Neuroanatomi

Question 1

Vad är det centrala nervsystemet (CNS)?

Answer 1

Centrala nervsystemet består av hjärnan och ryggmärgen. Nervsignalerna skickas genom kroppen mellan olika kroppsdelar och hjärnan.

Question 2

Centrala nervsystemet delas in flera delar, vilka?

Answer 2

1. Storhjärnan (cerebrum)
2. Lillhjärnan (cerebellum)
3. Hjärnstammen (truncus cerebri)
4. Ryggmärgen (medulla spinalis)

Question 3

Hur kommunicerar de olika delarna inom CNS med varandra?

Answer 3

Via lokala interneuron (neuron = nervcell) som projektionsneuron med långa axon (nervtrådar)

Lokala interneuron= nervceller som finns lokalt inom ett specifikt område i nervsystemet, deras axon och dendriter sträcker sig inte långt utanför detta område.

Projektionsneuron- är nervceller med långa axon och kan sträcka sig långt genom nervssystemet för att koppla samman olika delar av det (ansvariga för att överföra signaler över längre avstånd).

Question 4

Varför är snabb och precis informationsspridning viktig inom det centrala nervsystemet?

Answer 4

Snabb och precis informationsspridning är viktig inom det centrala nervsystemet för att möjliggöra effektiv kommunikation mellan olika delar, vilket är avgörande för att utföra funktioner som exempelvis talproduktion.

Question 5

Hur skyddas CNS?

Answer 5

Av ben och hjärnhinnor

Ben är de hårda, skyddande strukturerna som omger och stöder hjärnan och ryggmärgen medan hjärnhinnorna består av bindväv, vilket är en typ av vävnad som ger stöd och struktur

Question 6

Vilka hjärnhinnor finns det?

Answer 6

hjärnhinnor kallas också meningier

1. Duramater (hårda modern)- Yttre hjärnhinna
2. Arachnoidea (spindelhinnan)- tunn och elastisk och är den mellanliggande hjärnhinnan)
3. Pia mater (mjuka modern)- inre hjärnhinnan, mycket tunn och tät intill hjärnans yta

Question 7

Vad är Subarachoidalutrymmet och vilken roll spelar det i skyddet och näringsförsörjningen av hjärnvävnaden?

Answer 7

Subarachoidalutrymmet är ett mellanrum som befinner sig under arachnoidea (spindelhinnan) och ovanför pia mater (mjuka modern). Spelar en viktig roll i att försörja hjärnvävnaden med syre och näringsämnen genom att låta blodkärl passera mellan arachnoidea och pia mater.

detta utrymme består av cerebrospinalvätska

Question 8

Vad är CSF?

Answer 8

Cerebrospinalvätska (CSF) är en klar och färglös vätska som cirkulerar runt hjärnan och ryggmärgen. CSF innehåller NaCl (koksalt) och små mängder protein, glukos och kalium men inga celler.

Man kan säga att hjärnan flyter i detta tunna lager av denna vätska

Question 9

Var bildas CSF?

Answer 9

CSF bildas i hålrummen (ventriklarna) inne i storhjärnan, och det finns totalt fyra ventriklar i hjärnan. Den ungefärliga totala volymen av CSF i kroppen uppgår till cirka 140 milliliter

Question 10

Vad är CSF viktig till?

Answer 10

Skyddar hjärnan och ryggmärgen från stötar och trauma.
Ger näring och syre till nervcellerna.
Avlägsnar avfallsprodukter från nervvävnaden.

Question 11

Var dräneras (avlägnas) CSF och varför?

Answer 11

Genom speciella öppningar (foramina) och omger hjärna och ryggmärg. Cerebrospinalvätska (CSF) töms för att: Hålla en balanserad vätskenivå runt hjärnan och ryggmärgen. Avlägsna avfallsprodukter från nervvävnaden. Reglera trycket runt hjärnan för att undvika problem.

Question 12

Hur ser Storhjärnan (cerebrum) ut?

Answer 12

Den har två halvor. Varje halva kallas för en hemisfär. Halvorna ser (typ) symmetriska ut och är för olika bearbetning

storhjärnan är den största delen av hjärnan

Question 13

Vad heter sprickan som delar de två hemisfärerna?

Answer 13

Den kallas för fissura longitudinalis cerebri.

Question 14

Hur många lober har vi?

