Skola och omsorger samt LSS och assistansersättning Flashcards
I vilken lagstiftning återfinns i huvudsak reglerna om skolans arbetsmiljö?
Reglerna om skolans arbetsmiljö återfinns huvudsakligen i Arbetsmiljölagen (AML). Arbetsmiljölagen gäller för både elever och personal i skolan och syftar till att skapa en säker och hälsosam arbetsmiljö för alla som vistas där. För elever betraktas skolan som deras “arbetsplats”, och arbetsmiljölagen reglerar därför frågor om exempelvis fysiska och psykosociala arbetsmiljöförhållanden i skolan, såsom säkerhet, trivsel och psykisk hälsa.
Generellt stadgande: Arbetsmiljön ska vara tillfredsställande med hänsyn till arbetets natur och den sociala och tekniska utvecklingen i samhället, 2 kap 1 § AML.
Vid sidan av arbetsmiljölagen kompletteras regler om skolans arbetsmiljö också av skollagen där bestämmelser om trygghet, studiero och en säker miljö som är särskilt anpassade för skolväsendet återfinns.
I vilken utsträckning har eleverna inflytande över arbetet med skolans arbetsmiljö?
Eleverna har ett lagstadgat inflytande över arbetet med skolans arbetsmiljö, och detta regleras både i Arbetsmiljölagen (AML) och Skollagen.
Arbetsmiljölagen (AML)
Enligt kapitel 3 § 4 i Arbetsmiljölagen ska arbetstagare, inklusive elever (eftersom skolan betraktas som deras arbetsplats), ges möjlighet att medverka i arbetsmiljöarbetet. Detta innebär att elever ska ha inflytande och kunna delta i diskussioner kring arbetsmiljöfrågor som påverkar deras skolmiljö. Eleverna har också möjlighet att välja så kallade elevskyddsombud på gymnasiet och i vissa fall i högstadiet. Dessa ombud ska representera eleverna i arbetsmiljöfrågor och vara delaktiga i exempelvis skyddsronder, riskbedömningar och övriga arbetsmiljöinsatser som skolan genomför. De har rätt att bli informerade och rådfrågade i frågor som rör skolmiljön och säkerheten.
Skollagen
Enligt kapitel 4 § 9 i Skollagen har elever rätt till inflytande över utbildningen, vilket inkluderar aspekter som rör skolans arbetsmiljö, både den fysiska (lokaler, säkerhet, luftkvalitet) och den psykosociala (trivsel, trygghet, mobbning). Skollagen tydliggör att elever ska kunna påverka och ges utrymme att yttra sig i frågor som påverkar deras arbetsmiljö, vilket förutsätter ett aktivt deltagande från både skolan och eleverna.
Elevers inflytande kan också ta sig uttryck på olika sätt, genom exempelvis elevråd eller elevkår (där arbetsmiljöfrågor kan lyftas och diskuteras), elevskyddsombud, eller enkäter och diskussioner som kan ge insikt i elevernas upplevelse av skolmiljön och därigenom möjliggöra åtgärder/ förändringar .
Ge fem exempel på disciplinära åtgärder som får användas i skolan för att återställa arbetsro för eleverna.
De disciplinära åtgärderna anges i 5 kap SkolL och gäller i princip i alla skolformer utom förskolan. Exempel:
Utvisning från klassrummet (5 kap 7 § SkolL)
- Om en elev stör undervisningen på ett sådant sätt att den inte kan fortsätta, har läraren rätt att tillfälligt utvisa eleven från klassrummet för resten av lektionen. Eleven får återvända när lektionen är över.
Kvarsittning (5 kap 8 § SkolL)
- En elev kan åläggas att stanna kvar i skolan efter skoldagens slut under högst en timme som en åtgärd för att skapa arbetsro. Detta kan tillämpas om eleven har uppträtt störande eller inte följt skolans ordningsregler.
Skriftlig varning (5 kap 11 § SkolL)
- En skriftlig varning används när en elev har brutit mot skolans ordningsregler eller på annat sätt uppträtt på ett sätt som stör undervisningen eller skolans arbetsro. Syftet med en skriftlig varning är att tydligt markera att elevens beteende är oacceptabelt och att eleven behöver ändra sitt beteende.
Tillfällig omplacering (5 kap 12 § SkolL)
- Tillfällig omplacering innebär att en elev tillfälligt placeras i en annan undervisningsgrupp, klass eller i ett annat utrymme på skolan. Detta görs för att undvika att elevens beteende fortsätter att störa undervisningen i den ordinarie klassen. Det kan också innebära att eleven får vara på en annan plats inom skolan under en viss tid för att ge möjlighet till reflektion och återhämtning.
Avstängning, såväl i de obligatoriska skolformerna (5 kap 14 § SkolL) som i de frivilliga (5 kap 17 §).
- Vid allvarliga och upprepade ordningsproblem kan en elev, om det handlar om en gymnasieelev eller en elev i årskurs 7-9, tillfälligt stängas av från undervisningen under en viss tid, (dock högst under en vecka för årskurs 7-9, för gymnasiet upp till 3 terminer och gäller då alla skolor i hela kommunen). Detta är en mer ingripande åtgärd som används i särskilt allvarliga situationer.
- Vid obligatorisk undervisning måste skolan ordna med någon typ av undervisning under avstängningsperioden.
Reglerna om diskriminering i skolan finns i diskrimineringslagen och reglerna om kränkande behandling finns i 6 kap Skollagen. Förklara skillnaden mellan diskriminering och kränkande behandling.
Skillnader mellan diskriminering och kränkande behandling:
Diskriminering:
- Kräver att den sämre behandlingen sker på grund av en av de specifika diskrimineringsgrunderna som nämns i diskrimineringslagen.
