Attribution Flashcards
Vad är attribution?
Hur vi tillskriver orsaksförklaringar till vårt eget och andras beteenden
Franz Heider teori om naiv psykologi
Han lade grunden för all attributionsforskning.
Han baserade sin teori på tre idéer:
1. Vårt beteende är motiverade och inte random, därför vill vi ta reda på personers motiv.
2. Människor söker stabila orsaker till beteende för att kunna predicera/kontrollera vår omvärld.
3. Orsaker delas in i yttre och inre faktorer. Eftersom de inre faktorerna är gömda för oss så kan vi bara dra slutsatser om beteende som inre orsakat ifall det inte finns några uppenbara yttre orsaker.
Correspondent Inference Theory
En systematiserad modell hur vi drar slutsatser om beteeden grundad i Heider.
Står för: hur någon beter sig korresponderar med hur personen är.
Människor gillar att dra sånna slutsatser eftersom det ger oss kontroll att attribuera beteende till stabila orsaker (personlighet).
Vi drar slutsatser om personlighet ifall beteendet:
1. Producerar non common effects: outcome-bias (folk tror att the outcome av ett beteende var intended)
2. Är frivilligt
3. Är oväntat
4. Inte anses socialt acceptabelt
5. Får konsekvenser för mig (hedonic relevance) eller som vi tror är riktade mot oss som kommer skada oss (hög personalism)
Kritik till correspondence theory
Kritik till non common effects: Observatören beaktar inte (alla) alternativa valmöjligheter.
Kritik till är frivilligt: Observatören drar ofta slutsatser även om ett ofrivilligt beteende, ex snubblar.
Kellys samvariationsteori
Deskriptiv modell som säger hur vi gör och inte hur vi borde göra.
“Everyday scientists” - vi attribuerar andras beteende till inre eller yttre faktorer baserat på tre faktorer:
1. Samstämmighet = skulle andra bete sig på samma sätt? Kritik = False consensus bias: utgår från att andra beter sig som en själv.
2. Distinkthet = är beteendet till en viss typ av situation?
3. Regelbundenhet = engångsföreteelse eller återkommande beteende? Kritik = ofta saknar vi information kring detta.
Attribution som kan skapas: Person (inre), objekt (yttre) eller situation (yttre)
Kritik till kellys samvariationsteori
- Människor använder sig inte så mycket av samstämmighet.
- Bara för att vi kan använda oss av dessa faktorer betyder det inte att vi gör det i vårt vardagliga liv.
- Människor är dåliga på att se samvariation
- De kanske inte använder sig av samvariation utan istället attribuerar till det mest framträdande egenskapen
- Människor är naiva psykologer, samvariation behöver inte betyda orsak.
- Alla tre faktorer kräver flera observationer. Vi har inte alltid all info. Hur gör vi då? Kelly skapade casual schemata: erfarenhetsgrundade tankar om hur olika orsaker integrerar för att skapa en effekt
Bernard Weiner Attributionsteori
Attribution –> Motivation
Gäller främst för eget beteende
Framgångar/misslyckanden attribueras till olika orsaker såsom begåvning, tur och ansträngning.
Orsakerna delas in i tre dimensioner:
1. Inre vs Yttre (Locus)
2. Konstant vs Föränderlig (stability)
3. Kontrollerbar vs okontrollerbar (Controllability)
Weiner menade att någon känner först en känsla beroende på om de har misslyckats eller lyckats. Sedan attribuerar dem. Därefter skapas en ny mer specifik känsla och förväntningar för framtida performance.
Attributionsstilar
Alla har olika stilar eftersom de känner att de har olika kontroll över händelser (locus of Control).
Attributionsstil och depression
Abramsson - vidareutveckling av Werner som la till en ytterligare dimension: specific/global.
Sambandet mellan depression och hur vi ser på okontrollerbara händelser.
Internal, stable and global = depressiv stil
“Det har med mig att göra, generaliserar till alla och det kommer vara så i framtiden med”
Korrelation och inte orsakssamband!!
Interpersonal relationships
Spelar även roll i relationer hur vi attribuerar våra beteenden för att förklara, motivera eller ursäkta sitt beteende på till andra.
Attributionsbias
Felbedömningar eller snedvridningar vi ofta gör oss skyldiga till när vi drar slutsatser om orsakssamband.
De kan vara biased pga våra personligheter, relationer eller kommunikation.
Error = slumpmässiga fel
Bias = Systematiska fel, snedvridningar, ex överskattning: vi tenderar att tro mer om vår förmåga än vad vi objektivt behöver göra
Korrespondensbias (det fundamentala attributionsfelet)
Vi attribuerar i allt för stor utsträckning andras beteenden till stabila, inre orsaker- Hur de beter sig korrelerar med hur de är som personer.
Vi fäster allt för lite avseende hur situationen kan påverka
Gäller både positiva och negativa beteenden
Nära besläktat till outcome bias: man tror att en persons konsekvenser av deras beteende var genomtänkt och menat. Även essentialism: beteende reflekterar underliggande egenskaper hos personen eller gruppen den tillhör. Dåligt med stereotyper.
Hur kan korrespondensbias förklaras?
- Omedelbar perceptuell effekt (fokus på aktören). Man ser helt enkelt inte situationen bakom aktörer eftersom den är mest framträdande.
- Vi saknar eller misstolkar information om situationen (tar den enkla vägen och attribuerar direkt trots detta)
- vi vill tro på en rättvis värld (känsla av kontroll), exempelvis att attribuera inre förmågor till andra för att skydda en själv, ex med sjukdomar.
- Attribution av andras beteende är en tvåvägsprocess. Steg 1 attribueras en inre faktor. Steg 2 analyserar man möjliga yttre faktorer. Men ibland missar man steg 2. Kan bero på distraherad.
- Även inlärning och kultur påverkar, kollektivistiska länder drivs mer av andra (externa)
Aktör/observatör-asymmetri
Attributionsbias som menar att vi attribuerar externa faktorer mer för eget negativt beteende än till andra. Andras ser vi som mer stabilt.
Förklaringar till detta:
1. Perceptuellt fokus. När vi ser andra ser vi främst dem. Men när vi tittar på oss själva ser vi främst situationen runt om oss.
2. Olika info. Vi har massa info om oss själva om hur vi hade agerat annorlunda i en annan situation, men vi har inte samma info om någon annan.
False consensus effect
Vi tenderar att lägga till vår egen consensus information istället för att ignorera den som finns eller inte finns.
Man tycker att andra borde bete sig som en själv.
Förklaring:
1. Vi letar efter folk som är lika oss så därför blir vi inte förvånade att hitta någon som är lik oss
2. Våra egna åsikter är mest framträdande för oss och ligger lättillgängligt i minnet
3. Vi är motiverade att kunna skapa en stabil värld och använda våra åsikter som mall för att kunna predicera denna