Answer 14

Det finns 4 lober. Vi har 4 lober i varje hemisfär och har därför 8 totalt.

Question 15

Vilka är de olika loberna och vad är de bra till?

Answer 15

Lobus frontalis (pann/frontalloben) - Motorik, tal (producera tal motorisk funktion, röra mun och tungan osv), social kompetens (ex. det man får lov att säga och inte säga)

Lobus paranalis (parietalloben) - Känsel, smärta (ex. kliar på vänster knä)

Lobus temporalis (temporalloben) - Hörsel, minne och inlärning (ex. Känna igen en låt) (tingsloben - inlärning. Återkalla minne)

Lobus occipitalis (occipital/nackloben) - Syn centrum. Näthinnan genom cerebrum och kommer till denna loben. En form av blindhet är att lobus occipitalis är skadad men inte ögonen eller näthinnan.

Question 16

Vad är gyrus och sulcus?

Answer 16

Gyri (plural för gyrus) är åsor - de upphöjda delarna på hjärnans yta.

Sulci (plural för sulcus) är de fördjupningar eller fåror som separerar dem. Dessa strukturer är viktiga för att öka hjärnans yta och organisera dess struktur.

Question 17

Heter varje gryus och sulcus samma sak?

Answer 17

Nej, varje gyrus och sulcus har ett namn.

Question 18

Vad är ytanatomisk beskrivning?

Answer 18

Ytanatomisk beskrivning avser en detaljerad undersökning och kartläggning av de anatomiska egenskaperna på ytan av en struktur eller organ, i detta fall hjärnan. Det innebär att man undersöker och beskriver de olika åsarna, fåror, veck och andra karakteristiska formationer som finns på ytan av hjärnan utan att gå in i dess inre struktur. Ytanatomisk beskrivning är viktigt för att förstå hjärnans yttre struktur och kan användas för att lokalisera specifika områden av intresse för exempelvis neurokirurgi eller forskning inom neurovetenskapen.

Question 19

Vad är sulcus centralis?

Answer 19

Kallas också centralfåran

Det är en djup fåra som sträcker sig längs hjärnans yta och delar den i två huvudregioner, den främre och den bakre delen av hjärnan. Sulcus centralis är av stor betydelse eftersom den markerar gränsen mellan frontalloben och parietalloben samt separerar primära motoriska och sensoriska områden i hjärnbarken.

Question 20

Vad är gyrus precentralis?

Answer 20

Kallas också “motorisk ås”

En upphöjd del av hjärnbarken som ligger framför centralfåran (i lobus frontalis). Gyrus precentralis är känt för att vara det primära motoriska cortex, ansvarigt för viljestyrda rörelser (motorik). Det är härifrån signaler skickas till musklerna för att initiera rörelse.

Question 21

Vad är gyrus postcentralis?

Answer 21

kallas också sensorisk ås

En upphöjd del av hjärnbarken som ligger bakom centralfåran (i lobus parientalis). Gyrus postcentralis är känt för att vara det primära sensoriska cortex, som tar emot sensorisk information från kroppen och bearbetar det för att förstå beröring, tryck, smärta och andra sensoriska stimuli.

Question 22

Vad är sulcus lateralis?

Answer 22

kallas också sidosprickan

En djup fåra som löper längs hjärnans laterala yta och separerar frontalloben och parietalloben från tinningloben. Sulcus lateralis är också känt som Sylvian fissure. Det är en viktig struktur eftersom den markerar gränsen mellan de olika loberna i hjärnan och innehåller viktiga delar av hjärnbarken relaterade till hörsel och språk.

Question 23

Vad är insula (Ö-loben)? Vart är den belägen, storleken och funktionen?

Answer 23

Insula, ibland kallad “ö-loben” eller “den femte loben” på grund av dess läge djupt under andra lober. Insula ligger djupt under sulcus lateralis, vilket är den laterala fåran som separerar frontalloben och parietalloben från temporalloben. Den är ofta delvis dold av frontal- och temporalloberna. Insulan har en relativt liten yta, vilket motsvarar mindre än 2% av hjärnbarkens totala yta. Insula är associerad med en mängd olika funktioner, inklusive smärtupplevelse, talproduktion, sociala emotioner, sensorisk bearbetning såsom smak, lukt, hörsel och beröring, och andra kognitiva funktioner.

Question 24

Vad är broddmanaroer?