- Diskriminering regleras av diskrimineringslagen och bevakas av Diskrimineringsombudsmannen (DO).
Kränkande behandling:
- Inkluderar all form av sårande eller illa behandlande handlingar som inte nödvändigtvis är kopplade till diskrimineringsgrunderna. Det kan vara fråga om mobbning eller andra kränkningar som inte har något att göra med kön, etnicitet, religion etc.
- Kränkande behandling regleras i 6 kap. Skollagen och ansvaret för att utreda och motverka sådant ligger på skolan, med tillsyn från Skolinspektionen och Barn- och elevombudet (BEO).
Diskriminering och kränkande behandling är båda oacceptabla beteenden i skolan, men de har olika definitioner och omfattas av olika lagstiftningar.
Diskriminering (enligt diskrimineringslagen)
Diskriminering innebär att någon blir orättvist behandlad eller missgynnad på grund av en eller flera diskrimineringsgrunder. Dessa grunder är tydligt definierade i diskrimineringslagen och inkluderar: Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning, Ålder
När någon i skolan, exempelvis en elev, behandlas sämre än andra på grund av en av dessa grunder, betraktas det som diskriminering. Diskriminering kan ske både av skolpersonal och andra elever, men ansvaret ligger på skolhuvudmannen (skolan) att förhindra och hantera diskriminering. Diskriminering kan också omfatta situationer där skolan inte tar tillräckliga åtgärder för att förhindra att en elev utsätts för en sämre behandling på grund av någon av diskrimineringsgrunderna.
- Exempel på diskriminering: Om en elev blir nekad att delta i en aktivitet eller får sämre betyg på grund av sitt kön, sin etnicitet eller sin sexuella läggning.
Kränkande behandling (enligt skollagen, kap 6)
Kränkande behandling är ett bredare begrepp och innebär att någon blir illa behandlad på ett sätt som sårar deras värdighet. Till skillnad från diskriminering behöver kränkande behandling inte vara kopplad till någon av de sju diskrimineringsgrunderna. Det kan vara fråga om fysiska, verbala eller psykosociala handlingar som syftar till eller leder till att någon känner sig nedvärderad, trakasserad eller utsatt. Kränkande behandling kan utföras av både skolpersonal och andra elever, och skolan har enligt 6 kap. skollagen ett ansvar att snabbt ingripa och förebygga alla former av kränkningar. Det omfattar både enstaka handlingar och systematiska kränkningar, exempelvis mobbning.
- Exempel på kränkande behandling: Om en elev ständigt blir retad, fysiskt trakasserad eller isolerad av andra elever, utan att det nödvändigtvis är kopplat till någon av diskrimineringsgrunderna.
Ge exempel på tre former av diskriminering enligt diskrimineringslagen.
Direkt diskriminering: När en person blir sämre behandlad än någon annan i en jämförbar situation på grund av någon av diskrimineringsgrunderna, såsom kön, etnicitet, religion eller sexuell läggning.
- Exempel: Om en skola nekar en elev att delta i en skolaktivitet på grund av elevens etniska tillhörighet.
Indirekt diskriminering: När en regel eller rutin som verkar neutral i praktiken missgynnar personer som tillhör en viss grupp, utan att det finns ett godtagbart skäl för regeln.
- Exempel: Om en skola inför en klädpolicy som förbjuder huvudbonader, vilket missgynnar elever som bär slöja av religiösa skäl.
Bristande tillgänglighet: När en person med en funktionsnedsättning missgynnas genom att skolan inte vidtar skäliga åtgärder för att göra lokaler eller undervisning tillgänglig.
- Exempel: Om en skola inte anpassar klassrum eller undervisningsmaterial för en elev med dyslexi eller rullstolsburen elev, trots att anpassningar är möjliga.
Vilka är förutsättningarna för att ha rätt till insats enligt LSS?
Förutsättningar för rätt till insats:
- Att sökanden tillhör någon av de tre personkretsar som nämns i 1 § LSS
- Att den insats som begärs är någon av de som nämns i 9 § LSS (t ex personlig assistent (2 p) eller ledsagarservice (3 p)).
- Att sökanden har behov av den insats som begärs och att detta behov ligger inom ramen för ”goda levnadsvillkor”, se 7 § 2 st LSS.
För att ha rätt till personlig assistans enligt LSS krävs att sökanden har behov av hjälp med ”de grundläggande behoven”. Ge fyra exempel på behov som enligt LSS ingår i ”de grundläggande behoven”.
De grundläggande behoven utgörs av (se 9 a §):
- Andning
- Den personliga hygienen
- Måltider
- Att klä av och på sig
- Att kommunicera med andra
- Stöd till person som pga psykisk funktionsnedsättning riskerar att skada sig själv eller andra eller egendom
- Stöd som någon behöver större delen av dygnet pga medicinskt (dvs somatiskt) tillstånd om det annars finns fara för den enskildes liv eller överhängande och allvarlig risk för hans eller hennes fysiska hälsa.
Vilka är förutsättningarna för att ha rätt till assistansersättning enligt 51 kap i Socialförsäkringsbalken?
Förutsättning: För rätt till assistansersättning krävs behov av personlig assistans för de grundläggande behoven med i genomsnitt mer än 20 timmar i veckan.
- Assistansersättning lämnas inte för tid då den enskilde vårdas på en offentlig institution eller institution som drivs med bidrag från det offentliga eller deltar i barnomsorg eller skola. Om det finns särskilda skäl kan assistansersättning ändå lämnas.
- Alltså: I t ex förskolan, skolan ska den personliga assistenten i princip inte behöva medverka utan den unges behov ska kunna tillgodoses av ordinarie personal.
