sensoriska system (somatsensorik), funktion och informationkodning

Question 1

hur fungerar våra sinnen (allmänt) i det somatsensoriska och auditiva systemet?

Answer 1

alla sinnessystem är sammansatt av tre anatomiska delar:

1. central del
2. ledande del
3. receptor del

Question 2

central del

Answer 2

Detta är den del av nervsystemet som är involverad i bearbetning och tolkning av sensorisk information.

För somatosensoriska systemet skulle den centrala delen inkludera områden i hjärnan som parietalloben och delar av thalamus och hjärnstammen.

För det auditiva systemet skulle det innefatta områden som temporala loben och specifika kärnor i hjärnstammen och thalamus.

Question 3

ledande del

Answer 3

Denna del består av nervbanor som transporterar sensorisk information från receptorer (somatosensoriska eller auditiva) till den centrala delen av nervsystemet för bearbetning.

För somatosensoriska systemet skulle detta inkludera nervbanor som dorsal column-medial lemniscus-banan.

För det auditiva systemet skulle det vara cochlea- nerven och dess grenar

Question 4

Receptor del

Answer 4

Detta är den del av systemet som består av receptorer som registrerar sensorisk information från omgivningen och omvandlar den till nervsignaler. Receptorceller är de celler som finns i olika delar av kroppen, såsom huden, musklerna, organen och sinnena, och är specialiserade för att detektera specifika stimuli från omgivningen eller från kroppens inre

För somatosensoriska systemet skulle detta inkludera mekanoreceptorer i huden och musklerna.

För det auditiva systemet skulle det vara hårcellerna i innerörat.

Question 5

Cortco- Cochlear pathways

Answer 5

Detta är nervbanor som förbinder auditiva cortex (i temporala loben) med cochlea (det spiralformade organet i innerörat som omvandlar ljudvågor till nervsignaler). Dessa banor möjliggör att högre nivåer av hjärnan kan påverka och modulera sensorisk bearbetning i det perifera auditiva systemet.

Cortico-cochlear pathways är en del av den övergripande kontrollen av hörseln och kan vara involverade i saker som att förbättra hörförståelsen i bullriga miljöer eller uppmärksamma viktiga ljud.

Question 6

Top- down bearbetning

Answer 6

innebär att bearbetningen av sensorisk information (till exempel från somatosensoriska eller auditiva systemen) är styrd av högre nivåer av hjärnan, såsom cortex. Med andra ord är det en reglering av lägre nivåer av nervsystemet av de övre nivåerna av hjärnan. Detta kan inkludera att filtrera eller förstärka vissa sensoriska signaler beroende på individens uppmärksamhet eller tidigare erfarenheter

Question 7

Bottom- up bearbetning

Answer 7

En process där information bearbetas börjande från grundläggande sensoriska element och sedan rör sig uppåt genom systemet till högre kognitiva nivåer. Detta innebär att intryck eller stimuli från omgivningen bearbetas successivt, från att vara enkla sensoriska inslag till att bli mer komplexa perceptioner eller uppfattningar.

Till exempel, när vi ser en bild, börjar bottom-up-processen med att vi uppfattar de grundläggande visuella elementen såsom linjer, former och färger, och sedan kombinerar och tolkar vårt sinne dem för att skapa en sammanhängande uppfattning av vad bilden föreställer

Question 8

receptorceller

Answer 8

Inom det sensoriska systemet är receptorceller de specialiserade celler som finns i våra sinnesorgan och är ansvariga för att omvandla fysiska stimuli från omgivningen till elektriska signaler som kan tolkas av nervsystemet.

tex en del av bottom- upp processen i den mening att: processen börjar med att receptorceller i det sensoriska systemet omvandlar fysiska stimuli till elektriska signaler, vilka sedan gradvis bearbetas och tolkas av nervsystemet för att skapa vår uppfattning av omgivningen

Question 9

vad händer när en receptorcell utsätts för ett stimuli?

