
Förändringskraven från 1500-talet och framåt:
- Sekularisering (1500-talet: idén om att fullbordandet sker efter manlevt (döden) byttes nu ut mot att man som människa kan aktivt fullborda (fullgöra) sin person i livet)
- Industrialismen - folk började flytta från plats till plats och man sågs därför inte som en statisk del av sociala strukturer såsom vilken familj man var ifrån
- Upplysningen - franska revolutionen, man ansåg att man kunde skapa bättre liv för sig själva genom att bla bli av med systemet av ortodoxa värderingar
- Psykoanalysen - självet var en del av det undermedvetna och kunde attribuera beteende till någonting djupare som var gömt inuti en person
Självet blev därefter någonting man kan förändra och arbeta med, en del av ens själsliv
Självmedvetenhet
Att vara självmedveten menas med att man ser sig själv som ett objekt.
När man är självmedveten gör man jämförelser med hur man är och hur man vill vara - ens ideala jag.
Självmedvetenhet kommer och går
Delas in i två delar - private och public self
Privat självmedvetenhet – egna attityder, tankar och känslor jämförs mot internaliserade ideal. Så som vi VILL vara.
Offentlig självmedvetenhet – styrs av sociala normer och att ”se bra ut” inför andra. Man känner att man behöver anstränga sig för att se bra ut inför andra =
Om man har en bra self-efficacy (förmåga att man klarar av någonting) kan ansträngning göra att ens förmåga ökar. Ofta när man blir självmedveten sänker man sin prestation för att se bra ut inför andra. Detta påverkar ens välbefinnande
Självmedvetenhet konsekvenser
Kan vara både mycket stressande (ex. när vi får negativ kritik) och få oss att må bra (när vi tex. får uppskattning)
Reducerad självmedvetenhet gör att individen känner sig mindre hämmad, blir mer impulsiv och kan bete sig anti normativt.
Beroende på situation kan självmedvetenhet alltså leda till både positiva och negativa konsekvenser
Kan leda till självreglering för att uppnå önskvärda mål
Våra sociala normer är guider hur vi ska agera i sociala kontexten, svårt att bryta mot normer
Självkunskap
När vi är självmedvetna - vad är det egentligen vi vet?
I självkunskap ingår bla självschema, Regulatory focus theory, slutsatser av vårt beteende, social jämförelse
Självscheman
Hur kunskapen om självet är uppbyggd
Schema = strukturer och kunskap man bygger om ett ämne
Ett stort antal olika mer eller mindre integrerade självscheman skapar självuppfattningen
Självschema är mer komplexa och varierade eftersom vi alltid adderar mer kunskap
Självscheman är ett sätt att organisera informationsprocessen relevant för ett visst område och ett sätt att förstå sina erfarenheter
Vi har scheman om de saker som betyder mycket för oss, och saknar för andra delar av livet (aschematisk)
En stor mångfald av scheman (self-complexity) utgör en buffert om självuppfattningen skadas inom ett område, ifall man är bra på flera saker så drabbas inte självbilden lika hårt
Självdiskrepansteorin (Higgins)
Han menar att vi har tre typer av självscheman:
1. Verkligt själv - det vi faktiskt är
2. Idealsjälv - hur vi vill vara (situationsberoende)
3. Borde/krav själv - hur vi tycker vi borde vara
Idealsjälv och borde/krav själv är självguider som hjälper oss att reglera
Diskrepans mellan verkligt själv och idealsjälv eller borde själv motiverar oss att sänka diskrepansen, genom self-regulation eller självreglering!
Om det finns tydlig diskrepans som man är medveten om motiveras man.
Känsloreaktioner varier beroende på var diskrepansen förekommer
Liten diskrepans kan man må bra
Stor diskrepans kan orsaka psykisk ohälsa
Regulatory focus theory (Higgins)
Teorin har bakgrund i självdiskrepans teorin och självreglering.
Handlar om hur fokusering av uppmärksamhet har en styrande effekt på människans sätt att välja mellan alternativ när de ska fatta beslut.
Det finns två olika motivationssystem som reglerar vårt målstyrd beteende (alltså vad vi fokuserar på).
- Promotion: Approach strategin means. Förhoppningar, önskemål, drömmar, ideal. Man fokuserar på framgång och positiva förebilder med ta-i-tu-strategier.
