Övrigt

Question 1

hemostas

Answer 1

delas in i kärlkonstriktion, aggregation av trombocyter och koagulation.

Question 2

TXA 2

Answer 2

proaggregerande effekt på trombocyterna,

syntetiseras i trombocyterna vid aktivering via olika glykoproteinreceptorer som höjer halten intracellulärt calcium, då produceras mer TXA2 som frisätts i plasma och då leder till en aktiveringskaskad.

Question 3

PGI 2

Answer 3

antiaggregerande

syntetiseras konstant i epitalceller och binder till 7TM-receptorer på trombocyter så att Ca konc. minskar vilket gör att ingen aktivering sker.

Question 4

Magsår

Answer 4

PGE2 är en viktig stimulator för bindning av mukus (slem) som är en viktig del av magsäcksslemhinnan. en brist på PGE2 ger därför blödande magsår.

Då COX 1 & 2 står för bindning av PGE2 har man försökt ge antiinflammatoriska medel men de fick för många biverkningar. NSAID fungerar först men sen kan det leda till döden. nu ges NSAID med PGE2.

Question 5

Partus

Answer 5

under en graviditet innehåller uterus bindväv som måste luckras upp för partus. I uterus bildas därför PGF2 och PGE2 vilket leder till en kontraktion av den glatta muskulaturen.

Question 6

Partus stadium 1

Answer 6

oxytocininsöndringen leder till att COX2 uppregleras i cervix.

PGE2 bildas så att bindväven luckras upp så att cervix kan dilateras.

Question 7

Partus stadium 2

Answer 7

värkarbetes intensifieras då PGF2 &PGE2 syntesen ökar

= fail safe (påbörjad förlossning slutförs)

Question 8

Partus stadium 3

Answer 8

förlossning efter vilket placentan lossnar vilket ger ett stort sår som trombocytaktiveringen hjälper till att läka.

Question 9

inflammationstecken

Answer 9

rodnad
svullnad (leukotriner)
smärta
uppvärmning
funktionsnedsättning

Question 10

PLA2

Answer 10

fosfolipas A2, viktigt för syntesen av samtlilga eicosanoider då det är det som frigör arakidonsyra från fosfolipider (tom det huvudreglerade steget).

antiinflammatoriska steroider hämmar syntesen av PG, TX och LT genom att minska syntesen av cPLA2.

Question 11

Aldosteron

Answer 11

en mineralkortikoid som är den huvudsakliga reglatorn för saltbalans och ECV volym.

det ökar återupptaget av natrium i njuren.

en ökad extracellulär K konc och angiotensin II stimulerar sekretion…

Question 12

motorneuron

Answer 12

ligger i ryggmärgens ventrala del (framhornet) där de ligger i kärnorordnade efter vilket typ av muskulatur som innerveras

Question 13

alfa-motorneuron

Answer 13

innerverar extrafusala (normala muskler) muskelfibrer.

Tjocka!

Question 14

beta-motorneuron

Answer 14

innerverar intrafusala muskelfibrer (utgör muskelspolar)

Question 15

spinalnerv

Answer 15

ryggmärgesnerv

nervstam som som tar sig ut från kotpelaren.

Question 16

Vitamin D bildning

Answer 16

UV⬇
HUD 7-dehydrokolesterol. ➡ Previtamin D
⬇
↙ Vitamin D3
Vitamin D ⬅ Vitamin D2
⬇
LEVER. 25-hydroxyvitamin D

NJURE. 1,25-dihydroxyvitamin D

➕ PTH

➖ fosfat, produkten själv

Vitamin D3 kan komma från hud och dietärt
Vitamin D2 kan endast komma från dietärt.

Question 17

Fibronektion

Answer 17

påverkar adhesion mellan många celltyper

Question 18

Faktor V

Answer 18

en co-faktor och alltså EJ enzymatiskt aktiv

Question 19

Von-Willebrand-faktorn

Answer 19

stort protein som bildar multimerer.

bildas i endotelceller.

reagerar med många molekyle, ex. kollagen och VII

ger frisättning av tromboxan.

