Sinnen

Question 1

Vilka ögonmuskler innerveras av N. Oculomotorius? (1p)

Answer 1

Rectus superior, medalis, inferior och obliquus inferior

Question 2

Vilken ögonmuskel innerveras av N. abducens? (1p)

Answer 2

Rectus lateralis

Question 3

Vilken ögonmuskel innerveras av N. trochlearis? (1p)

Answer 3

Obliqus supériorité

Question 4

Vilka olika kranialnerver innerverar ögonmusklerna? (1p)

Answer 4

Occulomotorius, abducens och trochlearis

Question 5

Vilken ögonrörelse tillåts tack vare obliqus inferior? (1p)

Answer 5

Superiort + lateralt

Question 6

Vilken ögonrörelse tillåts av obliqus superior? (1p)

Answer 6

inferiort + medialt

Question 7

Vad har ögonlinsen för uppgift för synen? (1p)

Answer 7

Linsen böjer strålarna så att dom träffar näthinnan (retina) vilket förbättrar när- och distanssyn

Question 8

Vad har occipitalloben för roll för synen? (1p)

Answer 8

Occipitalloben är vårt primära syncortex. Det är här vi uppfattar vad vi ser

Question 9

Vilken kärlsjukdom kan leda till att dom nasala synfälten försvinner på båda ögonen? (1p)

Answer 9

A. carotis interna ligger nära chiasmat. Aneurysm → nasala synfälten på båda ögonen försvinner

Question 10

Vad är förklaringen till att båda pupillerna reagerar vid ljusstimuli av endast ena ögat? (1p)

Answer 10

Det sker en överkorsning till Edinger westfall nucleus, som sedan skickar impulser till pupillerna att kontrahera

Question 11

Vad är meningen med öronvaxet? (1p)

Answer 11

Att fånga upp bakterier och andra mikrober

Question 12

Vilken struktur i örat separerar ytterörat från innerörat? (1p)

Answer 12

Trumhinnan

Question 13

Vilken kranialnerv innoverar huden i öronmusslan? (1p)

Answer 13

Trigeminus (CN5)

Question 14

Vilka kranialnerver innerverar trumhinnan? (1p)

Answer 14

Glossofarynges och vagus (9/10)

Question 15

Förklara mekanismer från att ljudvågor träffar örat till att vi uppfattar ljudet? (3p)

Answer 15

Ljudvågor kommer in → hammaren (malleus) slår på städet (incus) → stigbygeln (stapes) börjar vibrera och slå på det ovala fönstret. Detta stimulerar vätskefyllda vibrationer i cochlean i innerörat → aktionspotantial åker till hjärnstammen och vi uppfattar då ljudet.

Question 16

Vad har M. Tensor Tympani för roll i hörseln? (2p)

Answer 16

M. Tensor Tympani dämpar trumhinnans ljudvågs-skapande. T.ex. när man tuggar eller skriker aktiveras denna muskel för att dämpa ljudet för att inte ta skada. Denna muskel har dock lite långsam reaktionstid, därför är det svårt att dämpa plötsliga ljud

Question 17

Vad har M. Stapedius för roll i hörseln? Och vilken kranialnerv innerveras denna muskel av? (2p)

Answer 17

M. Stapedius dämpar stapes aktivitet och innerveras av facialis (CN7)

Question 18

Vilka 3 strukturer består cochlean av? (1.5p)

Answer 18

• Scala vestibuli (här finns ovala fönstret)
• Scala media
• Scala tympani (här finns runda fönstret)

Question 19

Vilka 2 strukturer består vestibulen av? (1p)

Answer 19

Sacculus (superiora) och utriculus (inferiora)

Question 20

Vad består sacculus och utriculus av och varför är dessa (det dom består av) viktiga? (2p)

Answer 20

Sacculus o utriculus (tillsammans = vestibulen) består a hårceller. Dessa är viktiga för statisk jämvikt. Rörelser fram, bak, upp, ner, sidorna påverkar hårcellerna så att dom böjs åt olika håll så att vi uppfattar vårt läge

Question 21

Vad består ampulla i båggångarna av och vad är dessa viktiga för? (2p)

Answer 21

Ampulla i båggångarna består av hårceller och crista ampullaris. Dessa är viktiga för rotationsbalans.

