Njure Och Urinvägar

Question 0

Fascia renalis

Answer 0

Yttersta hinnan som omger njure och binjure.

Question 1

Njurens placering

Answer 1

Ett primärt retroperitonealt organ.

I höjdled med kota T12 och L2 (täcks till viss del av lägsta revbenet).

Höger njure ligger ngt lägre (ca 2,5 cm) pga lever och den har även en längre artär då aortan går ngt till vänster i abdomen.

Question 2

Capsula adiposa

Answer 2

Ligger innanför fascia renalis och består av fettväv som omger njuren och binjuren.

Question 3

Capsula fibrosa

Answer 3

Den innersta hinnan som endast omger njuren. Är inte helt sluten utan öppen medialt vid hilum.

Question 4

Trånga ställen där njurstenar kan fastna

Answer 4

Utgången från pelvis renalis

Passage vid linea terminalis i kontakt med a.iliaca communis.

Passagen genom blåsväggen.

Question 5

Njurkropp

Answer 5

Glomeruluskapillärer + bowmans kapsel

Dt är här filtrationen sker

Question 6

Mesangiala celler

Answer 6

Stjärnformade celler runt kapillärerna i bowmans kapsel.

De har en kontraktil förmåga och spelar roll i regleringen av den glomerulära filtrationen och secenterar även prostaglandiner och cytokiner som påverkar blodflödet.

Question 7

Proximala tubuli

Answer 7

Dess främsta uppgift är att reabsorbera den allra mesta vätskan som filtrerades i glomerulus (70 %), eftersom njurarna annars skulle ha utsöndrat hela blodvolymen på mindre än en halvtimme.

Cellerna här har mycket mikrovilli…

Vatten reabsorberas via vattenkanalen aquaporin 1 (AQP1).

I denna del reabsorberas även NaCl, natriumvätekarbonat (NAHCO3), nutrienter (glukos, a.s) samt divalenta joner (ca2 & SO4 2-).

Question 8

Henles slynga

Answer 8

Tunn nedåtgående, tunn uppåtgående och tjock uppåtgående.

Dess primära funktion är att antingen koncentrera eller späda urinen (mestadels det förstnämnda).

Det görs genom att pumpa ut NaCl in i interstitiet (mha Na-K-Cl symport utan att vatten följer med) och på så sätt görs medullans interstitium hypertont. Detta används senare i uppsamlingarörer genom att antingen låta vatten passera eller ej.

Question 9

Distala tubuli

Answer 9

Tömmer sig i samlingsröret…

Question 10

Samlingsröret

Answer 10

Går från cortex till märgen och slutar i papillen vid calyx minor.

Det är här den sista finjusteringen av NaCl och vattensekretion sker.

Trots att det endast är en liten del av det glomerulära filtratet som tar sig hit, är det här de flesta hormon utövar sin effekt på elektrolyt och vatten sekretionen.

AQP 2-4 i samlingsröret

Question 11

Makula densa

Answer 11

Specialiserade epitelceller som känner av elektrolyt och osmolalitet och kan därmed vid behov skicka signaler till de juxtaglomerulära cellerna intill.

Cellerna ligger precis efter den tjocka ascenderande delen av Henles slynga (belägen bredvid bowmans kapsel) nära den afferenta och efferenta arteriolen.

Question 12

Juxtaglomerulära apparaten

Answer 12

Macula densa samt de juxtaglomerulära cellerna.

Question 13

Juxtaglomerulära celler

Answer 13

Spcialicerade glatta muskelceller.

Får signaler från macula densa och kan secenera renin som är den första effektorn i RAAS.

Question 14

Kortikala nefron

Answer 14

85-90% av alla nefron.

Henles slynga går inte så långt ned i märgen vilket inte ger lika bra urinkoncentration.

Question 15

Juxtamedullära nefron

Answer 15

Går djupt ned i märgen och ger bra urinkoncentration vilket är bra då man ska spara vatten (ökenlevande djur har många!).

