Hjälpbeteende och aggressivitet Flashcards
Prosocialt beteende
Beteende som värderas positivt av samhället. Det leder till en positiv social konsekvens och bidrar till det fysiska och psykiska välmåendet hos en annan person. Det är frivilligt och är avsedd att gynna någon annan.
Hjälpbeteende
Detta är en underkategori av procsocialt beteende.
Ett beteende med intention som gynnar en annan person eller grupp. Men ifall man hjälper någon för att se bra ut själv är det inte ett hjälpbeteende.
Altruism
Också en underkategori av prosocialt beteende. Altruism är hjälpbeteende där hjälparen själv inte kan förvänta sig att vinna något på det. Det är osjälviskt. Däremot är det svårt att mäta detta. Det kan finnas privata belöningar genom att hjälpa till, såsom att må bra själv. Sann altruism är därför svårt att säga när det är.
Varför hjälper människor andra?
Evolutionsperspektiv:
- Urval baserat på släktskap (tendens att främst hjälpa närbesläktade individer)
- Reciprok altruism (hjälpsamhet i utbyte mot hjälpsamhet)
- Gruppselektion (gruppens intressen gynnar de egna intressena)
- Kritik: svårt att förklara alla situationer med bara evolutionsperspektiv. Brist på mänskliga bevis.
Belöning för hjälpsamhet
- Kostnad-/nyttaanalys: människor hjälper mer gärna om det medför hög belöning och liten kostnad
- Om man känner empati och inte hjälper kan det ge ångest, hur nära man är personen och nivå av hjälp som behövs kommer också öka kostnaden för att inte hjälpa.
- Skillnad mellan empathy cost och personal costs of not helping
- Det får oss att må bättre
- Hjälpsamhet skapar positiv självbild
Empati och arousal
- Att se någon lida är jobbigt för oss, hjälper vi till för att bli av med vår egna obekvämlighet?
- Genom empati kan man känna med en annan persons känslor.
Hjälpsamhet som inlärt beteende
- Genom operant betinging, klassisk betingning och modellinlärning lär man sig prosocialt beteende.
- För att modellinlärning ska funka behöver förebilden visa sig glad över att ha kunnat hjälpa till
Även hur man attribuerar hjälpbeteende kan avgöra ifall vi hjälper till eller inte. Genom att internalisera iden om att vara en hjälpsam individ, är chansen större att man hjälper till i flera situationer.
Att tro på en just world (att dåliga saker händer dåliga människor) ger en risk att inte hjälpa personer.
Finns sann altruism?
Altruism VS egoism
Empati-altrusim-teorin: Perspektivtagande -> Altruistiskt motiv. Ej perspektivtagande -> Egoistiskt perspektiv
Om man inte är perspektivtagande och istället funderar hur man själ hade känt i någon annans isutation är det mer egoistiskt.
Egoistiska alternativ
- Undvika skuldkänslor
- Reparera negativ sinnesstämning
- Empatisk glädje
Kritik mot teorin:
- Inte allt hjälpande är altruistiskt
- Bara för att man känner empati behöver inte detta leda till hjälpbeteende
- Kan vi skilja mellan egoistiska och altruistiska motiv?
Situation: När hjälper människor andra?
Bystander effect:
Definition = närvaron av andra minskar benägenheten att hjälpa offret
Konsekvens = ju fler personer närvarande, desto mindre chans att få hjälp!
I en nödsituation är det fullt med osäkerhet, ingen struktur och tvetydlighet till hur man ska agera. Det gör att vi måste ta ett snabbt beslut och döma situationen snabbt. Då tenderar vi att titta på hur andra agerar för vägledning.
Detta gör alltså att personer kommer agera olika beroende på om det är folk i närheten eller inte, och hur de andra agerar.
Ju fler folk runtomkring en, desto långsammare beslut tas. Och ifall andra personer är passiva, tror man att en nödsituation inte är så farlig!
