Patientlag Flashcards
Vad syftar patientlagen till?
Patientlagen (2014:821) syftar till att stärka patientens ställning och rättigheter inom hälso- och sjukvården genom att säkerställa att patienter är välinformerade, delaktiga i sin vård, och har rätt att skyddas mot integritetskränkningar. Den reglerar även frågor kring samtycke, tillgång till journaler, och möjligheter att klaga på vården. Patientlagen reglerar alltså vad patienten ska kunna förväntas sig av vården. Patientlagen trädde i kraft den 1 januari 2015.
Vad ska patienten informeras om enligt Patientlagen?
Enligt hänvisning i PSL till 3 kap. 1 § i patientlagen (2014:821), ska den som har ansvaret för hälso- och sjukvården av en patient se till att patienten ges information om:
- Sitt hälsotillstånd
- De metoder som finns för undersökning, vård och behandling
- De hjälpmedel som finns för personer med funktionsnedsättning
- Vid vilken tidpunkt han eller hon kan förvänta sig att få vård
- Det förväntade vård- och behandlingsförloppet
- Väsentliga risker för komplikationer och biverkningar
- Eftervård
- Metoder för att förebygga sjukdom eller skada
Patienten ska även enligt 3 kap 2 § få information om
- Möjligheten att välja behandlingsalternativ, fast läkarkontakt samt vårdgivare och utförare av offentligt finansierad hälso- och sjukvård
- Möjligheten att få en ny medicinsk bedömning och en fast vårdkontakt
- Vårdgarantin
- Möjligheten att hos Försäkringskassan få upplysningar om vård i ett annat EES-land eller i Schweiz.
Extra från föreläsningen
- 3 § När patienten är ett barn ska även barnets vårdnadshavare få information.
- 4 § Om information inte kan lämnas till patienten, ska den istället såvitt möjligt lämnas till närstående till honom eller henne.
- 5 § Informationen får inte lämnas till patienten eller någon närstående om bestämmelser om sekretess eller tystnadsplikt
- 6 § Informationen ska anpassas till mottagarens ålder, mognas, erfarenhet, språkliga bakgrund och andra ind förutsättningar
Mottagarens önskan om att avstå från information ska respekteras
- 7 § Den som ger informationen ska så långt som möjligt försäkra sig om att mottagaren har förstått innehållet i och betydelsen av den lämnade informationen.
Vem har ansvar för att patienten har förstått den information hen fått?
Det är vårdgivarens ansvar att säkerställa att patienten har förstått den information som ges. Detta inkluderar att anpassa informationen efter patientens behov, kontrollera och verifiera förståelsen, ge ytterligare förklaringar vid behov, och dokumentera informationen och kommunikationen.
Vad gäller angående samtycke enligt Patientlagen?
“I 5 kap. 1 § HSL och 4 kap. 1 § patientlagen har det slagits fast att patientens självbestämmelse och integritet ska respekteras i hälso- och sjukvården. Hälso- och sjukvård får inte ges utan patientens samtycke om inte annat följer av denna eller någon annan lag. Innan samtycke inhämtas, ska patienten få information enligt 3 kap. Patienten kan, om inte annat särskilt följer av lag, lämna sitt samtycke skriftligen, muntligen eller genom att på ett eller annat sätt visa att han eller hon samtycker till den aktuella åtgärden. Patienten får när som helst ta tillbaka sitt samtycke. Om en patient avstår från viss vård eller behandling, ska han eller hon få information om vilka konsekvenser detta kan medföra.
- Tvångsvård får under vissa förutsättningar huvudsakligen ske med stöd av lagen om psykiatrisk tvångsvård, lagen om rättspsykiatrisk vård, lagen om vård av missbrukare i vissa fall och den nya bestämmelsen i kap. 4 § patientlagen. Bestämmelserna i smittskyddslagen ger under vissa förutsättningar möjlighet till tvångsundersökning och tvångsisolering av den enskilde.
