Fördomar och mellangruppsrelationer

Question 1

Fördomar

Answer 1

Fördomar = fientliga attityder

När man pratar om attityder till sociala grupper görs en uppdelning i linje med trekomponentsteorin:

• Kognitiva komponenten = stereotyp (kopplar ihop en grupp med en eller flera egenskaper)
• Affektiv komponent = fördom (har en negativ känsla mot en person pga tillhör en viss grupp)
• 3:e komponent = beteendeintention (en intention att bete sig på ett specifikt sätt mot individer i viss grupp)

Question 2

Diskriminering

Answer 2

= Beteende

Question 3

Relation mellan fördomar och diskriminering

Answer 3

Fördomar/diskriminering inte 1/1 relation
Så till vida att - de kan förekomma utan den andra!
En attityd behöver inte alltid övergå i beteende

Question 4

3 olika synsätt

Answer 4

• Kulturellt
• Försöker förklara och förstå fördomar i relation tilld inblandade gruppernas status och situation i den kultur där fördomen florerar
• Motivationellt
• Inriktad på förklaringar i individnivå (ej kultur), individens erfarenheter, upplevda konflikter och personliga motiv som man finner förklaringar till fördomar
• Kognitivt
• Finner förklaringar av beteende av mentala processer, såsom tänkande, minne och språk

Question 5

Kulturellt

Answer 5

Fördomar har mindre att göra av personlighet än vad det har att göra med socialisering in i en fördomsfull kultur.
De menar att fördomsfulla individer existerar i fördomsfulla kulturer
För att bli av värde - förklara varför fördomsfulla kulturer uppstår
Ett försök att förklara detta görs genom teorin: Realistic conflict theory

Question 6

Realistic conflict theory

Answer 6

Fördomar uppstår i kulturer där det råder konflikt om knappa resurser

När sådana konflikter sker, sker vissa specifika förändringar inom grupperna:
Inomgruppsförändringar
* Fientlig mot konkurrerande grupp/er
* Favorisering av egna gruppen, individerna inom grupp blir mer lojala sinsemellan
* Hierarkiska strukturer bildas inom gruppen
* Man börjar övervärdera egna gruppens insats nedvärdera andra grupper

Gruppernas mål avgör relationen mellan grupperna
* Motstridiga mål = konflikter och tävlan
* Gemensamma mål = harmoni och samarbete

Lösning (teorins förslag på lösning av problematiken)
* Få grupperna att arbeta mot ett överordnat mål ”superordinate goal”
* Det är ett mål som man inte kan nå utan att de båda grupperna samarbetar

Question 7

Ingroup vs outgroup (centrala begrepp)

Answer 7

• Ingrupp = de grupper man anser att man tillhör
• Utgrupp = de grupper man anser sig inte tillhöra
• Ens ingrupp varierar i vilken kontext man är i, ingenting som är fast

Question 8

Ethnocentrism (centrala begrepp)

Answer 8

• Man ser sin egen grupp som standarden för hur andra grupper bedöms och värderas
• Sådan inställning leder ofta till fördomsfullt och diskriminerande beteende av individer i andra grupper och favoriserande av individer i samma grupp

Question 9

Minimal group paradigm (minigrupper)

Answer 9

Framförts ideer att det ej är nödvändigt med konflikt mellan grupper för man ska favorisera den egna gruppen framför den andra

För att styrka detta samlar man in data på ett speciellt sätt = Minimal group paradigm (minigrupper).