Bystander effect är som starkast när det är främlingar runt om som man inte kommer träffa igen (ingen chans att förklara sitt beteende)
Däremot kan främlingarna anse sig tillhöra samma sociala identitet eller kategori. Exempelvis en kvinna som behöver hjälp och två män tittar på så “ska” de hjälpa kvinnan i nöd.
Varför är det såhär?
- Diffusion pf responsibility: Individer tenderar att ge bort ansvaret till de andra personerna. Ifall man är ensam tror man sig ha hela ansvaret, men inte i grupp.
- Fear of social blunders: man är rädd för att se dum ut inför andra, att man har råkat överreagera.
- Social influence: man använder andra personer som modell för hur man ska agera
När hjälper vi andra?
När vi känner stort ansvar och när vi har engagerat oss i att hjälpa till. Exemplet med att be om att passa väskan eller fråga om cigarett.
Hjälpprocessen
- Uppmärksammande
- Tolkning
- Ansvarstagande
- Tillvägagångssätt
- Hjälpbeteende
- Uppmärksamande
Vi kan bli distraherade:
Av något som händer
Av våra egna tankar
- Tolkning
Behöver de hjälp?
Hinder i denna fas kan vara:
- Tvetydlighet
- Relationen mellan offer och gärningsman
- Pluralistisk okunskap
- Ansvarstagande
Hinder:
- Ansvarsdiffusion
Motverkas av:
- En persons roll ex sjuksköterska
- Om samlingen av individer är en grupp där man känner varandra
- Tillvägagångssätt
Hinder:
- Brist på kompetens
- Hjälpbeteede
Hinder:
- Publik inhibition
Ett allmänt hinder i hela hjälpprocessen är tidspress! Upplever tidspress minskat sannolikheten att vi väljer att hjälpa till
Vem hjälper?
Människor som är mer hjälpsamma i en situation tenderar att vara mer hjälpsamma i andra situationer
Longitudinella undersökningar har visat att barn som är mer hjälpsamma i förskoleålder tenderar att vara mer hjälpsamma senare i livet
Verkar finnas en genetisk bas för detta få tvillingstudier visar att monozygota tvillingar delar fler hjälpsamma egenskaper än diszygota tvillingar.
Stämningsläge påverkar:
- Är man på gott humör är man mer hjälpsam eftersom de är mindre upptagen med sig själva och mer känsliga och lyhörda för andras problem.
- Är man på dåligt humör är man däremot mer fokuserad på sig själv och sina egna problem, och därmed inte hjälper andra lika mycket. Däremot kan vissa situationer ge mer hjälpsamt beteende, exempelvis skuldkänslor när man fokuserar på sig själv. Även aggression mot exempelvis orättvisor.
Personens attribut:
- Speciella relationer mellan åskådare och offer kan få åskådaren att känna sig ansvarig för situationen.
- Om man är från en liten stad är man mer hjälpsam
Personlighetsdrag:
- Positiv korrelation mellan tron på att ödet är i vår kontroll, moralisk mognad samt tendensen att ta ansvar för andras välmående
- Hur tydligt man känner generad (embarassed) kan också påverka hur villig man är att hjälpa till
Anknytningsstilar
- Människor med en säker anknytningsstil är mer hjälpsamma
Scrooge effekten - blir personer mer hjälpsamma när de står inför sin egen dödlighet? Kan vara så att de strävar efter en symbolisk odödlighet genom att leva upp till sina värderingar - att hjälpa.
Kompetens:
- Om en människa känner sig mer kompentent är det troligt att hon hjälper till. Bystander effect kan minska ifall samtliga känner sig kompetenta att kunna hjälpa till.
Ledare:
- Om man känner sig som en ledare så är sannolikheten större att man hjälper till. Både känsla av mer kompetens, färdigheter och mer ansvar för situationen. Inte lika mycket diffusion of responsibility.
Vem hjälper vi?
Attraktiva människor
- Fysiska attribut (snygg eller inte)
- Vänlighet (man ler eller inte)
- Karismatisk
Personer som råkat ut för saker borom sin kontroll (råkat ut för naturkatastrof vs en hemlös missbrukare)
Vi hjälper hellre människor som liknar oss än andra
- Utseende, klädstil, attityder, nationalitet
- Möjligtvis känner vi mer empati för folk som är lika oss själva då vi lättare kan se deras perspektiv.