Answer 9

den reagerar genom att omvandla den fysiska energin från stimulit till elektriska signaler (sekvenser av aktionspotentialer). Det är detta steg som kallas för “sensory transduction” eller omvandling av sensoriska intryck till nervsignaler.

När musklerna sträcks ut, aktiveras muskelsträckningsreceptorerna, vilket leder till sensory transduction-processen och generationen av receptorpotentialen.
Denna receptorpotential kan sedan initiera nervimpulsaktivitet eller frisättning av neurotransmittorer för att överföra information om muskelsträckningen till nervsystemet för bearbetning och tolkning.

Question 10

Generation of receptorpotential

Answer 10

Generationen av receptorpotential är en viktig del av sensory transduction-processen. När en receptorcell utsätts för ett stimulus, påverkar detta jonkanaler i cellens membran. Genom att påverka jonkanalerna genererar receptorcellen en förändring i membranpotentialen, vilket resulterar i en elektrisk potential som kallas för receptorpotential. Det är viktigt att notera att amplituden och varaktigheten av receptorpotentialen ökar med stimulits amplitud och varaktighet. Med andra ord, ju starkare och längre varaktighet av stimuluset, desto större blir amplituden och varaktigheten av receptorpotentialen.

Question 11

Encoding- presenting information in another form

Answer 11

Är processen att representera information i en annan form. Innebär att data eller information omvandlas till ett format som kan lagras, överföras eller bearbetas på ett effektivt sätt, tex morsekod, där bokstäver omvandlas till en serie av korta och långa signaler.

I sinnessystemet fungerar encoding på ett liknande sätt, när vi uppfattar stimuli från vår omgivning, såsom ljus, ljud eller beröring, representeras denna information först av våra sinnesorgan i form av aktionspotentialer. Dessa skickas sedan till hjärnan där de bearbetas och omvandlas till en uppfattning eller perception av den ursprungliga stimulus, såsom att se en jordgubbe eller höra en melodi.

Question 12

Vad gjorde Emil du Bois- Reymond?

Answer 12

han Reymond identifierade en utmaning som ligger i att förstå hur aktionspotentialerna omvandlas till vår perception eller uppfattning av världen omkring oss- ”problem with decoding nerve impulses into perception”. Vem är det som gör själva arbetet?

Question 13

förklara perception av färg och elektromagnetiska vågor

Answer 13

Färg är egentligen bara en tolkning av olika våglängder av ljus som når våra ögon, det är en konstruktion av våra sinnesorgan och hjärna. Färg är inte nödvändigt för får överlevnad, men spelar en stor roll i vår perception och tolkning av omvärlden. Tex så fanns ju inte färg förr, utan allt på tv tillexempel var svartvitt

För att förstå varför och hur elektromagnetiska vågor med olika frekvenser uppfattas som olika färger måste vi först ha en grundläggande förståelse för hur ögat fungerar och hur det tolkar ljus, stavar och tappar.

Question 14

alla sensoriska stimuli kan beskrivas med hjälp av fyra grundläggande fysiska parametrar, vilka?

Answer 14

1. Modality (modalitet)- beskriver den typ av stimuli energier som aktiverar ett specifikt sinessystem (ljus, ljud osv), fem sinnen
2. Location (plats)- beskriver var stimulit uppstår eller var det kommer ifrån i omgivningen, tex vart på min kropp.
3. Intensity (intensitet)- beskriver hur starkt eller svagt stimulus är, Intensiteten av ett stimulus är relaterad till den mängd energi som överförs till våra sensoriska receptorer. Det kan variera från mycket svagt till mycket starkt och påverkar hur vi upplever stimulit, såsom hur ljust ett ljus är, hur högt ett ljud är eller hur stark en beröring är.
4. Duration (varaktighet)- beskriver hur länge ett stimulus varar. Varaktigheten av ett stimulus är tiden som det är närvarande och påverkar också hur vi upplever det.