Answer 24

Funktionell karta över cerebrums yta (cortex).
Brodmannområden är numrerade delar av hjärnbarken som är definierade baserat på dess histologiska (vävnads) struktur och funktionella egenskaper. Brodmannområde har ett unikt nummer och är associerat med specifika kognitiva eller sensoriska funktioner, såsom tal, syn, rörelse och minne. Brodmannområden är viktiga för att förstå hjärnans organisation och hur olika delar av hjärnbarken är specialiserade för olika uppgifter.

Question 25

Är broddmanaroer begränsade till enstaka gyri eller sulci?

Answer 25

Nej broddmanaroer är inte begränsade till enstaka gyri eller sulci. Istället kan ett brodmannområde sträcka sig över flera åsar och fåror och kan vara mer utsträckt eller diffust än vad som skulle kunna definieras enbart utifrån dess ytmässiga utseende.

Question 26

Vad är nervbanor?

Answer 26

Det är som vägar i kroppen som låter nervsignaler resa från en plats till en annan. Nervbanor består av buntar av nervtrådar/axoner.

Question 27

Vad är commisurer?

Answer 27

Det är som broar i hjärnan som kopplar ihop de två halvorna av hjärnan, den högra och den vänstra hemisfären, så att de kan kommunicera med varandra.

Question 28

Det finns förbindelser mellan hjärnhalvorna, vad är det som förbinder de?

Answer 28

De förbinds med nervbanor och commisurer.

Question 29

Vad heter den största och viktiga förbindelsen?

Answer 29

Den heter corpus callosum

Question 30

Vad är grå substans?

Answer 30

En typ av vävnad som hjärnan består av. Grå substansen består av nervcellskroppar och ansamlas närmast ytan av hjärnan. Grå substans finns i två huvudsakliga former: bark/cortex & kärnor/nuclei. Kan ses som ett nätverk av nervceller som arbetar tillsammans för att bearbeta sensorisk information, initiera motoriska rörelser, kontrollera känslor

Question 31

Vad är vit substans?

Answer 31

En typ av vävnad som hjärnan består av Den består huvudsakligen av axoner/ nervtrådar som bildar nervbanor och förbinder olika delar av hjärnan med varandra och med andra delar av kroppen. Vit substans finns djupare i hjärnan än grå substans och bildar den större delen av hjärnan. Den får sitt namn från den färg som den får när den undersöks under ett mikroskop. (Vita färgen som ges av myelinhöljet runt dess axon).

Question 32

Grå substans finns både i barken (cortex) och i kärnorna (nuclei) i hjärnan. Vad är det?

Answer 32

Bark eller Cortex: Det är det ytliga lagret av grå substans som täcker ytan av hjärnan. Det är den delen av hjärnan som är synlig när man tittar på den från utsidan. Den är involverad i tankeprocesser och högre kognitiva funktioner. Kärnor eller Nuclei: Det är grupper av nervcellskroppar som finns djupare inuti hjärnan och är ansvariga för att reglera specifika funktioner eller processer.

Question 33

Var ligger Hippocampus och vad är den viktig för?

Answer 33

Hippocampus är en struktur i temporalloben och associeras med minne och inlärning. Känd för sin märkliga form- ser ut som en sjöhäst

Question 34

Var ligger Amygdala och vad är den viktig för?

Answer 34

Amygdala är viktig för rädslebetingning och rädsleminne (trauman). Belägen i temporalloben intill hippocampus.

Question 35

Amygdala och hippocampus har något gemensamt, vad?

Answer 35

De interagerar med varandra då de är närliggande strukturer i hjärnan som samarbetar för att reglera minnesprocesser och känslomässiga reaktioner, vilket gör dem centrala för vår förmåga att bearbeta och reagera på känslor och minnen

Question 36

Vad är basala ganglierna?

Answer 36

Basala ganglierna är en grupp av kärnor (nuclei) som finns djupt inne i hjärnan och spelar en central roll i att reglera rörelser och motorisk kontroll.

Question 37

Basala ganglierna består av ett flertal nuclei/kärnor, vad menar man då?

Answer 37

Refererar till det faktum att basala ganglierna är sammansatta av flera olika kluster eller grupper av nervcellskroppar som är belägna djupt inne i hjärnan. Dessa kluster av nervcellskroppar, eller kärnor, har olika namn och utför olika funktioner inom det övergripande systemet av basala ganglierna.