Vi hjälper människor som står oss nära
Gemensamma-förhållanden: relationer där man känner ett gemensamt ansvar för varandras välbefinnande som ex vänner eller partners
Utbytes-förhållande: relationer i vilka vi ger hjälp med förväntan om att få någonting tillbaka ex affärsmässiga förhållanden, bekanta
Kön och hjälpsamhet
Män är mer benägna att hjälpa kvinnliga främlingar i akuta situationer än tvärtom
Kvinnor hjälper vänner och bekanta i vardagliga situationer mer än män
Män ber inte om hjälp lika ofta som kvinnor
Reaktioner på att bli hjälpt
Hur känner man sig när man blir hjälpt?
- Tacksam, lättad
- Generad, förpliktad, i underläge
Hur vi uppfattar hjälparens motiv påverkar våra reaktioner på att bli hjälpta
Threat-to-self-esteem model
- Self-threatening (när den som hjälper liknar en själv framhäver detta känslan av att vara i underläge)
- Self-supportive (när någon nära vill ta hand om en)
I individualistiska kulturer kan det vara svårt att be om hjälp (vara en stor kost) eftersom det värderas högt att vara självständig.
Även stereotyper har påverkan. Ibland ses kvinnor som beroende av män, och då blir det svårare att be om hjälp och man mår sämre efter man bett om det.
Aggression definitioner
Socialpsykologi har flera definitioner på fenomenet
Bandura = Beteende som resulterar i personlig skada eller förstörelse av egendom
Scheerer, abeles, Fischer = Beteende som är tänkt att skada en annan individ eller varelse
Baron = Beteende som har som mål att skada en annan ledande person som är motiverad att undvika en sådan behandling
Baron, Byrne = avsiktligt tillfoga andra någon form av skada
Anderson and Huesmann = Beteende som är riktat mot en annan individ med omedelbar intention att orsaka skada.
Andra forskare har kommit överens om att definiera aggression som “Avsikten att skada”
Hur mäter vi aggressivitet?
Hur ska vi operationalisera termen så vi kan mäta den?
Exempel på hur forskare gar undersökt aggressivitet:
1. Analoger till beteende
- Slå en uppblåsbar docka
- Trycka på en knapp som är tänkt att ge elektriska chocker till en annan person (extern validitet?)
- Signal av intention
- verbala uttryck av viljan tt använda sig av våld i experimentella situationer - Betyg av en själv eller andra
- Papper och penna- skattningar av lärare och klasskamrater för aggressivt beteende hos barn
- Självrapport av sitt tidigare aggressiva beteende - Indirekt aggression
- relationer aggression exempelvis genom att sprida rykten
Biologiska teorier om aggressivitet
Biologiska förklaringsmodeller:
Aggression är en inneboende aktionstendens. En instinkt är:
- Mål-inriktad, gynnande, adaptiv, delad av medlemmar, utvecklas, oinlärd
Man kan modifiera beteende men inte källan för beteende
Alla biologiska modeller menar att vi är programmerade från vår födsel att bete oss såhär, aggression är en naturlig del av oss från start.
Finns främst tre stycken teorier som grundar sig i biologin:
Psykodynamisk teori:
Enligt freud härstammar den från dödsinsikten
Den är i början självdestruktiv men riktas sedan mot andra människor
Aggression byggs upp naturligt och måste få ett utlopp
Etiologiska teorier:
Djurs beteende ska studeras i deras naturliga och sociala miljö
Beteende är genetiskt bestämt och kontrollera genom naturlig selektion
- Det finns en positiv och funktionell aspekt av aggression
- Utlöses av specifika stimuli i miljön (releasers)
- Människor har en fighting instinkt likt djuren
Evolutionär socialpsykologi
- Beteende som hjälper individen, nära släkt och arten att överleva
- Aggresivitet hjälper oss att leva så länge så vi hinner fortplanta oss
- Exempel tänk på hur stark en björnmammas aggression är när hennes barn blir hotat, detta gäller många arter.