Question 15

vad menas med language of the brain

Answer 15

en metafor som används för att beskriva hur hjärnan bearbetar och tolkar information genom elektriska signaler som skickas mellan nervceller, via aktionspotentialer

Question 16

Våra sensoriska system är organiserade så att olika sensoriska information bearbetas i specifika områden av hjärnbarken, vilka?

Answer 16

primära sensoriska områdena, som primära visuella cortex för syn

primära auditiva cortex för hörsel

primära somatosensoriska cortex för beröring, är särskilt viktiga för bearbetning av sensorisk information

Question 17

synestheisa

Answer 17

kopplade sinnesintryck, innebär att när en sinneskanal stimuleras, kan det resultera i en upplevelse som involverar flera sinnen samtidigt. Till exempel kan en person med synestesi uppfatta bokstäver eller siffror som har färg eller smak.

Orsaken till synestesi tros vara hyperkonnektivitet i hjärnan, vilket innebär att det finns en överdriven koppling eller kommunikation mellan olika regioner i hjärnan som är specialiserade för olika sinnen.

Question 18

vilka är de fyra koderingsmetoderna inom language of the brain?

Answer 18

1. Labeled line code/ kodar lokalisation- denna metod innebär att specifika sensoriska receptorer är kopplade till specifika nervbanor som leder till specifika områden i hjärnan. Tex om man trycker på olika ställen på handen aktiveras olika aktionspotentialer.
2. Frequency code/ Kodar styrkan/intensitet- denna metod representeras styrkan eller intensiteten av ett stimulus av frekvensen av aktionspotentialer som genereras av sensoriska nervceller. Ju starkare stimulans, desto högre frekvens av aktionspotentialer genereras. Samma hastighet oavsett. Beror bara på diametern på axonet.
3. Population code- Här representeras styrkan eller intensiteten av ett stimulus av den totala aktiviteten hos en population av sensoriska nervceller snarare än av individuella nervceller. Olika typer av stimulanser, som olika dofter eller smaker, kan aktivera olika grupper av nervceller med olika känsligheter
4. Pattern code- I denna metod representeras olika egenskaper av stimuli av det specifika mönstret av aktionspotentialer som genereras av sensoriska nervceller. Detta mönster av aktionspotentialer kan variera beroende på olika egenskaper hos stimulit, såsom olika smaker eller lukter. Mönstret av aktionspotentialer kodar för de specifika egenskaperna hos stimulit. Bild på två olika frekvenser, räkna antalet AP per sekund- mönstret/ distributionen är olika.

Question 19

vad är ett receptivt fält?

Answer 19

Detta är det område på kroppen där stimulering kan leda till aktivering av den specifika receptorcellen och därmed generering av aktionspotentialer. Till exempel kan ett receptivt fält för en receptorcell på fingret vara en liten del av fingret.

varje enskild receptorcell i kroppen har ett sådant område

Question 20

Spatial resolution/ acuity (rumslig upplösning

Answer 20

innebär hur bra man kan skilja på två närliggande stimuleringar, two- point discrimination. Ju bättre spatial resolution en individ har, desto bättre kan de särskilja mellan två närliggande stimuleringar. Ett vanligt test för detta är två-punkts-diskrimination, där en person testas på deras förmåga att särskilja mellan två separata punkter som appliceras på huden med olika avstånd emellan. Tex om man blir petat med två vassa sidor bredvid varandra, eller om det bara är en.

Question 21

vad beror storleken hos de receptiva fälten på?

Answer 21

Storleken hos de receptiva fälten varierar i de olika hudområdena, och storleken bestämmer hur bra man kan skilja på två två närliggande stimuleringar

Question 22

vad är lateral inhibition

Answer 22

är en bearbetningsmekanism för kontraskärpning

En process där det sensoriska systemet hämmar aktiviteten hos närliggande neuroner när en specifik neuron aktiveras av ett starkt stimulus. Med andra ord, när en receptor eller neuron aktiveras kraftigt, hämmas aktiviteten hos närliggande receptorer eller neuroner som har mottagit svagare stimuli

Question 23

varför är lateral inhibition viktig?