Question 20

Vävnadsfaktorernas (TF) betydelse

Answer 20

när endotelet skades leder det till att cellerna under blottläggs och då uttrycks TF.

VII binder till TF så att X klyvs till Xa.

Xa gör om protrombin till trombin.

trombin gör fibrinogen till fibrin.

fibrin bildar ett luckert fibrinnätverk som blodkroppar fastnar i. detta är dock vattenlösligt så XIIIa behövs för att stabilera det. XIII blir aktiverat till XIIIa av trombin.

Question 21

fibrinolytiska systemet

Answer 21

antagonist till koagulationssystemet och håller kärlen öppna.

Question 22

intern väg

Answer 22

aktiveras vid trombocyters kontakt med negativ yta

Question 23

extern väg

Answer 23

aktivers då trombocyter nuddar material från skadade cellmembran.

Question 24

primära lympatiska organ

Answer 24

benmärg och thymus

Question 25

sekundära lymfatiska organ

Answer 25

lymknutor, mjälte och diffus lymfatisk vävnad.

Question 26

mjälten

Answer 26

fagocytos av makrofager i röda pulpan

antigenpresentation av APCs (dendritiska celler och makrofager)

produktion av antikroppar

nedbrytning av erytrocyter i röd pulpa

Question 27

lymfknutor

Answer 27

klonalexpansion av T & B lymfocyter.

lymfsinus=innehåller lymfocyter

bark= tätt med lymfocyter, innehåller groddcentra

märg= glest med lymfocyter

Question 28

diffus lymfatisk vävnad

Answer 28

MALT, mucosa associated lymfatic tissue.

lymfatisk vävnad utan kapsel

i slemhinnan, matsmältningskanalen, luftvägarna och urinorganen.

GALT (gut) och BALT (bronk)

Question 29

naiva T celler

Answer 29

har en receptor, L-selektin, som binder löst till HEVs yta.

kemokiner gör att de binder hårdare och klämmer sin igenom HEV och in i lymfknutans inre där de precenteras för APCer.

cirkulerande T-celler kan komma via blodkärl, afferenta lymfkärl eller HEVs.

Question 30

B-celler

Answer 30

Produceras i benmärgen och förs via blodet till lymfknutor, mjälten och difussa lymfatiska vävnader, där de presenteras för antigen. B-lymfocyter tar sig troligen, precis som T-cellerna, in lymfknutorna genom HEV. B-lymfocyterna stannar sedan i lymfatiska organ som thymus, mjälten och lymfknutor. De deltar istället i immunsvaret genom att skicka ut antikroppar.

Question 31

dendritiska celler

Answer 31

Finns i epitelet i huden, matsmältningskanalen och luftvägarna. De fångar antigener och transporterar dem till lymfknutor där antigenerna visas upp för lymfocyter.

Question 32

monocyter

Answer 32

Bildas i benmärgen och cirkulerar sedan i blodet där de letar efter mikrober. Monocyter som migrerar ut i vävnaderna differentierar till makrofager.

Question 33

Epidemis lager

Answer 33

Stratum basale

Stratum spinosum

Stratum granulosum

Stratum corneum

Question 34

Dermis lager

Answer 34

Stratum papillare

Stratum reticulare

Question 35

Hårets uppbyggnad

Answer 35

Märg

Bark

Cuticula

Question 36

Hårfollikelns uppbyggnad

Answer 36

Inre epitelial rotskida

Yttre epitelial rotskida

Glasmembran (motsvarar basalmembran)

Bindvävsrotskida

Question 37

Olika typer av känsellroppar i huden

Answer 37

Meissners känselkroppar- i dermala papiller

Pacinis känselkroppar- lökformade i subcutis

Merkelceller- basalt i epidemis (tryck)

Ruffinis känselkroppar- spolformade i dermis

Fria nervslut- omges av schwannceller men är ej myeliniserade.