Begränsningar med de biologiska förklaringsmodellerna
Baseras helt på instinkt
- Som är en energi som är okänd och omätbar
- Som stöds endast av subjektiva empiriska observationer av mänskligt beteende
- Som inte fyller någon funktion för prevention eller kontroll av aggression
- Som bygger på cirkelresonemang
Sociala och biosociala förklaringsmodeller
Tittar mer på aggressivitet som inlärt i en social kontext
En del av dessa modeller lägger till en biologisk aspekt = biosociala teorier
Aggressionen består av en drift (state pf arousal) som interagerar med interna och externa faktorer för att främja aggressiva reaktioner
Frustration-aggression hypotesen
- Länkar aggressionen till föregående frustration
- Frustrationen kan vara från en händelse eller situation, ex terrorism sporras av frustration över en situation som inte verkar bli bättre
Kritik: Svag definition av frustration och svårigheten att förutspå vilka frustrerande situationer som kommer leda till aggression
Excitation-transfer model
- Inlärt aggressivt beteende
- Upphetsning från annan källa (exempelvis fotbollsmatcher)
- Personen tolkar sin upphetsning så att den triggar en aggressiv respons
Social inlärningsteori
- Inlärning av ett beteende eller beteendesekvens
- Igångsättande av handlingar
- Upprätthållandet av beteende
Att uppvisa aggressivt beteende utvecklas för att människan blir belönad av att göra det. Barn lär sig genom belöning och straff (Skinner). Man kan lära sig genom operant betingning (straff och belöning) eller modellinlärning (imiterar andra personer)
Huruvida en person är aggressiv i en viss kontext kan därför bero på enligt social inlärningsteori:
- Personens tidigare erfarenheter av andras aggressiva beteende
- Hur framgångsrikt det aggressiva beteende har varit förr
- Hur stor sannolikheten är för belöning eller bestraffning
-De komplexa kognitiva, sociala och miljömässiga faktorerna som existerar i situationen
- Barn skapar ett kognitivt schema - skript - genom vad de ser och därmed hur de ska bete sig i samma situation
Personliga och situationerna variationer
Man kan dela upp det aggressiva beteendet i antingen person- eller individförklarat. Detta funkar på ett konceptuellt sätt, men med sunt förnuft kan man förstå att en blandning av dessa bestämmer hur personer kommer att bete sig.
Individuella skillnader
- Personlighet: Genom att vara aggressiv som barn tenderar man att vara det som vuxen också, relativt stabilt. En osäker anknytningsstil är associerat med kriminalitet.
- Typ A-personlighet: innebär att man strävar efter prestation, väldigt tävlingsinriktad mot andra och visar fientlighet.
- Hormoner: Finns en liten korrelation mellan testosteron och aggressivitet.
- Genus och socialisering: Enligt sociocultural theory har kvinnor och män olika könsegenskaper som är skapade av vårt samhälle. Män tenderar att vara mer fysiskt aggressiva än kvinnor, men lika i det verbala (till en viss gräns). Men finns skillnad mellan kulturer, mer bland italienare än kineser.
- Katharsis: Hypotesen menar att om man har en frustration ska man ta ut den genom att vara aggressiv, så försvinner sedan känslorna. Ett experiment gick emot detta där folk som blev primeade av aggressiva låtar var sedan lite mer aggressiva i deras ordkombinationer.
- Alkohol: Korrelation mellan intaget alkohol och aggression. Även kontexterna när man brukar dricka alkohol kan inverka på resultatet och bidra mer till aggression.
- Disinhibition, deindividuation och dehumanisering: Alkohol kan ha en disinhibiting effect, vilket är när man beter sig på ett sätt som går emot sociala normer. Deindividualiation är när man förlorar känslan av sig själv och beter sig ofta på ett antisociala sätt. Dehumanisering är när man tar bort folks värdighet och mänsklighet.