Question 22

Beskriv mörk → ljus adaption? (3p)

Answer 22

Mörk –> ljus adaption:

• Pupillerna kontraherar
• Opsin frigörs från rhodopsin (stav) o stimulerar transducin. När man går från mörkt till ljust rum kommer transducin bli väldigt aktiverat o till slut tänka “fuck dehär” o gå till inre segmentet av staven (typ mitten). Då kommer opsin inte stimulera transucin. Då kommer stavarna stänga av. Då kommer mörkerseendet decrease.
• Då kommer tapparna till räddning. Macula lutea är gula fläcken, ett område i mitten av retinan (näthinnan). I mitten av gula fläcken har vi fovea centralis där tapparna är täta o där det inte finns stavar. Stavarna finns istället i dom perifera (yttre) delarna av retinan (näthinnan). Vi har alltså fler stavar än tappar.
• När pupillerna kontraherar o vi får ljus kommer ljuset koncentreras på mitten macula lutea (gula fläcken) där fovea centralis är där det finns mycket tappar.
• Denna process kan ta några minuter tills dina ögon perfekt anpassat sig efter ljuset

Question 23

Beskriv ljus → mörk adaption (3p)

Answer 23

Ljus –> mörk adaption:

• Pupillerna dilaterar
• Ljusstrålarna sprids ut över hela retina (näthinnan). Då aktiveras stavarna istället. Mer ljus kommer in o träffar periferin (stavarna)
• Rhodopsin ackumuleras nu.
• Transducin går tillbaka till yttre segmentet (där “tänderna” på stavarna finns). Retinala sensitiviteten ökar nu. När ljus nu träffar ögat kommer hela kaskaden ske.
• Tapparna stängs av nu pga låga våglängder i mörker.
• När du släcker lampan o rummet blir helt mörkt kan du i några sekunder inte se någonting alls, för att rhodopsinet inte hunnit ackumuleras.

Question 24

Vad är rods och cones och vad är dom viktiga för? (2p)

Answer 24

Rod = stav. Rhodopsin. Viktiga för retinal sensitivitet. Mörkerseende. Skotopisk vision.

Cone = tapp. Fotopsin. Röd, grön, blå. Viktigt för att se form, färg osv. Mer skärpa. Ljusseende. Fotopisk vision. Mindre känsliga för ljus

Question 25

Beskriv ljusstrålens väg från att den träffar ögat tills att den kommer till occipitalloben? (6p)

Answer 25

Ljusstrålens väg:

• Vi tittar på en stav, men mekanismen för tapp är precis samma, ba olika pigment
• Ljusstrålen går in i tappen o träffar rhodopsin (som består av retinal och opsin). Opsinet aktiverar transducin som aktiverar PDE (fosfodiesteras)
  
  • Samtidigt kommer GC (guanylyl-cyklas) omvandla GTP till cGMP. cGMP binder till kanaler o öppnar dom, så att Na+ o Ca2+ kommer in i cellen (depolarisering, EPSP)
  • PDE bryter ner cGMP –> inget inflöde av Na+ o Ca2+. Då stängs kanalerna. Då blir inte cellen positiv –> hyperpolarisering (IPSP). Låg receptorpotential (endast gangliecellerna producerar aktionspotential) –> nästan inga neurotransmittorer exceteras (det är främst glutamat som sekreteras). Det konstiga här är att lite glutamatsekretion stimulerar bipolärcellerna (ologiskt men sånt är livet, lär dig det o håll käften). Bipolärcellerna producerar då EPSP –> mycket utsöndring av glutamat från bipolärcellerna till gangliecellerna. Nu tänker man ju logiskt att detta kommer inhibera gangliecellerna eftersom lite glutamatutsöndring stimulerade bipolärcellerna, men nej så funkar det fan inte. Mycket glutamatutsöndring från bipolärcellerna stimulerar gangliecellerna (fuck detta) vilket genererar aktionspotential hos gangliecellerna. Dom går via axonerna, via optiska nerven till occipitalloben där primära syncortexet är o det hjälper oss uppfatta vad vi ser.
• Hur påverkar horisontalcellerna o amakrincellerna detta?
  