Answer 23

en viktig process i cortex eftersom den hjälper till att förbättra kontrasten mellan olika sensoriska stimuli. Vilket resulterar i en förstärkning av sinnesintrycket från det starkare stimulit. Detta bidrar till att förbättra vår förmåga att uppfatta och skilja mellan olika sensoriska stimuli.

Question 24

när är lateral inhibition bra?

Answer 24

När vi är trötta eller distraherade kan vår förmåga att fokusera eller uppmärksamma detaljer minska. Inhibition mellan neuroner spelar en viktig roll i att hjälpa oss att filtrera och bearbeta sensorisk information. När denna inhibition inte fungerar korrekt kan det leda till fenomen som “inattentional blindness”, där vi kan missa uppenbara stimuli i vår omgivning eftersom vår uppmärksamhet är riktad någon annanstans. Exempel film med personer som spelar basket och man fokuserar på bollen, många missar att det gör förbi en person i en dräkt

Question 25

vad är adaptation?

Answer 25

Om en receptorcell kontinuerligt utsätts för konstant retning (stimulans) över tid, så minskar receptorcellens svar (aktionspotentialfrekvens) eller så slutar den helt att avfyras. Dvs som när du vänjer dig vid något och slutar att märka det lika mycket. Tänk dig att du först går in i ett rum med starkt ljus, det kan kännas bländande först, men efter en stund vänjer du dig och det känns inte lika starkt längre.

Question 26

hur sker adaptation och varför är det bra?

Answer 26

Detta sker genom att receptorer gradvis återgår till sitt viloläge när de utsätts för en konstant stimulans. Adaptation är viktigt eftersom det tillåter våra sensoriska system att reagera mer effektivt på förändringar i omgivningen genom att fokusera på ny information istället för att kontinuerligt svara på konstanta stimulanser

Question 27

vad är mikrosakkader och vad gör dem?

Answer 27

detta är små omedvetna rörelser i våra ögon som ständigt rör sig, ögonen är nästan aldrig helt stilla

Dessa små rörelser hjälper till att förhindra att våra ögon och receptorer utsätts för en konstant stimulans. När ögat rör sig, kommer ljuset att röra sig över olika delar av retina, vilket minskar risken för adaptation på en specifik del av retina och bidrar till att upprätthålla en klar bild av omgivningen.

Question 28

top- down processer

Answer 28

Refererar till hur tidigare erfarenheter, förväntningar och kunskap påverkar hur vi tolkar och förstår sinnesintryck. Istället för att bara reagera på sensoriska stimuli från omgivningen, använder hjärnan även tidigare kunskap och förväntningar för att tolka och ge mening åt dessa intryck

Aktionspotentialer är bara elektriska signaler som överförs från nervceller till hjärnan. Men det är vår hjärnas förmåga att tolka och ge mening åt dessa signaler som skapar vår uppfattning av världen omkring oss. Vår uppfattning om världen är inte stabil och vi ser föremål på olika sätt pga erfarenheter och förväntningar.

Question 29

vad menas med sensations to perception

Answer 29

Detta betonar hur vår perception av världen inte bara är resultatet av rå sensoriska intryck, utan också av vår tidigare kunskap och erfarenhet

Perceptionen kan vara tvetydig och förvirrande, vilket innebär att olika människor kan uppfatta samma stimuli på olika sätt eller att vår uppfattning kan ändras över tid

Question 30

vad menas med att hjärnan är dynamisk kopplat till perception?

