Fråga 70-80 Flashcards
- Definiera ”behavioral inhibition”. Vilka mekanismer ligger till grund för
vår förmåga att inhibera oönskade beteenden enligt klassisk psykologi,
och vad säger modern neurofysiologi om detta?
Behavioral inhibition är förmågan att kontrollera och undertrycka oönskade beteenden, impulser eller reaktioner. Det är en central del av de exekutiva funktionerna som gör det möjligt för oss att anpassa vårt beteende efter sociala normer, långsiktiga mål och nya situationer. Förmågan att hejda impulser är avgörande för självreglering och beslutsfattande.
Enligt klassisk psykologi styrs behavioral inhibition av interna konflikter mellan impulser och självkontroll. Sigmund Freud beskrev detta som en kamp mellan id (drifter) och superego (moralisk kontroll). Inom behaviorismen sker inhibition genom negativ förstärkning, där oönskade beteenden bestraffas eller förknippas med negativa konsekvenser. Kognitiva teorier ser det som en medveten process där individen överväger sina handlingar genom självreglering och arbetsminne.
Enligt modern neurofysiologi styrs beteendeinhibition av specifika hjärnområden:
Prefrontala cortex (PFC): Här sker planering, självkontroll och beslutstagande. Dorsolaterala PFC hanterar komplexa uppgifter och ventromediala PFC reglerar känslor.
Basala ganglier: Filtrerar bort irrelevanta handlingar och reglerar motoriska impulser.
Amygdala: Reglerar emotionella reaktioner, särskilt i stressiga situationer.
Anterior cingulate cortex (ACC): Övervakar konflikter och korrigerar fel vid beteenden.
Störningar i dessa områden kan leda till impulskontrollproblem som ADHD, beroendesjukdomar och antisocialt beteende.tning och styrning av impulser, särskilt i stressiga situationer.
Anterior cingulate cortex (ACC): Ansvarig för konfliktövervakning och felkorrigering vid beteende.
Skador eller dysfunktion i dessa områden kan leda till problem med impulskontroll och beteendestörningar, som ADHD eller beroendesjukdomar.
- Vad är behavioral inhibition?
Behavioral inhibition är förmågan att kontrollera och undertrycka oönskade beteenden, impulser och reaktioner för att anpassa sig till sociala regler och långsiktiga mål.
- Hur förklarar klassisk psykologi förmågan till behavioral inhibition?
Freudiansk teori: Superego undertrycker impulser från id.
Behaviorism: Oönskade beteenden försvagas genom negativ förstärkning (betingning).
Kognitiva teorier: Inhibition är en medveten process som kräver självkontroll och arbetsminne.
- Vilka hjärnstrukturer är viktiga för behavioral inhibition enligt modern neurofysiologi?
Prefrontala cortex (PFC):
Dorsolaterala PFC: Planering och komplexa beslut.
Ventromediala PFC: Emotionell reglering.
Basala ganglier: Reglerar motoriska impulser och filtrerar irrelevanta handlingar.
Amygdala: Reglerar känslomässiga reaktioner och impulser.
Anterior cingulate cortex (ACC): Övervakar konflikter och korrigerar beteenden.
- Vilka tillstånd kan uppstå vid nedsatt behavioral inhibition?
Störningar som påverkar förmågan till behavioral inhibition inkluderar:
ADHD: Problem med impulskontroll och uppmärksamhet.
Beroendesjukdomar: Svårighet att motstå begär.
Antisocialt beteende: Bristande hänsyn till sociala normer.
- What is the function of corpus callosum? Does corpus callosum have an inhibitory or an excitatory function.
Corpus callosum är en stor nervbrygga som förbinder de två hjärnhalvorna (hemisfärerna) i hjärnan. Dess huvudsakliga funktion är att möjliggöra kommunikation och informationsöverföring mellan hemisfärerna. Detta samarbete är avgörande för motorisk kontroll, sensorisk integration och kognitiva processer som språk och problemlösning.
När det gäller om corpus callosum har en inhibitorisk eller excitatorisk funktion beror det på vilken typ av signal som överförs. Corpus callosum i sig är varken enbart inhibitorisk eller excitatorisk, utan fungerar som en informationsledare. Dock kan vissa nervbanor inom corpus callosum skicka inhibitoriska signaler (hämmande) för att undvika överaktivitet mellan hemisfärerna, medan andra skickar excitatoriska signaler (stimulerande) för att möjliggöra samarbete och koordination.
- Vad är corpus callosums funktion?
Corpus callosum förbinder de två hjärnhalvorna och gör att de kan kommunicera och dela information. Detta är viktigt för motorisk koordination, sensorisk integration och kognitiva funktioner som språk och minne.
- Har corpus callosum bara en excitatorisk funktion?
Nej, corpus callosum har både excitatoriska och inhibitoriska funktioner. Den överför signaler som kan vara stimulerande eller hämmande, beroende på vilken typ av information som skickas mellan hjärnhalvorna.
- Varför skickar corpus callosum inhibitoriska signaler?
Corpus callosum skickar inhibitoriska signaler för att förhindra överaktivitet mellan hjärnhalvorna och hålla nervaktiviteten balanserad, vilket är viktigt för koordination och kontroll av olika funktioner.
- Varför skickar corpus callosum excitatoriska signaler?
Corpus callosum skickar excitatoriska signaler för att underlätta samarbete och synkronisering mellan hjärnhalvorna, vilket är avgörande för motoriska rörelser, perception och komplexa mentala processer.