  • När tapparna utsöndrar glutamat kan horisontalcellerna bli stimulerade. Då utsöndrar horisontalcellerna GABA som inhiberar fotoreceptorerna. Varför? För att vi vill vara mindre ljuskänsliga när ljus träffar oss. Horisontalcellerna hjälper oss alltså anpassa oss efter hur ljust/mörkt det är. Mycket logiskt, äntligen.
  • Amakrincellernas funktion är inte jätte klarlagt men vad man vet är att dom kan utsöndra dopamin, GABA, acetylkolin o man tror att dom inhiberar gangliecellerna för att aktionspotentialens rörelse ska vara precise (vad fan det nu betyder).
  • Amakrincellerna o horisontalcellerna modulerar alltså aktionspotentialens väg genom vår visual pathway.
• Nu säger vi att du är i et mörkt rum
  
  • Inget ljus träffar stavarna –> opsin frigörs inte –> transducin kommer inte aktiveras –> PDE aktiveras inte –> cGMP bryts inte ner –> ca2+ o Na+ kanalerna öppnas –> fotoreceptorcellen blir depolariserad (EPSP) –> mycket receptorpotential skickas ner i cellen –> mycket glutamat utsöndras från fotoreceptorcellen till bipolärcellerna –> dom blir inhiberade (IPSP) –> dom utsöndrar lite glutamat vilket inhiberar gangliecellerna –> lite aktionspotential skickar till occipitalloben. Detta för att det inte finns ljus, logiskt.
• Alltså: mycket ljus –> mycket aktionspotential genom optiska nerven o tvärtom

Question 26

Beskriv retinans (näthinnans) olika lager? (5p)

Answer 26

• Retinans (näthinnans) olika lager.
  
  • Pigmentepitelceller innehåller melanin som är viktigt för att absorbera ljusstrålar och förhindra spridning och reflektion av ljuset så att det inte stör den visuella pathwayen.
    
    • Finns blodkärl bakom pigmentepitelcellerna som via diffusion kommer skicka nutrienter och substanser till retina
    • Pigmentepitelcellerna fungerar även som en barriär så att endast dom “rätta” substanserna kommer in i retina från blodkärlen.
    • Pigmentcellerna kan även fagocytera bakterier som kommer nära fotoreceptorerna
  • Fotoreceptorer:
    
    • Två typer:
      
      • Stavar (rods)
        
        • Viktig för scotopisk vision (dimljus/svagt ljus). Alltså ljus som är olika nyanser av grå typ. Night vision. Aktiva i mörka rum
        • Svårt att se färg, form och skärpa
        • Dom funkar såhär för att dom består av en specifik typ av pigment kallat rhodopsin. Rhodopsin består av ett derivat av Vitamin A (retinal) och ett protein (opsin)
      • Tappar (cones)
        
        • Viktiga för fotopisk vision. Bra för färg, form o skärpa. Inte bra i mörker. Motsats till tappar helt enkelt
        • Består av ett pigment kallat photopsin/iodopsin. Tre typer, 1, 2 o 3. Dessa 3 typer reagerar på olika färger: Blå, röd, grön
        • Fotopsin kan detektera våglängder av ljus. 3 main colors
  • Horisontalceller:
    
    • Kan sekretera GABA som kan inhibera fotoreceptorerna. Viktigt i anpassning när man går från ljus till mörk eller tvärtom.
  • Bipolärceller:
    
    • Kallas detta för att dom har en dendritisk extension o en axon-extension
  • Amakrinceller:
    
    • Modulerar aktivitet mellan bipolärceller o ganglieceller
  • Ganglieceller:
    
    • Har en dendritisk extension som connectar med bipolärcellerna. Deras axoner går ihop o bildar den optiska nerven (CN2)