- Prevention: Avoidance strategi means. Plikter och måsten. Man undviker misslyckanden istället för att utmana sig. Om man inte tror att man kan så gör man det inte eftersom det skapar obehag. Man fokuserar på förluster och negativa förebilder för att nå ett trygghetsmål.
Ligger hos personen hur man tar sig an uppgifter, extrovert vs introvert, kan vara något som man lär sig i barndomen.
Slutsatser av vårt beteende (självobservation)
Self perception theory = självattributioner.
Genom att attribuera sitt eget beteende får man veta ifall man gillar någonting eller inte. Genom att observera sitt eget beteende kan man skapa attityder om hur vi är. Det kan även vara att man ser in i framtiden hur man ska bete sig.
The over justification effect = Förändrad motivation pga extern belöning exempelvis pengar eller godis. När en extern belöning saknas, attribuerar vi vårt beteende till att vi gillar att göra det (inre belöning/intresse) och motivationen stärks.
Social jämförelse
Att lära känna sig själv med hjälp av andra.
Social comparison theory beskriver hur människor lär sig om sig själva genom social interaktion.
Validerar uppfattningar, åsikter och känslor genom jämförelse med ”likar”
Prestationer jämförs helst mot de som är något sämre… ”downwards comparison”
Man bör ha rätt jämförelseobjekt - inte en elitidrottare om man själv är amatör
Stärker självkänslan dvs hur man värderar sig själv
Genom att jämföra sig med andra kan man ta reda på sina egna förmågor och åsikter
Spegelsjälvet
Hur vi tror att andra uppfattar oss
Självet uppstår bland annat i interaktioner
Genom att se oss som andra ser oss kan man lära sig om omedvetna egenskaper
Man antar att andra ser en som man själv ser en, men får man ingen feedback blir det konfirmationsbias att man plockar fram det man vill höra
Ett sätt att lära känna sig själv kan alltså vara med hjälp av andra i spelegsjälvert
Self-evaluation maintenance model
Om man tvingas jämföra sig uppåt (tex. yngre syskon) försöker man förminska likheten, eller om det går, säga upp relationen
Ibland jämför vi oss med de som är bättre eller sämre, snarare än lika oss: Vill man bli bättre i en sport kan man jämföra sig med någon lite bättre för inspiration
Olika typer av identitet och själv
Man menar att det finns två klasser av identitet som definierar olika typer av själv.
- Social identitet = Självet definieras i termer av medlemskap i sociala grupper (officiella och icke-officiella)
- Personlig identitet = Självet definieras av egenskaper i personliga relationer
Finns sedan tre typer av själv
1. Individuella = baseras på personliga egenskaper som skiljer oss från andra
2. Relationerna = baseras på relationer med andra
3. Kollektiva = baseras på gruppmedlemskap som skiljer vi från dem.
Självkoncept
Även om vi har flera olika själv i olika former så vill vi fortfarande hitta en relativt stabilt och integrerad bild av hur och vem vi är. Det finns alltså många själv, men ett självkoncept.
Självkoncept är våra samlade föreställningar om oss själva. I denna innehålls bla social identitet, personlig identitet, individuella självet, relaitonella självet, kollektiva självet, independet self, interdependent self, offentligt själv, privat själv, realsjälv, bordekravsjälv, idealsjälvet.
Självkoncept svarar alltså på frågan “Vem är du?”
Social identity theory
Social identitet är den del av en individs självuppfattning som härrör från upplevd medlemskap i en relevant social grupp
Social identitet kan vara viktigt för självkonceptet, exempelvis många amerikaner beskrev sig själv som just amerikaner.
Self-categorising theory =
En kategoriserar sig själv till grupper där en anser sig höra hemma och internaliserar (i sin självuppfattning) automatiskt egenskaper hos gruppen (status, prestige etc. som höjer självkänslan).
När man gör internalisering av gruppens normer osv så höjer det självkänslan när man kategoriserar sig i den gruppen
BIRGing-Basking in reflected glory: ”Vi vann – de förlorade”
När den sociala identiteten blir det mest framstående kan det bli avhumanisering, att man endast ses som en del av en grupp och prototypen för den gruppen.