- I 4 kap. 4§ patientlagen ges det undantaget från principen om samtycke att patienten ska få den hälso- och sjukvård som behövs för att avvärja fara som akut och allvarligt hotar patientens liv eller hälsa, även om hans eller hennes vilja på grund av medvetslöshet eller någon annan orsak inte kan utredas. “
- Barn under en viss ålder kan dock inte samtycka till behandling då de inte förstår informationen fullt ut. För barn under 18 år har därför barnets vårdnadshavare ansvar för barnets personliga förhållanden. De ska se till att barnets behov blir tillgodosedda men i takt med barnets stigande ålder och utveckling ska allt större hänsyn tas till barnets synpunkter och önskemål.
Enligt Patientlagen är samtycke en grundläggande rättighet för patienter, som måste vara informerat och frivilligt. Ingen behandling får genomföras utan patientens samtycke, och patienten har rätt att ändra sitt samtycke när som helst. För barn och personer som inte kan ge samtycke själva, måste samtycke ges av en legal företrädare. Samtycke ska dokumenteras, och patientens integritet och sekretess ska alltid respekteras. Om patienten inte kan ge sitt samtycke på grund av till exempel medvetslöshet eller allvarlig sjukdom, kan vård ges utan samtycke om det är nödvändigt för att rädda liv eller för att förhindra allvarlig skada. Detta ska dock vara en tillfällig lösning tills patienten kan ge sitt samtycke, om möjligt.
Från föreläsningen
- 1 § Patientens självbestämmande och integritet ska respekteras.
- 2 § Hälso- och sjukvård får inte ges utan patientens samtycke om inte annat följer av lag. Innan samtycke inhämtas ska patienten få information enligt 3 kap.
- Patienten kan, om inte annat särskilt följer av lag, lämna sitt samtycke skriftligen, muntligen eller genom att på annat sätt visa att han eller hon samtycker till den aktuella åtgärden.
Patienten får när som helst ta tillbaka sitt samtycke, Om en patient avstår från viss vård eller behandling, ska han eller hon få information om vilka konsekvenser detta kan medföra.
- 3 § När patienten är ett barn ska barnets inställning till den aktuella vården eller behandlingen så långt som möjligt klarläggas. Barnets inställning ska tillmätas betydelse i förhållande till hans eller hennes ålder och mognad. (Finns en tumregel att barn från ca 12 år brukar vara bättre på att själva uttrycka sina egna åsikter).
- 4 § Patienten ska få den hälso- och sjukvård som behövs för att avvärja akut fara som är akut och allvarligt hotar patienten liv eller hälsa. Även om hans eller hennes vilja pga medvetslöshet eller av någon annan orsak inte kan utredas.
Vad är syftet med att utse en fast vårdkontakt för patienten?
Syftet blir alltså att garantera att någon tar ett helhetsansvar för patienten och att dess grundläggande behov av trygghet, kontinuitet, samordning och närhet tillgodoses.
- “En fast vårdkontakt ska utses för patienten om han eller hon begär det, eller om det är nödvändigt för att tillgodose hans eller hennes behov av trygghet, kontinuitet, samordning och säkerhet”.
Syftet med att utse en fast vårdkontakt är att förbättra kontinuiteten, kommunikationen och koordinationen i vården, samt att erbjuda en mer personlig och trygg vårdupplevelse. Det bidrar till en mer sammanhållen och effektiv vårdprocess, där patientens individuella behov och preferenser bättre tillgodoses.
När har patienten möjlighet att välja behandlingsalternativ?
“När det finns flera behandlingsalternativ, som stå i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet, ska patienten få möjlighet att det välja det alternativ som han eller hon föredrar. Patienten ska få den valda behandlingen, om det med hänsyn till den aktuella sjukdomen eller skadan och till kostnaderna för behandlingen framstår som befogat”.
Patienten har möjlighet att välja behandlingsalternativ när samtycke är informerat och det finns flera behandlingsmetoder tillgängliga. Valet kan ske när det inte är medicinskt brådskande, och patienten har rätt att söka en second opinion. Patienten kan även påverka sitt val av vårdgivare och behandlingsmetoder baserat på personlig preferens, kostnad, och kvalitet.