Question 27

Vad händer när vi lyser något i det vänstra ögat med en ficklampa? (4p)

Answer 27

Lyser i någons vänster öga:

• Säg att den träffar mediala nerven i vänster öga, alltså kommer från vänstra synfältet i vänster öga. Kontralateral, den korsar alltså över chiasmat. Går via NGL, vissa går till superior culliculus o vissa till PTN (ett annat nucleus)
• Säg att den träffar laterala nerven i vänster öga, alltså kommer från höger synfält i vänster öga. Ipsilateral, den korsar inte chiasmat. Går via NGL, vissa går till superior culliculus o vissa till PTN.
• När vi lyser i folks ögon är det huvudsakligen gangliecellerna som aktiveras. O dom kan stimulera visuella pathwayen via sina axoner. O dom skickar då aktionspotential via ipsi- o kontralaterala fibrer o aktiverar PTN o EWN (ett annat nukleus). EWT skickar signaler till ciliära ganglion som stimulerar ciliarmuskler i ögat och musculus sphincter pupillae.
• Ciliaris musklerna kontraherar –> ligamentum suspensorium i ögat att bli löst –> linsen blir mer rund o expanderad. Då kommer linsen närmare objektet vi tittar på (ljuset) för att få bättre skärpa. Detta stimulerar alltså vår närsyn.
• Runt iris finns cirkulära muskler kallade musculus sphincter pupillae. Ciliära ganglion får dessa muskler att kontrahera –> pupillen blir mindre. Då kan mindre ljus komma in. Då kommer ljuset koncentreras på en specifik punkt i ögat (fovea centralis) där vi har mycket tappar. Här är vårt detaljseende kan man säga.
• Det intressant är att vi lyste bara i vänster öga, men båda ögonens ciliära ganglion blev stimulerade o båda pupillerna kontraheraade. Detta pga att PTN på bägge sidor kan korsa o binda till bägge EWN.
• När vi lyser i vänster öga o vänstra pupillen kontrahera kallas detta direkt respons. När vi lyser i vänster öga o höger pupill kontraherar kallas detta consensual response

Question 28

Vilka 5 smaker innefattar smaksystemet? (2p)

Answer 28

Sött, salt, surt, beskt, umami

Question 29

Var finns våra smaklökar, vilka kranialnerver leder deras signaler och vart åker signalerna? (4p)

Answer 29

Våra smaklökar finns i munhålan, på tungan och på larynx (struphuvud).

Härifrån leds signalerna via vagus, glossofaryngeus och facialis till nucleus tractus solitarius, sen till thalamus, sen till primära smakcortex i insula och smakcortex i operculum

Question 30

Beskriv smaklökar avseende anatomi och funktion av dom olika vävnaderna (3p)

Answer 30

• Smaklökarna ser ut som lökar
• Dom har små porer där saliv kan komma in
• Smakceller har vi i själva löken. Dessa är receptorcellerna
• Receptorcellerna förnyas varannan vecka mha basalceller
• Finns stödjeceller som funkar som gliaceller o ger stöd till strukturer i smaklökarna
• Receptorcellerna (smakcellerna) i smaklökarna skickar signaler via axongrenar från kranialnerverna till NTS -> thalamus -> insula o operculum
• En enskild smakcell upptäcker en specifik smak (salt, sött, surt, beskt, umami)
• Varje typ av axon tar även bara kontakt med en viss typ av smakcell (receptorcell). Alltså ena axoner leder bara sura smaker, en annan bara salta smaker etc

Question 31

Beskriv smaktransduktionen för dom olika smakerna vi har? (4p)

Answer 31

• Hur översätts signalen från smakämne till att det blir en aktionspotential i axonet
• Salta o sura smaker:
  
  • Inflöde av positiva joner –> depolarisering –> inflöde av kalcium som stimulerar fusion av vesiklar med transmittorsubstans med basalmembranet –> transmittorsubstanserna släpps ut o reagerar med nästa cell vilket skapar aktionspotential
• Sött, beskt o umami:
  