Situationella variabler
- Värme (korrelation i U form när värme ökar så ökar aggressivitet. Men bara till en viss gräns. Annars tänker man att värmen kan ta energi av en person)
- Crowding (menas med att ens personliga utrymme har blivit inskränkt)
General aggression model (Bushman)
Hans modell beskriver hur personliga och situationella faktorer i samband med kognitiva och emotionella processer leder till olika former av aggressivt beteende.
Input: person (big 5 kan ingå) eller situation
Internal state: affekt, kognition, arousal
Appraisal: genomtänkt eller impulsiv
Handling: social möte
Sociala influenser
- Missgynnande och marginaliserade grupper (båda en underliggande orsak till aggressivitet, men också de som blir utsatta för våld. I sånna grupper kan det finnas brist på normer för prosocialt beteende. De kan även känna relative deprivation.
- Kön (normer) och kriminalitet.
- Kulturella variationer (Finns kulturer som stöder manligt våld som ett sätt att ta itu med hot mot sociala rykten och ekonomiska problem)
- Våldsamma subkulturer (där en högre nivå av våld är accepterat som norm.
Reducera aggression
Finns såväl positiva som negativa aspekter av aggressivitet
Vad vi gör beror på vilken modell av aggression vi använder oss av
Exempelvis mobbning kan reduceras genom att adressera skolklimatet och klassrumsmiljön, kontakta familj, kommun och samhället om problemet.
Mäns aggression mot kvinnor kan reduceras genom möjligheter till utbildning.
Även lagar kan minimera aggression, exempelvis vapenförbud.
Massmedia
Det finns en korrelation mellan våldsamma medier och aggression. Inte bara att de kan härma det de ser, eller att de blir vana vid det, utan det kan också främja aggression genom att bara se och läsa om våld.
Detta kan förklaras genom att bara att tänka på ett beteende kan öka sannolikheten att man utför det. Man kan också bli primead till aggression efter man sett en våldsam film. Även the weapons effect, bara att se en pistol kan öka aggressivitet.
Våld i nära relationer
Kvinnor är lit mer benägna än män att använda sig av våld i heterosexuella relationer. Detta kan vara pga aggression är ett resultat av rädsla.
Däremot gör aggressiva kvinnor mindre skada än aggressiva män. Män är ansvariga för mer sexuella övergrepp och kvinnor använder sig av våld som självförsvar.
Varför skada någon man älskar?
- Inlärt beteende av föräldrar
- Närheten av familjemedlemmar, när man är frustrerad är de alltid runt om en.
- Olika stressorer såsom arbetslöshet och sjukdomar
- En norm i olika kulturer att mannen ska ha makt över kvinnan
- Alkohol
Institutionaliserad aggression
Staten har stor roll, folk följer statens normer och regler, och lyssnar lättare på en auktoritet.
Genom att lyssna på staten eller en auktoritet så kan det skapas en agentic state som enligt milgram menade på att man lägger över sitt personliga ansvar på ledarens direktiv.
Även ingrupper när de känner sig hotade av en utgrupp kan använda våld för att skydda sina egna värderingar och ideologi.
PROSOCIALT BETEENDE: Normer, motiv och självuppoffring
Normer - Normer är viktigt för att utveckla och bibehålla prosocialt beteende. De ger en backgrundspåverkan på människors beteende. Eftersom normer är som oskrivna regler så blir man belönad av att följa dem, och straffad om man inte gör det.
2 speciella normer
1. Reciprocity norm = vi hjälper dem som hjälper oss. Vi känner mer skuld ifall någon hjälper oss med något stort till skillnad från något litet.
2. Social responsibility norm = vi borde hjälpa de som är i behov av de utan att förvänta oss framtida gentjänst.
Motiv och mål - Det som får oss att hjälpa andra handlar om motivation, som hör ihop med mål.
Självuppoffring - Prosocialt beteende innehåller ofta någon form av kost för den som hjälper. Exempelvis volontärer som hjälper till (ger tid) och inte får pengar tillbaka (men kan få annat tillbaka, exempelvis må bra). Finns olika motiv till att volontära - egoistiska, kollektiva, altruistiska eller principiella)