Question 38

Vilka kärnor består basala ganglierna av?

Answer 38

Den består av flera kärnor inklusive: Striatum (största delen av basala ganglierna) Globus pallidus Substantia nigra Varje av dessa kärnor har en specifik roll inom basala gangliernas funktion, och de samarbetar för att reglera motorik, rörelser och andra kognitiva processer. Dessa är extra viktiga för viljemässig motorik.

Question 39

Vad är speciellt med substantia nigra?

Answer 39

Substantia nigra är en viktig del av basala ganglierna och producerar signalsubstansen dopamin- avgörande för att reglera rörelse. Brist på signalsubstansen dopamin i Substantia nigra kan leda till Parkinsons sjukdom (nervsjukdom som gör det svårt att styra dina rörelser)

Question 40

Vad är diencephalon, var ligger den och vad ingår i den?

Answer 40

Diencephalon är ett anatomiskt område inom hjärnan och är belägen utanför corpus callosum (i mitten). Här ligger bland annat: Thalamus, hypothalamus och gladula pinealis

Question 41

Vad är thalamus?

Answer 41

En del av diencephalon Thalamus är en viktig relaystation i hjärnan och fungerar som en sorts "omkopplare" för sensorisk information som kommer från kroppen och går till hjärnbarken för bearbetning. Den spelar också en roll i regleringen av medvetandet och sömncykeln.

Question 42

Vad är hypothalamus?

Answer 42

En del av dinecephalon Hypothalamus är en central reglerande struktur som kontrollerar många viscerala, autonoma och endokrina funktioner i kroppen. Det är involverat i regleringen av kroppstemperatur, törst, hunger, sömn-vaknadsrytm, och hormonproduktion och frisättning via sin påverkan på hypofysen.

Question 43

Vad är glandula pinealis (epithalamus)?

Answer 43

En del av diencephalon Glandula pinealis, även känd som tallkottkörteln, är en liten körtel som ligger mitt emellan de två hemisfärerna i hjärnan. Den producerar hormonet melatonin, som är involverat i regleringen av dygnsrytmen och sömn-vaknadsrytmen.

Question 44

Vad kan man säga om lillhjärnan (cerebellum)?

Answer 44

Cerebellum, även känt som lillhjärnan, är lokaliserat bakom hjärnstammen och under storhjärnan (cerebrum)- längst bak i nacken. Det är uppdelat i två hemisfärer som förbinds av en mittstruktur som kallas vermis. Cerebellum har också lober, gyri (åsar) och sulci (fåror), vilket ger dess yta en veckad struktur som liknar storhjärnan. Även om cerebellum endast utgör cirka 10% av hjärnans totala yta, innehåller det cirka 80% av hjärnans neuron. Detta indikerar hur tätt packade neuroner är i denna struktur och betonar dess betydelse för en mängd olika funktioner, inklusive koordination av rörelser och motorisk inlärning. Rörelser kan korrigeras om vi gör något fel eller missbedömer, denna korrigering sker automatiskt. Tex när vi lyfter ett tomt mjölkpaket som vi tror är fullt så kan vår kropp genast upptäcka avvikelsen mellan vår förväntning och den verkliga kraften och därmed korrigera rörelsen.

Question 45

Vad är hjärnstammen?

Answer 45

kallas för truncus cerebri. Är en del av hjärnan som är en komplex vävnad av fibrer och celler som delvis används för att vidarebefordra information från storhjärnan till ryggmärgen. Sägs vara den med primitiva (outvecklade) delen av däggdjurshjärnan men också den mest livsvikitga. Består av flera strukturer, inklusive: Mesencephalon (mitthjärnan)- sensoriska bearbetning Pons- en brygga som ligger mellan mesenceplhalon och medulla oblongata, fungerar som en övergångszon för signaler mellan olika delar av hjärnan och ryggmärgen Medulla oblongata (förlängda märgen)- nedre delen av hjärnstammen som ansluter till ryggmärgen. Ansvarig för många livsviktiga funktioner, inklusive reglering av hjärtfrekvens, blodtryck osv.

Question 46

Vilka basala funktioner och reflexer utgår från hjärnstammen?