Question 16

RAAS

Answer 16

Renin-angiotensin-aldosteron-systemet

sänker det renala plasmaflödet & GFR via en kontraktion av både de afferenta och efferenta arteriolerna. Detta höjer blodtrycket genom sammandragning av de små blodkärlen samt frisättning av aldosteron från binjuren vilket stimulerar till ökat Na och H20 återupptag.

Question 17

Sympatikuspåslag

Answer 17

sker vid smärta, stress, trauma, blödning eller minskad plasmavolym. Då frisätts noradrenalin till interstitiet så att både den afferenta och efferenta arteriolen kontraheras så att GFR och RBF minskar

sympaticus leder även till ökad reninfrisättning samt får tubulära celler att öka sin reabsorption av Na.

Question 18

ADH

Answer 18

antidiuretiskt hormon/ argininovasopressin

frisätts från hypotalamus som ett svar på stimulering av osmosreceptorerna. Detta leder till att permeabiliteten för vatten & urea ökar i samlingsrören och att mindre vatten då går ut med urinen.

ADH binder till en V2 receptor och via cAMP och proteinkinas A rekryteras AQP2 till cellens apikala membran.

Question 19

ANP

Answer 19

atrial natriuretic peptide

frisätts från förmaken vid en ökad mängd plasma. detta leder till att både den afferenta och efferenta arteriolen dilateras så att GFR & RPF ökar.

ANP förhindrar även frisättning av ADH och renin och ökar Na utsöndringen.

Question 20

Glukos filtration

Answer 20

Filtreras fullständigt i glomerulus men tas normalt helt tillbaka till blodet i proximala tubuli.

Question 21

myogent blodtryckssvar i njuren

Answer 21

det myogena svaret verkar genom att sträckaktiverade katjonkanaler öppnas vid ett ökat tryck (pga sträckningen av väggen) i den afferenta arteriolen. Detta gör att cellen depolariseras och att Ca kanaler öppnas så att Ca konc ökar vilket ger en kontraktion av den glatta muskulaturen så att flödet minskar.

Question 22

tubuluglomulär feedback

Answer 22

den afferenta arteriolen kontraherar som svar på signal från macula densa.

vid ökat GFR & RBF ökar även halten NaCl. cellerna i macula densa kan via Na/K/Cl transportern ta upp dessa joner, de känner alltså av elektrolyterna i tubuli. när halten blir för hög sker en depolarisering av cellerna så att de frisätter adenosin vilket leder till kontraktion av de närliggande glatta muskelcellerna i den afferenta arteriolen.

Question 23

primärurin/ultrafiltrat

Answer 23

125 ml/min eller 180 l/dygn

i princip samma sammansättning som plasma men utan proteiner och stora peptider.

Question 24

glukos reabsorption

Answer 24

filtreras fullständigt i glomerulus men tas normalt tillbaka till blodet i proximala tubuli.

Question 25

Na & Ca reabsorption

Answer 25

resorption av H2O , Cl och många andra ämnen är beroende av Na reabsorption. omkring 65% av Na resorberas i proximala tubuli och 20% i Henles slynga.

förändingar i Na reabsorptionen påverkar alltså även upptaget av många andra ämnen.

Question 26

K reabsorption

Answer 26

merparten reabsorberas i proximala tubuli & henles slyna.

i distala tubulus kan K både reabsorberas och utsöndras, det hela styrs av kroppens behov och pH.

Question 27

Ca reabsorption

Answer 27

nästan 99% av det filtrerade Ca återupptas i nefronet, det mesta i proximala tubuli och Henles slynga.

Question 28

H2O reabsorption

Answer 28

merparten återtas i proximala tubulus & deschenderande delen av henles slynga. H20 följer med Na och Cl samt via diffusion tack vare omgivningens hypertoncitet.

AQP2 i samlingsröret.

