Hälso- och sjukvårdslag Flashcards
Vad är de allmänna målen för hälso- och sjukvården?
De allmänna målen för hälso- och sjukvården i Sverige omfattar att erbjuda god, tillgänglig och jämlik vård, arbeta förebyggande för hälsa, säkerställa patientens delaktighet och inflytande, samt att upprätthålla hög säkerhet i vården. Dessa mål syftar till att skapa en effektiv, rättvis och säker vård för alla medborgare.
Hur definieras ”god vård” i hälso- och sjukvårdslagen?
“God vård” enligt hälso- och sjukvårdslagen innebär att vården ska vara vetenskapligt baserad och beprövad, säker, effektiv, individanpassad, respektfull mot patientens självbestämmande och tillgänglig inom rimlig tid. Vården ska också präglas av kontinuerligt kvalitetsarbete och säkerställa patientsäkerhet.
I hälso- och sjukvårdslagen, liksom i patientsäkerhetslagen, sägs att hälso- och sjukvården skall samverka med socialtjänsten när det gäller barn som far illa. Det kan bli fråga om att lämna ut uppgifter ur journalen. Vad innebär det?
Att lämna ut uppgifter ur journalen i samband med samverkan mellan hälso- och sjukvården och socialtjänsten innebär att sekretess kan brytas för att skydda barn som far illa. Detta är tillåtet under särskilda förutsättningar enligt lagar som Offentlighets- och sekretesslagen och Socialtjänstlagen, och syftar till att säkerställa att barnet får den hjälp och det skydd som är nödvändigt.
Vad säger lagen om hälso- och sjukvårdens ansvar när det gäller barn till patienter med svåra sjukdomar?
Lagen ställer särskilda krav på hälso- och sjukvården när det gäller barn till patienter med svåra sjukdomar, för att säkerställa att barnen får det stöd och den information de behöver. Detta regleras i hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (PSL).
Hälso- och sjukvårdslagen (HSL)
Enligt 5 kap. 7 § HSL har hälso- och sjukvården en skyldighet att uppmärksamma barnens behov när en patient med allvarlig sjukdom, psykisk störning eller missbruk har barn. Vården ska då erbjuda stöd till barnen. Det innebär att personalen ska:
Fråga patienten om denne har barn och om dessa har behov av information, råd eller stöd.
Uppmärksamma barnets situation och hur patientens sjukdom påverkar barnet.
Patientsäkerhetslagen (PSL)
I 6 kap. 5 § PSL framgår det att hälso- och sjukvårdspersonal har ett ansvar att erbjuda stöd till barnen till en patient som lider av en allvarlig fysisk eller psykisk sjukdom eller har ett missbruk. Vårdgivaren har en skyldighet att säkerställa att barnens behov av information och stöd tillgodoses.
Syftet med dessa regler är att skydda barnen från att hamna i en svår situation på grund av förälderns sjukdom eller missbruk och förhindra att barnets hälsa eller utveckling påverkas negativt av förälderns situation genom att tidigt ge information, råd och stöd. Vården ska förklara för barnet på ett sätt som är anpassat till barnets ålder och mognad om vad förälderns sjukdom eller missbruk innebär. Barnen kan erbjudas samtal, rådgivning eller andra stödinsatser, och vid behov ska socialtjänsten kopplas in.
Vad gäller när det finns flera behandlingsalternativ som står i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet?
När det finns flera behandlingsalternativ som står i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet, gäller det enligt patientlagen (SFS 2014:821) att patienten ska ha möjlighet att vara delaktig i valet av behandling. Vården ska respektera patientens önskemål, och beslutet ska baseras på informerat samtycke. Detta säkerställer patientens delaktighet och rätt till självbestämmande inom hälso- och sjukvården. Centrala principer:
Patientens rätt att välja behandling:
- Enligt patientlagen har patienten rätt att få information om de olika behandlingsalternativ som finns tillgängliga. Detta innefattar:
—> Behandlingens förväntade resultat.
—> Eventuella biverkningar eller risker.
—> Konsekvenserna av att avstå från behandling.
- Delaktighet: Patienten har rätt att vara delaktig i valet av behandlingsalternativ, och vårdpersonalen ska så långt som möjligt tillgodose patientens önskemål när det gäller val av behandling.
Individanpassning och informerat samtycke
- Individanpassning: Behandlingsalternativen ska presenteras på ett sätt som gör det möjligt för patienten att förstå och väga de olika alternativen utifrån sina egna behov och önskemål. Vården ska anpassas efter patientens individuella förutsättningar och situation.
- Informerat samtycke: Innan en behandling påbörjas, måste patienten ha lämnat sitt samtycke till den valda behandlingen. Detta förutsätter att patienten har fått tillräckligt med information om alternativen och eventuella risker för att kunna fatta ett informerat beslut.
Ansvar hos vårdgivaren
- Vårdgivaren har ett ansvar att säkerställa att patienten får relevant och begriplig information om behandlingsalternativen. Det innebär att vårdpersonal måste kommunicera på ett sätt som är anpassat till patientens ålder, mognad, och språkliga eller kognitiva förutsättningar.
- Om patienten väljer att inte följa ett visst behandlingsalternativ eller att avstå från behandling, ska detta respekteras, så länge det inte strider mot lag eller patientsäkerhet.
Rätten till second opinion
- Patienten har också rätt till en second opinion, vilket innebär att om det finns flera behandlingsalternativ, kan patienten begära att få sin situation bedömd av en annan läkare eller vårdgivare.
Vem kan vara verksamhetschef för psykiatrisk vård?
En verksamhetschef för psykiatrisk vård kan vara en person som uppfyller specifika krav enligt både hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och andra relevanta regler och föreskrifter. Verksamhetschefen ska ha den utbildning och erfarenhet som krävs för att leda och organisera den psykiatriska vården på ett säkert och effektivt sätt. Det finns dock ingen generell regel som säger att verksamhetschefen måste vara legitimerad läkare, psykolog, eller sjuksköterska, även om detta ofta är fallet. Hälso- och sjukvårdslagen ställer krav på att verksamhetschefen har tillräcklig kompetens för att kunna säkerställa att vården bedrivs i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet. Personen måste kunna säkerställa patientsäkerheten och följa lagar, regler och riktlinjer som gäller inom psykiatrisk vård.
Även om verksamhetschefen inte alltid behöver vara läkare, måste det medicinska ansvaret för patienternas vård innehas av en legitimerad läkare, särskilt inom psykiatrin där komplexa medicinska bedömningar ofta är nödvändiga. I psykiatrisk vård är det vanligt att verksamhetschefen har en bakgrund inom vårdyrken, som läkare eller psykolog, men det kan också vara en person med ledningskompetens som arbetar i nära samarbete med medicinskt ansvariga specialister.
För verksamhetschefer inom sluten psykiatrisk tvångsvård eller vid behandling enligt Lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT) eller Lagen om rättspsykiatrisk vård (LRV) kan det finnas ytterligare krav på att verksamhetschefen har specifik erfarenhet eller kunskap om tvångsvård och juridiken kring detta.