Exempel: Mellan 4-16 personer, frågar var och en vilken preferens vi har för AC DC eller Guns n Roses
Därefter delas man in slumpmässigt hur man sitter, men de som är indelade tror att de sitter tillsammans med de med samma svar
Därefter ge uppgift att fördela matkuponger till någon i gruppen och någon i den andra
Visar sig att det sker en ingruppsfavorisering
Man har tendens att ge mer till de som vi tror är i samma grupp (alltså lika en själv)

Det räcker med att man blivit indelad i en grupp förhållande till en annan grupp för man ska gynna sin egna grupp framför den andra

Experimentell metod
Vad krävs för ingruppsfavorisering och mellangruppstävlan?
* Indelad i grupp med andra individer
* Svagare effekt när oönskad/negativ resurs (fördelar någonting negativt, och bestraffar, man tar någonting från medlemmarna, då försvann ibland effekten. Mindre ingruppsfavorisering och mellangruppstävlan vid oönskad resurs. Exempelvis att man tar någonting från deltagarna, man är mer rättvis när det gäller ta än att ge)

Question 10

Social identitetsteori (motivationellt synsätt)

Answer 10

Varför förekommer ingruppsfavorisering? Kommer till en ny teori: Social identitetsteori
De menar orsaken till ingruppsfavorisering är höja sin egen självkänsla
Om jag tillhör den bästa gruppen så är jag en av de bästa personerna

Självuppfattning utgörs av:
* Social identitet = Grupptillhörigheter. De beskriver hur en gruppmedlem ska bete sig. Exempelvis “student” kommer definiera sig själv som en student, tänka att andra ser en som student och därmed bete sig i typiska student beteenden.
* Personlig identitet = Relationer med andra människor
Båda har betydelse för självuppfattning och självkänsla

Positivt urskiljande av egen grupp = ökad självkänsla

Social identitetsteori bygger på två processer: självfrämjande och att minska osäkerheten.

Teorin attribuerar den allmänna formen av ingruppsbeteende till social kategorisering.

Question 11

Frustration-aggressions teorin/hypotesen (motivationella)

Answer 11

Fördomar och diskriminering är uttryck för aggression, som i sin tur är utslag av och följd av frustration hos den fördomsfulle individen

Teorin har ursprung i psykodynamiska antagandet: varje individ har en viss mängs energi till att utföra psykologiska aktiviteter

När man uppnår målet med aktiviteten, så frigörs uppvärmda energi vilket leder till tillstånd av katarsis och systemet hamnar i jämvikt och balans

Frustration → Aggression → Diskriminering

Aggressivt beteende gör att frustrationen minskar och man hamnar i balans

Men frustrationen kan orsakats av annan än fördomen riktat sig mot, men man kan hitta ett annat bekvämligt mål (en svagare grupp) eller mer lättillgänglig grupp ifall frustration ex riktar sig mot hela ekonomin eller någon man älskar.
- ”Displacement” (bekvämligt mål)
- Syndabock (den som får utstå diskriminerande beteendet vars frustration är orsakat av något annat)

Denna teori har fått blandat stöd över tid kritiserats då den tar upp en sida av etnocentrismens konsekvenser, fientligheten av en annan grupp men den behandlar inte ingruppsfavoriseringen

Question 12

Frustration-aggressions teorin/hypotesen reviderad (motivationella)

Answer 12

I och med att den gamla teorin kritiserades så trädde en annan person in och försökte rädda teorin: Leonard Berkowitz (1962, 1972)

1, Sannolikheten för att frustration skall leda till aggressivitet ökar om saker som leder tankar till aggression finns närvarande
* Fysiska saker som vapen (weapons effect, aggresivitet ökar om det finns vapen i ens närhet) eller en illa omtyckt grupp

2, Det är inte objektiv frustration (man uppnår inte sina mål) som leder till aggression utan den subjektiva upplevelsen av att känna sig frustrerad
* Det viktiga är inte om man inte uppnått sitt mål , utan om man är frustrerad är det det man agerar på

3, Frustration är bara en av ett flertal möjliga källor som kan leda till aggression
* Andra kan exempelvis vara hög temperatur och dålig lukt

När han tittade på teorin togs även ett annat begrepp upp: Relative deprivation
Även collective behavior

Resultat av experiment om Frustration aggression = frustration kan men behöver inte leda till aggression. De med makt kan visa frus och agg på ett uppenbart sätt medan de med mindre makt kan visa det mer indirekt. Samt en serie av små frustrationer kan ge upphov till aggression.