Answer 30

Vår hjärna är dynamisk och förändras ständigt över tid. Det innebär att vår perception av stimuli, som Necker-kuben eller en konstnärlig tavla som “Black Square”, kan ses som antingen skräp eller konst för olika människor. Detta beror på att vår hjärna tolkar och bearbetar information på olika sätt baserat på olika faktorer som motivation, känslomässigt tillstånd och personliga erfarenhete

Question 31

retninströskel (sesnory threshold)

Answer 31

den absoluta- tröskeln, den minsta styrkan hos en retning (stimulus) som krävs för att generera en märkbar reaktion i 50% av fallen. Detta innebär att om en retning är under den absoluta tröskeln, kan den inte uppfattas av våra sinnen. Om tröskeln är låg betyder det att en svag retning kan uppfattas, vilket indikerar hög känslighet för den specifika sinnesmodaliteten

Question 32

åtskillnadströskeln/ upplösning

Answer 32

avser förmågan att urskilja eller skilja mellan små skillnader och förändringar i en retning. Ju lägre åtskillnadströskeln är, desto finare är förmågan att urskilja små detaljer eller skillnader

Question 33

vad menas med perceptuell inlärning?

Answer 33

innebär förbättring av förmågan att detektera eller skilja mellan stimuli genom träning och erfarenhet. Genom regelbunden exponering för specifika stimuli och uppgifter, kan en person förbättra sin förmåga att upptäcka eller urskilja subtila detaljer eller skillnader. Uppmärksamhet, både medveten och omedveten, kan också påverka vår förmåga att upptäcka och urskilja stimuli. Exempel på perceptuell inlärning inkluderar att identifiera abnormiteter i röntgenbilder eller att förbättra förmågan att urskilja olika nyanser i ett färgtest

Question 34

Sensory substitution

Answer 34

sensoriska nervändar i huden som är specialiserade på att reagera på mekanisk tryck, beröring och sträckning. De spelar en viktig roll i vår förmåga att uppfatta och svara på olika taktila stimuli. Och en process där information från en sinnesmodalitet ersätts eller översätts till en annan sinnesmodalitet. Ett exempel på detta är att läsa Braille, som är en punktskrift för personer med synnedsättning eller blindhet

Hudreceptorer finns i både hårig och glabrös (hårlös) hud. De finns i olika typer och är specialiserade för att uppfatta olika typer av beröring och mekaniskt tryck. Vi har flera typer av hudreceptorceller eftersom olika receptorer är specialiserade för att uppfatta olika taktila stimuli, såsom grova, släta, hårda och mjuka ytor, samt för att känna sträckning, vibration och rörelse. Exemplet med blind person som kan kasta boll genom tungan

Question 35

Mekanoreceptorer

Answer 35

Mekanoreceptorer är en typ av sensoriska receptorer som är specialiserade på att detektera mekanisk stimulans eller tryckförändringar i kroppen eller dess omgivning. Deras huvudsakliga funktion är att omvandla mekanisk energi, såsom tryck, beröring, sträckning eller vibrationer, till elektriska nervimpulser som kan tolkas av nervsystemet

Question 36

nämn två mekanoreceptorer som finns djupare i huden

Answer 36

Ruffini-kroppar är känsliga för sträckning av huden. De är viktiga för att uppfatta formen på handen och fingrarna samt för att känna rörelse på huden.

Pacinianska- kroppar reagerar på vibrationer som uppstår vid kontakt med ett föremål. De är särskilt viktiga för att känna vibrationer som produceras av verktyg vid användning.

Question 37

nämn två mekanoreceptorer som finns nära ytan av huden

Answer 37

Merkel-disks är specialiserade på fin taktil diskriminering och används för att känna igen former och texturer. ¨

Meissner-kroppar är känsliga för lätt beröring och stroking av huden. De hjälper till att upptäcka föremål som glider på huden och är viktiga för greppkontroll

Question 38

Stereognos

Answer 38

förmågan att uppfatta formen och strukturen av ett objekt genom beröring utan att använda synsinnet. Detta innebär att när vi håller ett objekt i handen kan vi identifiera och känna igen dess form och egenskaper baserat på den taktila informationen som vi får från vår hud och mekanoreceptorerna.