- How does modern neuroscience answer the question “Does consciousness cause behavior?”
Modern neurovetenskap har inte ett entydigt svar på frågan “Does consciousness cause behavior?” (Orsakar medvetandet beteende?). Frågan är komplex och fortfarande föremål för forskning.
Enligt modern neurovetenskap verkar medvetandet vara ett resultat av hjärnaktivitet, snarare än något som direkt styr våra handlingar. Forskning visar att omedvetna processer i hjärnan ofta fattar beslut innan vi blir medvetna om dem. Till exempel har experiment med hjärnavbildning visat att hjärnan kan förbereda ett beslut flera sekunder innan personen själv upplever att ha fattat det medvetna beslutet.
Det finns dock teorier som menar att medvetandet kan ha en mer modulerande funktion, där det påverkar beteende genom att förstärka vissa beslut, undertrycka impulser eller fatta komplexa beslut när flera valmöjligheter finns. Detta tyder på att medvetandet inte alltid är den initiala orsaken till beteenden, men att det kan justera eller styra dem i mer komplexa situationer.
- Orsakar medvetandet beteende enligt modern neurovetenskap?
Modern neurovetenskap menar att omedvetna processer ofta förbereder beslut innan vi blir medvetna om dem. Medvetandet verkar därför inte direkt orsaka beteende, utan uppstår som ett resultat av hjärnans aktivitet.
- Vilka experiment stöder idén att medvetandet inte alltid orsakar beteende?
Hjärnavbildningsstudier har visat att hjärnan kan fatta beslut flera sekunder innan personen medvetet upplever att ha fattat beslutet. Exempel: Libet-experimentet, där hjärnaktivitet registrerades innan deltagarna blev medvetna om sitt beslut att röra handen.
- Vilken roll kan medvetandet spela i vårt beteende?
Medvetandet kan fungera som en modulerande faktor genom att:
Förstärka vissa beslut.
Undertrycka impulser.
Hantera komplexa beslut där flera alternativ övervägs.
- Vad är en möjlig tolkning av medvetandets funktion enligt modern forskning?
Medvetandet kan ses som ett resultat av hjärnaktivitet, snarare än en direkt orsak till beteende. Det kan hjälpa till att justera och förbättra beslut, särskilt i situationer där flera valmöjligheter måste övervägas.
- Redogör för begreppet ”embodiment” (embodied cognition). Vad menas med embodiment of emotions?
Embodiment eller embodied cognition innebär att kroppen och dess sensoriska upplevelser spelar en central roll för hur vi tänker, känner och agerar. Kognition är alltså inte enbart en mental process som sker i hjärnan, utan är också kopplad till hur vi upplever världen genom vår kropp. Detta inkluderar motoriska rörelser, sinnesintryck och kroppsliga reaktioner.
Embodiment of emotions innebär att känslor upplevs och uttrycks genom kroppen. Till exempel kan vi känna oss glada när vi ler, eller uppleva stress genom spända muskler. Forskning visar att kroppsliga förändringar, som ansiktsuttryck och kroppshållning, inte bara är konsekvenser av känslor utan också kan påverka hur vi faktiskt känner oss. Detta stöds av teorier som James-Langes emotionsteori, som föreslår att vi upplever känslor som ett resultat av kroppsliga reaktioner.
- Vad innebär begreppet embodiment (embodied cognition)?
Embodiment innebär att kroppen och dess sensoriska upplevelser spelar en central roll i tankar, känslor och handlingar. Kognition sker inte enbart i hjärnan, utan påverkas av vår kropp och dess interaktion med omvärlden.
- Hur kopplas kropp och sinne inom embodied cognition?
Vår kroppsliga interaktion med omvärlden påverkar hur vi tänker och känner. Till exempel kan en kraftfull kroppshållning göra oss mer självsäkra, medan en hopkrupen kropp kan framkalla känslor av osäkerhet.
- Vad innebär embodiment of emotions?
Embodiment of emotions innebär att känslor upplevs genom kroppsliga reaktioner, som ansiktsuttryck, hållning och rörelser. Till exempel kan vi känna oss lyckligare när vi ler, även om leendet från början är påtvingat.
- Vilken teori stödjer embodiment of emotions?
James-Langes emotionsteori föreslår att vi upplever känslor efter att kroppen reagerat. Till exempel känner vi oss rädda för att vi skakar eller får hjärtklappning, snarare än tvärtom.
- Definiera begreppet ”body schema”. Vad har den för funktioner? Vad är skillnaden mellan Body schema och Body image?
Body schema är en omedveten representation av kroppens position och rörelser i rummet. Det är en dynamisk, automatisk karta över kroppens delar som hjärnan använder för att styra motoriska rörelser och uppfatta kroppens läge utan medveten ansträngning. Body schema uppdateras kontinuerligt genom sensorisk information från muskler, leder och hud.
Funktioner:
Motorisk kontroll: Hjälper till att koordinera rörelser och upprätthålla balans.
Rumsuppfattning: Gör det möjligt att navigera och interagera med objekt i omgivningen.
Sensorisk integration: Kombinerar information från syn, känsel och proprioception för att skapa en helhetsbild av kroppens läge.
Skillnad mellan Body schema och Body image:
Body schema: Omedvetet, automatiskt och dynamiskt. Används för rörelser och positionering.
Body image: Medveten uppfattning av kroppen, inkluderar tankar, känslor och föreställningar om hur kroppen ser ut. Det är mer subjektivt och påverkas av sociala och psykologiska faktorer.