Question 13

Relative deprivation och collective behavior (fördomar som förklaras av ingroup/outgroup)

Answer 13

RELATIVE DEPRIVATION: En känsla av att ha mindre av något eftertraktat än vad man tycker sig ha rätt till

Jämförelsen av en individ med andra individer i samma kategori avgjorde om man kände sig underpriviligerad (man har inte det man anser sig ha rätt till)

• Egoistisk relative deprivation (individnivå, individens känsla av deprivation som är avgörande)
• Broderlig relative deprivation (gruppnivå, jämförelsen av sin egen grupp har det jämfört med hur ens grupp skulle ha det eller hur andra grupper har det) Detta kan leda till mellangruppstävlan om 1. man identifierar sig starkt med gruppen. 2. i vilken utsträckning man tror att ens protest kommer vinna. 3. man känner sig som en måltavla för orättvisa behandlingar. 4. viktigt att veta vilken outgoup man jämför sig med.
• Det som skiljer sig mellan dessa typer:
• Egoistiska = Leder till man mår psykiskt dåligt
• Broderlig = Leder till att gruppen protesterar och arbetar för hela gruppen. Kan vara
  lättare att arbeta för egen grupp än trycka ner (förändra för) den andra

COLLECTIVE BEHAVIOR: exempelvis riots, beteendet av personer i en massa.

Question 14

Auktoritära personligheten (motivationella)

Answer 14

Båda effekterna av etnocentrism (ingruppsfavorisering och utgruppsnedvärdering) behandlas i en annan teori: Den auktoritära personligheten
Denna teori menar att:

Personlighetssyndrom
* Detta orsakar att individer är fördomsfulla

Formas i barndomen eller uppväxten
* Unga barnets erfarenheter med vårdnadshavare som är av betydelse
* Straffande och dominerande barnuppfostran kan leda till fördomsfull personlighet skapas
* Personligheter strävar efter att bibehålla status quo, benägna att slå mot det som ses som ett hot mot ordningen

Etnocentriska
* De bedömer alla andra grupper utifrån den egna gruppens värden och värderingar, och värderar den egna gruppen högst
* Leder ofta till att de är intoleranta mot andra grupper och tillskriver de andra negativa egenskaper, de är hatade och fruktade

Teorin kritiseras på främst två områden:
- Den tar inte tillräcklig hänsyn till kulturella och sociokulturella faktorer som är av betydelse hur fördomsfulla människor är. Finns det normer i samhället som är för fördomarna kommer det florera attityder oavsett vilket personligheter de har
- Det finns exempel på människor som har agerat diskriminerande beroende på att de har varit med om specifika händelser, snarare än att de har blivit uppfostrade till av att utveckla en personlighetstyp. Exempelvis efter 9/11.

Question 15

Ambivalensteorin (sista motivationella)

Answer 15

Teorin menar att:
Fördomsfulla personer har både sympatiska/välvilliga och fientliga attityder mot den som blir fördömd

Situationsberoende om den ena eller andra attityden får utlopp
Faktorer av betydelse:
* Norm i situationen av hur man bör agera
* Samarbete med fördömda har lett till positiv eller negativ tidigare interaktion med individ (från fördömd grupp)

Överdriven och intensifierad
* Oavsett om reaktionen är den positiva eller negativa så kommer den vara intensifierad och överdriven i förhållande om hur personen skulle agera mot en som den inte har fördomar mot
* Kan leda till omvänd diskriminering (en fördomsfull individ gynnar och är överdriven positiv mot en person från utgrupp som den egentligen har fördomar mot, detta för att undvika och synas att personen har fördomar)

Teorin avspeglar ett bra sätt på modern rasism eller symbolisk rasism

Ambivalensteorin menar alltså att:
* Personerna upplever en konflikt mellan det de känner (känslomässig motvilja gentemot utgruppen och individer i dessa grupper) och de jämlikhetssträvande som finns i kulturen
* Man vill alltså dölja att man har detta

För att hitta fördomsfulla attityder folk vill dölja kan man göra implicit test (finns fel med detta med)