Answer 46

Hjärtrytm: Hjärnstammen är involverad i att reglera hjärtfrekvensen och hjärtrytmen genom att kontrollera aktiviteten hos hjärtats pacemakerceller. Andning: Hjärnstammen innehåller andningscentra som reglerar andningsrytmen och andningsdjupet. Sväljning / Kräkning: Hjärnstammen styr sväljningsreflexer och är involverad i kräkning. Dessutom ett av dessa system är de monoaminerga systemen, som består av grupper av nervceller som frigör signalsubstanser som dopamin, noradrenalin och serotonin.Dessa monoaminerga system spelar en viktig roll i regleringen av flera viktiga funktioner, inklusive: Vakenhet och Arousal: Genom att frigöra sina signalsubstanser kan de påverka aktivitetsnivån i hjärnan och därmed reglera vår vakenhet och uppmärksamhet. Smärthämning: De monoaminerga systemen (producerar och använder neurotransmittorer) är också involverade i regleringen av smärthämning och kan påverka hur vi upplever och reagerar på smärtsamma stimuli.

Question 47

Vad är ryggmärgen och vart är den belägen?

Answer 47

Kallas också medulla spinalis- är en del av centrala nervsystemet (CNS) och är en lång, tunn struktur som löper genom ryggraden från hjärnan till nedre delen av ryggen och är den viktigaste kanalen för information från kroppens hud, leder och muskler till och från hjärnan. Ryggmärgen börjar vid en öppning i botten av skallen som kallas foramen magnum och sträcker sig sedan ner genom ryggraden (kotkanalen) till ungefär första ländkotan (L1) hos vuxna. Nedanför den första ländkotan fortsätter ryggkanalen, men den består inte längre av själva ryggmärgen. Istället innehåller den nervtrådar och cerebrospinalvätska (CSF), som är den vätska som omger hjärnan och ryggmärgen.

Question 48

Vad är ryggmärgen omgiven av och varför är det bra?

Answer 48

Ryggmärgen är omgiven av flera membran som kallas hjärnhinnor och av cerebrospinalvätska. Dessa hjärnhinnor och CSF fungerar som en skyddande och stötdämpande kudde som skyddar ryggmärgen mot skador och hjälper till att upprätthålla en stabil miljö runt den.

Question 49

Vad syftar man på med afferens (IN) och efferens (UT) i ryggmärgen?

Answer 49

Afferens (IN): Detta syftar på nerver som för signaler till det centrala nervsystemet (CNS) från kroppens sensoriska receptorer och organ. Efferens (UT): Detta avser nerver som leder signaler från CNS till kroppens muskler och organ för att initiera motoriska svar.

Question 50

Vad menar man med ryggsida (dorsalt) och buksida (ventralt) i ryggmärgen?

Answer 50

Ryggsida (dorsalt): Detta hänvisar till baksidan av ryggmärgen, där sensorisk information kommer in. Buksida (ventralt): Detta hänvisar till framsidan av ryggmärgen, där motoriska signaler går ut.

Question 51

Vad saknar ryggmärgen och vad består den av?

Answer 51

Ryggmärgen fungerar som en kommunikationsväg mellan hjärnan och resten av kroppen och saknar cortex som finns i storhjärnan, vilket är kopplat till högre mentala funktioner som tänkande, planering, minne och medvetande, innebär att ryggmärgen inte är involverad i dessa funktioner. Den innehåller grå- och vit substans och är ansvarig för att bearbeta sensorisk information och generera motoriska svar. Dess struktur är alltså mer specialiserad för att behandla sensorisk information och för att dirigera motoriska svar utan att involvera högre kognitiva processer.

Question 52

Var är grå och vit substans lokaliserad i ryggmärgen?

Answer 52

Den gråa substansen (nervcellskroppar) är lokaliserad centralt (inuti) och det vita substansen (axon) löper ytterst

Question 53

Hur överförs nervsignaler genom ryggmärgen och hur organiseras de?

Answer 53

Inkommande sensoriska nervtrådar (afferenta) kommer in på ryggmärgens baksida, eller dorsalhornet. Här sker bearbetning av sensorisk information. Utgående motoriska nervtrådar (efferenta) lämnar ryggmärgen från buksidan, eller ventralhornet. Denna del av ryggmärgen skickar signaler till muskler och organ för att initiera motoriska svar (få en respons).

Question 54

Hur arbetar dessa nervtrådar i ryggmärgen?

