FN:s barnkonvention/Barnperspektiv Flashcards
FN:s barnkonvention är fr o m 2020-01-01 svensk lag men tidigare var Sverige bara folkrättsligt bunden av konventionen. Vad är innebörden av att vara folkrättsligt bunden av en konvention?
Folkrättsligt bunden innebär att en stat på internationell nivå har åtagit sig att följa konventionen och anpassa sin nationella lagstiftning. Inom en viss tidsgräns ska alltså konventionen i sin helhet antingen läggas till i svensk lag eller ska alla delar kunna återfinnas / överensstämma med den svenska lagen. Det innebär dock inte att enskilda personer i landet direkt kan hänvisa till konventionen i nationella domstolar, såvida den inte har blivit en del av landets inhemska lag (vilket den blev i Sverige 2020).
Vilka är de fyra huvudprinciperna i FN:s barnkonvention?
Fyra viktiga principer:
Artikel 2: Alla barn har lika värde och samma rättigheter, dvs förbud mot diskriminering.
Artikel 3: Vid alla åtgärder som myndigheter och privata välfärdsinstitutioner vidtar ska ”barnets bästa” ha mycket stor betydelse.
Artikel 6: Rätt till liv, överlevnad och utveckling.
Artikel 12: Rätten för barn att få uttrycka sina åsikter och få dem beaktade, varvid hänsyn ska tas till barnets utveckling och mognad.
Vad är uppgiften för FN:s kommitté om barnets rättigheter?
FNs kommitté för barnets rättigheter har som huvuduppgift att övervaka hur väl de stater som har ratificerat FN barnkonvention följer och genomför dess bestämmelser. Några centrala uppgifter som kommittén har består i att granska staters rapporter om hur de säkerställer barnets rättigheter samt ge rekommendationer, förslag på åtgärder och allmänna kommentarer efter att ha granskat en stats rapporter.
I 1 kap 2 § Socialtjänstlagen talas det i första stycket om att i vissa situationer så ska ”barnets bästa” särskilt beaktas medan det i andra stycket av samma paragraf sägs att i vissa situationer så ska ”vad som är bäst för barnet” vara avgörande. Formuleringarna kan vid en hastig läsning tyckas vara motsägelsefulla men är det inte. Klargör, med ett eller ett par exempel, skillnaden mellan de två (kursiverade) uttryckssätten.
”Barnets bästa ska särskilt beaktas”
= innebär att barnets bästa ska vara en viktig faktor, men det behöver inte vara den enda eller avgörande faktorn i beslutet. Det används i situationer där andra omständigheter och intressen också kan behöva vägas in, och där barnets bästa inte nödvändigtvis väger tyngst. Socialtjänsten måste alltså överväga barnets bästa noggrant, men kan väga det mot andra intressen som exempelvis familjens situation, förälderns rättigheter eller ekonomiska förutsättningar.
Exempel: Vid ekonomiskt bistånd till en familj ska barnets bästa särskilt beaktas. Här vägs barnets situation in, men beslutet påverkas också av föräldrarnas situation och andra faktorer som kan påverka helheten. Barnets bästa är alltså viktigt, men inte nödvändigtvis avgörande.
”Vad som är bäst för barnet ska vara avgörande”
= innebär att barnets bästa ska vara den mest avgörande faktorn i beslutet. I dessa situationer är barnets intressen så prioriterade att de väger tyngst och i praktiken styr beslutet. Det är en starkare formulering som gäller i fall där barnets välbefinnande och säkerhet står på spel och där andra intressen måste ge vika.
Exempel: Vid beslut om omhändertagande av ett barn enligt LVU (Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga) ska vad som är bäst för barnet vara avgörande. Här står barnets trygghet, hälsa och utveckling i fokus, och detta väger tyngre än föräldrarnas rättigheter eller andra faktorer. Om det bedöms att barnet far illa i hemmet, är det barnets bästa som styr beslutet om ingripande.