Question 16

Kognitiva synsätt

Answer 16

Mentala processer man försöker hitta förklaring till beteende
I fördomar menar personer med detta synsätt att det har att göra med:
Föreställningar (beliefs)

Teori som förklarar detta:
”Belief congruence theory” (överensstämmelse)

Question 17

”Belief congruence theory” (överensstämmelse)

Answer 17

Milton Rokeach menade att vetskapen om att andra människor inte delar de värden och värderingar och föreställningar som man tycker är viktiga är mentalt obehagligt och upplevs som hotande = fördomar skapas.
* Dessa individer ogillas eftersom de upplevs ha föreställningar och värderingar som är andra än deras egna
* PÅ detta sätt skyddar man sina egna värderingar
* Om man har samma föreställningar känner man sympati och värme för individen = lever.i harmoni

Två begränsningar av teorin
- När det gäller fördomar och de är socialt sanktionerade, då gäller inte denna teorin! Då är det grupptillhörighet som är det avgörande
- Mer gillande av de som har samma värdesystem som förklaras än förekomsten av fördomar

Detta är en teori som minskat i betydelse i senare år

Question 18

Stereotyper (kognitiva)

Answer 18

Stereotyper är:
Förutfattade meningar (kopplar ihop en grupp med en eller flera egenskaper)
* Man behöver inte tro på dem själva för att känna till att en stereotyp uppfattning florerar
* Behöver alltså inte tro att det är en sann stereotyp för att veta att det finns
* Kategoriernas storlek kan variera, exempelvis kvinnor eller smålänningar

Svåra att ändra och oftast negativa
* Det som gäller för samtliga stereotyper

Negativa konsekvenser
* Detta får i sin tur negativa konsekvenser
* De är förenklingar av verkligheten eftersom de avser grupper och inte tar hänsyn till enskilda individer
* Detta blir inte en rättvis bild av exempelvis alla smålänningar
* Stereotyperna och fördomar kan leda till att vid interaktion av enskilda individer av en grupp felaktigt tolkar in en egenskap i personens agerande

Stereotyper förekommer främst i lägen med ingroup och outgroup och inte i lika stor utsträckning när man träffas 1vs1, då brukar man mer på gå personlighet.

Question 19

Kategorisering

Answer 19

• Stereotyper och fördomar har grund i kognitiva processen med kategorisering
• Det är nödvändigt för att organisera och begripliggöra den sociala och fysiska miljö vi lever i
• Vi har tendens att vilja hushålla med energi
• Det leder bla till att v i tar till oss förenklingar som gör kategorierna mer svartvita och för grov, ibland även felaktiga
• Det har visat sig att barn i 10-årsåldern börjar kategorisera in människor i etnicitet

Vi delar in sociala grupper i prototyper. Prototypen består av luddiga kategorier och representerar den typiska gruppmedlemmen (inte den vanligaste, utan mer den ideala).
En prototyp är en stereotyp ifall den är delas av andra gruppmedlemmar. Prototypen är mer påverkade av kontexten.
Kategorisering skapar avpersonalisering. Man ser en person som en del av dess grupp, och inte som en individ. Bias kommer och man tror att personen är mer lik dess prototyp än vad den är. Självkategorisering händer samma sak. Vi beter oss i linje med vår prototyp.

Question 20

Accentueringseffekt

Answer 20

En allmän tendens vad gäller kategorisering är att:
* Vi bedömer saker inom en och samma kategori som mer lika än vad de faktiskt är
* Saker från olika kategorier som mer olika än vad de faktiskt är

Denna effekt skapas efter stereotyper och kategorisering, och kan vara asymmetrisk. Vi tycker utgrupper är homogena medan våra ingrupper är heterogena. = detta kallas även för relative homogeneity effect och förklaras som att vi kan mer detaljer om vår ingrupp, och när utgruppen är en minoritet.
Även minnet har en påverkan på vad vi kommer ihåg om olika grupper och stereotyper och kategoriseringar.

Question 21

Varför utvecklas stereotyper?

