Skelettmuskulatur Flashcards

1
Q

Endomysium

A

Ett tunt lager retikulär bindväv som omger enskilda muskelfibrer. Endast små blodkärl och de tunnaste nervgrenarna finns här och de går parallellt med fibret

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Perimysium

A

Ett tjockare bindvävslager som omger flera muskelfibrer och avgränsar en fascikel.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Epimysium

A

En skida av tät bindväv som omger en grupp fasciklar som utgör muskeln. Majoriteten av blod- och nervförsörjningen går genom epimysium.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

A-band

A

Består av myosin- och aktinfilament. TJOCKA vilket gör att de bryter ljuset mkt och på så sätt uppfattas som mörka.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

H-band

A

“Nakna band”

En region där det inte finns ngn filamentöverlappning samt där myosinfilamenten saknar huvuden vilket gör att detta band uppfattas som ljust.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

M-linjen

A

Där myosinen sammankopplas så att det blir mörkt!

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

I-band

A

Ett område med bara aktinfilament vilket gör det tunt och ljust.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Z-linjen

A

Där myofilamenten är förankrade med varandra. Aktin binder till vimentin och desmin med alfa-actinin.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Konstanta band

A

A-bandet och M-linjen

MÖRKA

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Variabla band

A

I-bandet och H-band (H-bandet försvinner vid kontraktion)

LJUSA

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Tjocka filament

A

Består av myosin II och ligger i A-bandet. Myosin II består av två tunga kedjor och fyra lätta (en regulatorisk och en essentiell på vardera myosin huvud).

Huvudet/ den globulära delen har ett specifikt bindningsställe för aktin och ett för ATP (rigor mortis; likstelhet).

Myosinmolekylerna i tvärstrimmig muskulatur aggregerar svans till svans så att de bildar bipolära tjocka filament (svansarna i mitten med huvudena utstickande).

I mitten på filamentet finns en bar zon där det saknas myosinhuvuden; detta är H-bandet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Tunna filament

A

Består av aktin, tropomyosin & tre olika troponin sorter.

G-aktin är glomulära protein som kan sammanfogas till långa fibrösa polymerer och på så sätt bilda F-aktin (en dubbelhelix). Bundet till F-aktin sitter tre olika sorters troponin:
TnI (inhibitory) binder till aktin filament
TnC (calcium) troponin C har en potentiell bindningssite för Ca
TnT (tropomyosin) binder till tropomyosin

När Ca binder sker en omkonfiguration så att tropomyosin flyttas från aktinfilamentet. Tropomyosin är ett långt protein som annars ligger och blockerar bindningen mellan tjocka & tunna filament.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Triad

A

Utgörs i skelettmuskeler av två terminala cisterner (sarkoplasmatiskt retikel i rutnät som för vidare Ca signalen) och en T tubuli (invagination av cellmembranet).

Två triader per sarkomer…

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Typ 1 fibertyp

A

Röd/ slow oxidative fibers.

Mkt MYOGLOBIN

Många mitokondrier
God uthållighet
Aerob metabolism
Lite kraft

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Typ 2 fibertyp

A

Vita/ fast glycolytic fibers

Lite myoglobin
Få mitokondrier
Dålig uthållighet
Anaerob metabolism

STOR kraft

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Titin

A

Fäster de tjocka filamenten i Z-disken

17
Q

Alfa-aktinin

A

Binder aktinfilamenten (tunna filament) till Z-disken

18
Q

Nebulin

A

Sitter fäst i Z-disken och löper parallellt med med aktinfilamenten. De stabiliserar aktinfilamenten (tunna kedjan) och hjälper dem att fästa till Z-disken.

19
Q

Desmin

A

Bildar ett mönster som omger sarkomeren och binder dessa till varandra och till plasmamembranet.

20
Q

Myomesin & C-protein

A

Håller tjocka filament på plats i mitten av M-linjen

21
Q

Dystrofin

A

Fäster laminin i yttre lagret av muskelcellen till aktinfilamenten.

22
Q

Korsbryggecykeln

A

1) vila, myosin och aktin är EJ bundna till varandra. ADP och P?
2) ca binder till TnC så att tropomyosin flyttas och filamenten kan binda
3) P släpper, det medför att myosin drar i aktin
4) KRAFT, ADP släpper så att myosin tar med sig aktin mot sarkomerens mitt
5) ny ATP binder så att filamenten släpper
6) ATP spjälkas

Tillbaka på 1

23
Q

Isometrisk kontraktion

A

Statisk

Muskellängden förblir den samma

24
Q

Isotonisk kontraktion

A

Dynamisk

Muskeln ändrar längd

Koncentrisk kontraktion= muskeln drar ihop sig
Excentrisk.       -||-         = muskeln blir längre
25
DHPR
Dihydropyridinreceptorer En spänningskännare i T-tubuliväggen Är dock ingen receptor... Det är en långsam Ca kanal som inte leder Ca (då tiden är för kort)
26
RyR
Ryanodinreceptor Ca-kanal i SR:s vägg. När RyR stimuleras av DHPR öppnas de och släpper ut Ca ur SR in i cytoplasman. (Det intracellulära kalciumet ökar ej utanförflyttas endast)
27
Tetanus
När a.p kommer så tätt efter varandra att man inte kan urskilja de olika twitcharna utan man istället får en jämn kraftutveckling.
28
Energisystem (snabbast till långsammast)
1) ATP 2) kreatinfosfat (CrP), 80 m löpning 3) kolhydratnedbrytning, anaerobt 4) kolhydratnedbrytning aerobt, glyckogenförrådet räcker ett maratonlopp 5) fettnedbrytning, alltid aerob
29
dynamiska fibrer
typ 1a a.p frekvens proportionell mot förändring av muskelns utsträckning. ger snabbt svar på förändringar i muskellängd. reagerar alltså på dynamiska skillnaderi hastighet och rikting. lågtröskliga och snabbt adapterande
30
statiska fibrer
typ 2 aktionspotentialfrekvens proportionell mot muskelfibrernas utsträckning skickar ihållande signaler vid konstant muskellängd. sgnalerar alltså om statisk position lågtröskliga med adaptear ej!
31
S fibrer
långsam och uthållig
32
FR fibrer
snabb och uthållig
33
FF fibrer
snabb och uttröttbar.
34
olika fibrers användning
om man står still behövs endast en liten kraft i benmuskulaturen och således är endast S aktiverade. börjar man gå eller springa rekryteras FR och för kortare sprintlöpning eller hopp krävs även FF
35
somatomotoriska nervfibrer
innerverar skelettmuskulatur har sina cellkroppar i ryggmärgens framhorn
36
sensoriska nervfibrer
leder nervimpulser från sinnescellerna i hud, muskler, senor, leder och inälvor in till ryggmärgen. cellkropparn utanför ryggmärgen i spinalganglier som bildar förtjockningar i de bakre rötterna
37
autonoma nervfibrer
innerverar hjärtat , glatt muskulatur och körtlar. har sina cellkroppar i ryggmärgens sidohorn.
38
motorändplattan
platsen på muskelcellerna där muskelaktionspotentialen startar efter att Ach (acetylkolin) nått cellen.
39
myotom
muskelsegmen/ grupp av muskler som har sin nervförsörjning från en och samma ryggmörgssegment.