Question 39

seeing with tounge

Answer 39

Tekniken innebär att en kamera, oftast monterad på glasögon eller en annan enhet, fångar visuell information från omgivningen. Denna information översätts sedan till en taktil eller elektrisk stimulus som sedan överförs till en enhet, vanligtvis en platta eller ett gitter, som placeras mot användarens tunga. När användaren rör tungan mot denna platta eller gitter, tolkar hjärnan den taktila eller elektriska stimuleringen för att skapa en uppfattning om omgivningen

Question 40

Topografisk organisering av sensoriska system

Answer 40

innebär att signaler från receptorceller i hud, näthinna eller andra sensoriska organ skickas till hjärnbarken i en ordnad och strukturerad form. Denna organisation följer granne-till-granne relationer, vilket innebär att intilliggande delar av kroppen eller synfältet representeras av intilliggande områden i hjärnbarken

Question 41

vad menas med att hjärnan är ett plastiskt/ hjärnplasticitet

Answer 41

innebär att den har förmågan att förändras och anpassa sig över tiden genom att bilda nya neurala kopplingar och ändra befintliga nätverk.

Hjärnplasticitet är resultatet av erfarenheter och/eller skador som hjärnan utsätts för. Varje upplevelse, minne, uppmärksamhet eller handling kan påverka och modifiera hjärnans neurala nätverk. Det betyder att varje ögonblick i tid, varje uppfattning, minne, uppmärksamhet och handling formar och förändrar vår hjärna

Question 42

nämn en viktig aspekt av hjärnplasticitet

Answer 42

att sensoriska kroppskartor, som representerar olika delar av kroppen i hjärnbarken, är plastiska och modifierbara. Till exempel, för personer som är aktiva inom specifika aktiviteter såsom tennis, Braille-läsning eller stränginstrumentspel, kan hjärnans representation av den tränade kroppsdelen, till exempel armen eller handen, öka. Detta kan återspeglas i en ökad storlek på de neurala representationerna av den tränade kroppsdelen i somatosensoriska cortex.

Vidare kan hjärnplasticitet observeras när ett område av hjärnan tystnar på grund av nervskada eller bedövning. I sådana fall kan intilliggande områden expandera in i det tysta området för att kompensera för förlusten av funktion. Denna process, känd som reaktiv organisering eller remapping, kan inträffa på några minuter och är ett exempel på hur hjärnan kan anpassa sig till förändringar och skador

Question 43

Laterala konnektioner

Answer 43

neurala förbindelser som sträcker sig horisontellt över olika områden av hjärnbarken. Dessa förbindelser spelar en viktig roll i att integrera och samordna hjärnans arbete genom att möjliggöra kommunikation och samverkan mellan olika delar av hjärnbarken. För att hjärnan ska kunna lära sig nya uppgifter eller utföra handlingar effektivt, krävs kommunikation och samordning mellan olika delar av hjärnbarken.

Question 44

Multisensorisk integration:

Answer 44

innebär att våra olika sinnen, som syn, hörsel och känsel, arbetar tillsammans för att ge oss en helhetsbild av världen runt omkring oss. Istället för att varje sinne arbetar på egen hand, sammanfogar multisensorisk integration information från olika sinnen för att skapa en mer komplett och enhetlig uppfattning. När olika sensoriska modaliteter konvergerar på samma neuron, betyder det att ett enda neuron i hjärnan tar emot signaler från flera sinnen samtidigt. Detta gör att hjärnan kan skapa en integrerad bild av världen genom att kombinera informationen från olika sinnen. Till exempel kan synen av en hund, ljudet av dess skallande och känslan av dess päls som vi klappar på samtidigt integreras av hjärnan för att ge oss en fullständig uppfattning om hunden