Answer 21

1, Vi processar information på ett speciellt sätt. Om 2 särpräglade eller ovanliga företeelser sammanfaller i tid dras slutsatsen att de vanligen hör ihop. En individs enstaka beteende kan bli förutfattad mening om en helt grupp.
- Då vi har färre kontakter med minoritetsgrupper och man upplever att negativa händelser är mer ovanliga än positiva så kommer man göra fler negativa upplevelser om man ser en person från den gruppen utföra ett negativt beteende.

2, Stereotyper bildas eftersom vi delar in människor i in- respektive utgrupper. Stereotyper om utgruppen då vi generaliserar enskilda individers beteenden till hela gruppen
- Relative homogeneity effect: förklara varför stereotyper uppstår
- Människor tenderar att se utgrupper som mer homogena sinsemellan än hur man ser på ingrupper, finns en större heterogenitet

3, Som en konsekvens av hur kulturen/samhället strukturerat samspelet mellan olika grupper (kulturellt synsätt)
- Exempel: judar från europa flyttade till usa och var förbjudna i europa och av sin religion att äga land. deras bästa möjlighet att överleva var att bosätta sig i städer och bedriva handel. av detta faktum skapades det stereotyper att judar är pengafixerade och sluga affärsmän.

Question 22

Varför lever stereotyper kvar?

Answer 22

Förväntan
* Om människor förväntar sig en samvariation mellan två ting, ett samband, så kommer de uppleva att så är fallet även om det inte överensstämmer med verkligheten

Kognitiv defekt
* Vi kommer ihåg olika saker olika bra
* Människor tenderar att glömma bort information som går emot stereotyper och kommer ihåg det som går i linje med stereotyper
* Ex: Psykologer är tråkiga. Träffar en rolig psykolog. Kommer ej bli ihågkommen som psykolog. Men tvärtom blir man ihågkommen med den stereotypen man hade innan. Så tenderar vi att bete oss och uppfatta saker och ting

Undantaget som bekräftar regel
* Ex: Psykologer är tråkiga. Träffar en rolig psykolog. Då ser man dessa personer som undantag för stereotypen och menar att psykologer i allmänhet är tråkiga
* På detta sätt blir de roliga psykologer bara undantag som bekräftar regeln att psykologer är tråkiga

Question 23

Effekter av stereotypa föreställningar

Answer 23

Spelar det roll att ha stereotyper?

Påverkar interaktionen
* Med interaktion och samvaro med specifika individer

Nästan alltid negativt för individer från stereotypiserad grupp

Vanligaste indelningskategorierna = kön och etnisk tillhörighet
* Annars varierande kategorier
* Sexuell läggning, fysiska och psykiska handikapp, ålder är andra vanliga kategorier
* Faktiskt skillnad mellan kön är mindre än om man går på normer och stereotyper
* De olika roller man tillskrivs i samhället lever kvar och vattnar könsstereotypiska uppfattningarna, ex chef = män, sekreterare = kvinnor. Vackra kvinnor och kompetenta män.

Är stereotypen bra om den är sann? Spelar inte stor roll, den är problematiskt och moraliskt fel att använda sig av stereotyper när man kan ta fram information om den enskilde individen

Att sambandet är det naturliga och bästa (stereotypen att en minoritet är sämre på att läsa skulle vara det bästa och bero på en egenskap som minoritetsgruppen har) detta blir ännu mer moraliskt felaktigt och problematiskt

Question 24

Stigma

Answer 24

Stigmatiserade individer har eller tros ha egenskaper/attribut som gör att de nedvärderas i vissa sociala sammanhang
Vanliga egenskaper vid stigmatisering är religionstillhörighet, övervikt, kön och sexuell läggning

2 faktorer som är av betydelse för hur mycket man blivit lidande av att ha egenskaperna som är grund till stigmatisering
* 1, Synlighet (i vilken utsträckning attributet är synligt eller möjligt att dölja)
* 2, Kontrollerbarhet (i vilken utsträckning det är möjligt att kontrollera egenskap, svårt att kontrollera vilken kön och etnisk tillhörighet, men kan kontrollera rökare eller ej osv)