Question 29

urea reabsorption

Answer 29

återupptaget är beroende av den glomerulära filtrationen. Om GFR är högt passerar tubulus vätskan så snabbt att endast lite urea kan resorberas, och vice versa…

urea kommer att seceneras i den ascenderande delen av henles tunna segment (impereabelt för vatten) då koncentrationen i primärurinen är högre än i medulla.

Question 30

trycket i peritubulära kapillärer

Answer 30

trycket är lågt för att vätska ska reabsorberas till blodet. tvärt om från glomeruli (som har övertryck för att pressa ut vätska.

Question 31

njurclearence

Answer 31

ett mått på njurens effektivitet att rena blodet från ett specifikt ämne. det uttrycker den mängd plasma som helt renats från ett ämne per tidsenhet, ex ml/min

om det inte finns ngt kvar av ett ämne i urinen blir nc 0 ml/min

inulin används ofta då det är fritt filtrerbart i glomeruli men varken resorberas eller seceneras i tubuli. inulin clearence är alltså ett mått på GFR.

Question 32

glomerulär balans

Answer 32

en ökning av GFR ger även en ökning av resorption av lösta ämnen, samt vatten, i tubuli.

Question 33

motströmsmultiplikation

Answer 33

i henles slyngas uppåtgående del kommer Na upptaget att ske via aktiv transport vilket ger en hypoosmolär vätska men hypertont interstitium då denna del är impermeabel för vatten så att vi får en osmotisk gradient!!!

istället dras vatten ut från den nedåtstigande delen där Na inte kan ta sig egenom. då sker en koncentrering av urinen.

den högsta gradienten som kan skapas vid en given punkt mellan primärurinen och interstitiet är dock 2 mOsmol, men dessa kan multipliceras enligt motströmsmultiplikation. denna uppstår alltså genom att effekten av transporten av vatten ut ur lumen nedåt multipliceras av strömmern av elektrolyter ut i den uppåtgående delen.

Question 34

parathormons (PTH) effekter på njuren

Answer 34

ökad utsöndring av fosfat (minskad resorption)

ökad resorption av Ca

syntes av vitamin D (stimulerar sista steget)

Question 35

osmotisk diures

Answer 35

när en osmotiskt aktiv komponent filtreras genom njurarna för att sedan inte kunna reabsorberas i en tillräcklig mängd.

då osmolaliteten blir högre i tubuli hålls vatten i en högre grad kvar och urinvolymen ökar.

vid kraktig osmotisk diures förloras även viktiga elektrolyter.

mannitol kan användas för att behandla hjärnöden då den drar ut vatten från interstitiet.

Question 36

lopp diuretika

Answer 36

verkar i henles slynga och hämmar reabsorption, och ökar därmed utsöndringen, av natrium, klorid och till viss del kalium i urinen.

Question 37

thiazid diuretika

Answer 37

hämmar NaCl transportören i distala tubuli.

inte jätteeffektiv då transportören normalt sätt endast reabsorberar 5 % av filtrerat Na.

Question 38

blodtryck

Answer 38

normalt går 20-25% av HMV till njurarna. en förträngning i njurartären leder till ett lägre flöde genom njurarna, aktivering av RAAS vilket får blodtrycket att stiga.

Question 39

blodbildning

Answer 39

nästan alla patienter med en allvarlig kronsisk njursjukdom lider av anemi då njurarna inte längre producerar tillräckligt med EPO.

Question 40

vätskeförlust

Answer 40

nefros, “hål” i glomeruli så att plasmaproteiner filterar ut och man får proteinuri. så stor att levern inte kan ersätta alla proteiner. detta ger lägre kolloidosmotiskt tryck i kapillärer och därmed ödem.

aldesteronbrist, ger minskad reabsorption av NA. ECV minskar samtidigt som K ökar vilket är dödligt inom ett fåtal dagar.

Question 41

skelettet

Answer 41

kronisk njursvikt kan leda till renal osteodystrofi: minskad GFR leder till minskad vitamin D aktivering.

Detta gör att S-Ca minskar och utsöndring av parathormon (PTH) ökar. Detta hormon gör att Ca tas från skelette som då försvagas.