  • G-proteinkopplade receptorer stimuleras, som via second messengers –> depolarisation o så småningom aktionspotential
• Oklart hur receptorcellerna (smakcellerna) överför signaler till axoner men ATP verkar vara viktigt (funkar som transmittorsubstans). Tar man bort ATP-receptorerna på axonerna kan man inte känna någon smak

Question 32

Beskriv tungans kranialnervs-innervering avseende smak (3p)

Answer 32

• Främre ⅔ innerveras av facialis (som får signaler via chorda tympani och n. lingualis)
• Bakre ⅓ innerveras av glossofarynges
• Larynx smaklökar innerveras av vagus

Question 33

Vad kan skada i chorda tympani leda till? (2p)

Answer 33

Förutom att chorda tympani skickar smaksignaler från tungans främre ⅔ har Chorda tympani också parasympatiska fibrer som innerverar spottkörtlarna (submandibularis o sublingualis). Skada i chorda tympani skadar alltså smak och salivutsöndring.

Question 34

Sensorik från munnen upp till hjärnan, löper dom ipsilateralt eller kontralateralt? (1p)

Answer 34

Ipsilateralt

Question 35

Vad kallas dom nervtrådar som buntar ihop sig och bildar luktnerven (N. Olfactorius)? (1p)

Answer 35

Fila Olfactoria

Question 36

Berätta lite om luktslemhinnan vad gäller anatomi och funktionen av dom olika vävnaderna som finns här? (2p)

Answer 36

• Receptorerna för olika lukter ligger på cilierna
• Bowmans körtel bildar ett slem som är hydrofilt
  
  • Många luktmolekyler är hydrofoba o har svårt att ta sig in
  • Odorant binding proteins hjälper dessa molekyler ta sig fram till luktreceptorerna
• Våra luktreceptorer byts ut ungefär varannan månad
• Axonerna här är tunna omyeliniserade. Går igenom hålen i lamina cribrosa mot bulbus olfactoriius som är en del av storhjärnan
• Odorant = luktmolekyl

Question 37

Beskriv lukttransduktionen? (3p)

Answer 37

• Denna kedja är gemensam för alla luktreceptorceller
• Odorant binder till G-proteinkopplad receptor, GTP aktiverar AC som omvandlar ATP till cAMP. cAMP binder o öppnar en Na+/Ca++-kanal –> Natrium o Kalcium strömmar in –> depolarisering. Skapas aktionspotential som leds upp till hjärnan

Question 38

Beskriv vägen för luktmolekylerna från luktreceptor cell upp till hjärnan? Och hur behålls specificiteten i luktsystemet? (3p)

Answer 38

Luktreceptorcellerna skickar signaler via axoner. Dessa axoner löper igenom lamina cribrosa o går in i bulbus olfactorius. Här hamnar dom i kontakt med mitralceller via glomeruli (samling av axoner o dendriter från mitralcellerna). Signalerna leds sedan via mitralcellerna till hjärnan

Luktreceptorcellernas axoner går till en specifik glomerulus som får kontakt med specifika mitralceller. Det är så specificiteten behålls i luktsystemet.

Question 39

Beskriv dom centrala luktbanorna? (2p)

Answer 39

• Inga primära omkopplingar i talamus. Alla andra sinnes-sensoriska system gör dock det!
• Men här går det från bulbus olfactorius direkt till hjärnan (flera ställen)
• Cortex piriformis = primära luktcortex, här avgörs vad för lukt vi känner
• Amygdala = lukter vi inte tycker om
• Hippocampus = man minns lukterna’
• Från dom blå områdena går signalerna till thalamus. Thalamus är alltså fortfarande inblandat i detta system men det sker ingen omkoppling här innan man kommer till cortex, vilket det t.ex. görs med smaksystemet

Question 40

Vi har cirka 400 luktreceptorer men kan ändå känna 10,000 olika lukter. Hur kommer det sig? (2p)

Answer 40

luktreceptorerna reagerar olika starkt på ämnen o man kan få mönster av aktiveringar av olika receptorer vilket ger olika lukter