De med kontrollerbara stigma utsätts för hårdare diskriminering än de med okontrollerbara

Att tillhöra grupp som är stigmatiserat = lågt självförtroende för man tar över de negativa värderingarna om ens grupp
De tillfrågas om de blir diskriminerade och då säger de nej, problematisk för då arbetar man inte för att förändras, men positiva effekt att det inte påverkar ens självförtroende

Question 25

Stereotyphot ”Stereotype threat”

Answer 25

Speglar den oro en individ känner över att bedömas utifrån negativ stereotyp om ens grupp
* Speciellt tydligt när det är någonting viktigt man ska göra

Negativ påverkan på prestation
* Exemplet med taktkänsla och medelålders män
* Stereotyphot påverkar ens prestation negativt
* Stereotyphotet leder till att stereotypen blir en självuppfyllande profetia

Positiv effekt på prestation om önskvärd egenskap, Stereotype lift/Stereotyplyft
* Positiv stereotyp ger en positiv effekt på prestation

Question 26

Deindividuation

Answer 26

Förlorad känsla av individualitet och minskad (egen) begränsning av avvikande beteende.

När uppstår detta tillstånd?
Två olika typer av miljöbetingelser i situationen ökar risken för att hamna där:
* ”Accountability cues” (ansvarighets signaler)
En miljö med låg sannolikhet att man behöver ta ansvar för sitt beteende
Skapas bla av att man är anonym

• ”Attentional cues” (uppmärksamhetssignaler)
  En miljö där individens uppmärksamhet dras från en själv (personens självmedvetenhet minskar) och den miljö som skapar detta är fylld av starka intryck och stimulus
  Är man över detta på en hög nivå av upphetsning är det nära till hands att hamna i tillstånd av deindividuation

Att vara en del av större grupp kan vara ansvarighet minskar och uppmärksamhet skiftar från en annan än sig själv
Individer kan göra starkt avvikande beteende när de är i grupp som de aldrig hade utfört själva

Stor betydelse vilken inställning man har för att träffas. Skiljer sig om man går för gala för bidrag eller fotbollsmatch = man har två olika mål med att träffas. Men man kan även ge mer positiva egenskaper

När man avhumaniserar en person tar man bort dennes human uniqueness (det som skiljer oss från djur) och human nature (det som vi människor har gemensamt från grunden exempelvis kognitiv flexibilitet, värme och känslor)

Question 27

Vilka blir utsatta för fördomar?

Answer 27

Främst pga sin etnicitet, kön och ålder. Dessa teman är mest förekommande grunder för stereotyper.

Question 28

Role congruity theory

Answer 28

När personer beter sig på sätt som är inkonsistent med roller kommer den som observerar att reagera negativt. Exempelvis inom sexism finner man detta när kvinnor ska ta en ledarroll.

Question 29

Face-ism

Answer 29

I media tenderar de att filma mäns ansikten mer medan de fokuserar på kvinnornas ansikten och byst mer. Visar på hur kvinnor är mer viktiga för deras fysiska utseende än deras kompetens.

Question 30

Former av diskriminering

Answer 30

I dagsläget ha den uppenbara diskrimineringen blivit allt mindre förekommande. Därför finns det bla tre ganska dolda former av diskriminering:
1. Motvillighet att hjälpa till grupper i samhället att förbättra sin position i samhället, antingen passivt eller aktivt.
2. Tokenism - man gör en liten positiv akt för medlemmar i en minoritetsgrupp. Denna akt används sedan som ett sätt att inte behöva engagera sig mer i större frågor. (“Jag har väl gjort nog”). Detta händer speciellt när akten eller tjänsten påminner och väcker negativa stereotyper, exempelvis om man ger pengar till en mörkhyad tiggare.
3. Omvänd diskriminering - mer extrem form av tokenism. När man börjar överdrivet favorisera minoritetsgrupper som man egentligen har fördomar mot.

Attributional ambiguity menar att - stigmatiserade grupper tenderar att attribuera positiva resultat till de ovanstående istället för att själv ta credit. Exempelvis om någon ger dem maten först så tänker de att det är en token.

Question 31

Förklaringar för fördomar och diskriminering

Answer 31

Mere exposure effect = ju mer man utsätts för ett stimuli så ökar det bekantskapen med det vilket skapar en större attraktion till objektet, ifall ens initiala attityd är positiv. Vi gillar det vi ser mest. Däremot det vi inte är vana vid kan det skapa rädsla för.

Inlärt från barndomen = man lär sig vilka grupper man ska gilla mer eller mindre tidigt i barndomen, därefter skapas en emotionell ram som kommer färga alla erfarenheter med den specifika gruppen senare i livet.

Även inlärt från barndomen genom modellinlärning (man ser sin förälder göra eller tycka någonting), klassisk betinging (ljushyat barn får skäll för att ha lekt med mörkhyat barn), och instrumentell betingning (får belöning och straff för vissa beteenden)

Teorier:
Frustration-aggression teori
Den auktoritära personligheten
Dogmatism
Social dominance theory
Belief congruence

Question 32

Dogmatism

Answer 32

Denna är nära besläktat med den auktoritära perosnligheten. Detta är en kognitiv stil som innebär att man vägrar ändra sina egna attityder och hänvisar till en auktoritet för att bevisa sina egna attityder.

Denna teori har samma begränsningar som den auktoritära personligheten = tänker inte på kulturella normer eller speciella händelser.

Question 33

Social dominance theory

Answer 33

Teori som menar på att fördomar skapas av en individs nivå av acceptans för en ideologi som förespråkar en ingrupp hierarki och dominerande, och avvisar jämlika ideologier.
De med hög nivå av social dominance har större risk att vara fördomsfulla.

Question 34

Intergroup emotions theory

Answer 34

Denna teori bygger på sociala identitetsteorin och menar att ju starkare identitet man känner till sin ingrupp desto starkare känslor kommer de ha för den.
I situationer när ingruppen skadas ser man utgruppen som boven, och det skapas negativa känslor mot den. I situationer när ingruppen gynnas, tillskrivs det gruppmedlemmarna och det skapas positiva känslor till sin ingrupp.

Question 35

Deindividuation

Answer 35

En process när personer förlorar sin känsla av en socialiserad individuell identitet och deltar i socialiserat och ofta antisocialt beteende.
Detta tenderar att hända i stora grupper när man känner sig anonym och tar bort personligt ansvar av konsekvenserna av deras beteende. Exempelvis stanford prison experiment.

Question 36

Hur kan man förbättra mellangruppsrelationer?

Answer 36

Olika teorier om fördomar och ingruppsbeteenden ger olika sätt att minska fördomarna och konflikter.
Personlighetsteorier menar att man behöver ändra personligheten, och redan i barndomen se till att det som skapar en fördomsfull person inte händer.
Frustration-aggression teorin och relative deprivation menar att man kan distrahera folk från att tänka på deras frustration. Även att ta bort våldsamma symboler såsom pistoler kan göra folk mindre aggressiva.
Realistic conflict theory menar att man kan sikta på att ha gemensamt mål och inte tänka på de målen de inte har gemensamt.
Sociala identitetsteorien menar att man kan stereotyper för grupper blir mindre polariserade.

Utöver det kan öven propaganda och utbildning (Jane Elliot experiment)
Problemet med detta är att fördomar är mindless, vi tänker utan att tänka efter och kategoriserar in personer i stereotyper.
Genom att man lär sig om empati i barndomen kommer man i större utsträckning se personer som individer och inte kategorisera in dem i negativa stereotyper.

Eftersom intergroup anxiety kan ske - när man har en rädsla att möta den andra gruppen pga att de faktiskt ses som farliga, att man är rädd för att bli nekad, eller rädd för deras attityder. Genom detta tenderar man att undvika den andra gruppen vilket skapar segregering. Ett positivt intergroup möte kan skapa bättre relationer, men ett negativt skapar i större utsträckning sämre relationer.