Answer 54

Det finns två huvudtyper av nervtrådar som löper genom ryggmärgen: sensoriska (afferenta) och motoriska (efferenta) nervtrådar. Varje sensorisk nervtråd och motsvarande motoriska nervtråd är parvis matchade och arbetar tillsammans.

Question 55

Ett exempel på hur nervtrådar i ryggmärgen samarbetar?

Answer 55

Till exempel, om du känner en smärta (sensorisk signal), måste din kropp reagera på det genom att dra tillbaka handen (motorisk signal). Dessa par av nervtrådar arbetar tillsammans för att snabbt och effektivt skicka och svara på meddelanden mellan kroppen och hjärnan.

Question 56

Hur många par spinalnerver finns det totalt och hur är de fördelade längs ryggraden?

Answer 56

spinalnerver löper nerför ryggraden och är vågräta Från ryggmärgen löper 31 par spinala nerver ut; 8 cervikala, 12 thorakala, 5 lumbala, 5 sakrala och 1 coccygeal. Dessa är fördelade i olika segment längs ryggraden och utgår från olika delar i kroppen.

Question 57

Vad består varje par spinalnerver av och hur är de organiserade längs kroppen?

Answer 57

Varje par spinalnerv innehåller både efferenta (motoriska) och afferenta (sensoriska) nervtrådar. En spinalnerv på vardera kroppshalva.

Question 58

Vad är dermatom?

Answer 58

Dermatom är ett specifikt område på din hud som är kopplat till en viss spinalnerv. Till exempel, om du känner smärta eller klåda på en viss plats på din kropp, kan det vara ett tecken på att den tillhörande spinalnerven är påverkad.

Question 59

När är dermatom viktigt?

Answer 59

När en spinalnerv påverkas, exempelvis när någon har bältros eller diskbråckssmärta. Detta kan resultera i tillstånd som orsakar smärta längs specifika områden av kroppen, och genom att förstå vilket dermatom som är påverkat kan läkare diagnostisera och behandla patienten på ett effektivt sätt.

Question 60

Vad är en perifer nerv och vad består den av?

Answer 60

En perifer nerv är alla andra delar av nervsystemet än hjärnan och ryggmärgen. Dessa nerver utgör det perifiera nervsystemet (PNS). Dessa består av buntar av nervfibrer (axon) och sträcker sig från ryggmärgen och hjärnan ut till resten av kroppen. Ett exempel på en perifer nerv är den nerv som löper genom din arm. När du rör din hand för att plocka upp något, skickar den perifera nerven signaler från din hand till din hjärna för att berätta vad du känner.

Question 61

I en perifer nerv löper båda afferenter (in till CNS) och efferenter (ut från CNS)?

Answer 61

Ja, båda afferenter och efferenter löper genom en perifer nerv in och ut från CNS.

Question 62

Vad innebär det när man säger att nervfibrer kan både vara myeliniserade och omyeliniserade? Vad är myelin för något?

Answer 62

Myelin är en fetthaltig substans som omger vissa nervfibrer och fungerar som en isolator för att snabba upp överföringen av nervimpulser. Omyeliniserade fibrer saknar denna isolerande mantel och överför signaler långsammare än myeliniserade fibrer. Så nervfibrer kan alltså va med och utan denna isolerande mantel.

Question 63

Vilka egenskaper hos nervfibrer bidrar till olika sätt att förmedla sensorisk information?

Answer 63

Olika typer av sensorisk information förmedlas genom olika klasser av nervfibrer, och dessa nervfibrer skiljer sig åt i sina anatomiska och fysiologiska egenskaper: som diameter (storlek) och ifall de har myelin eller inte.

Question 64

Vad spelar diametern i nervfibrer för roll?

Answer 64

Större nervfibrer kan överföra signaler snabbare än mindre nervfibrer. Detta beror på att en större diameter möjliggör snabbare nervimpulsledning längs nervfibern.

Question 65

Vad spelar myelin i nervfibrer för roll?

Answer 65

Myelin hjälper till att öka hastigheten för nervsignalerna genom att tillåta dem att "hoppa" längs nervfibern. Andra nervfibrer är omyeliniserade och överför signaler långsammare.

Question 66

Vad vet du om Aβ-fibrer?

Answer 66

Dessa nervfibrer är stora och myeliniserade, vilket gör dem snabba och effektiva i att överföra sensorisk information. De är specialiserade för att förmedla känslor av beröring, tryck och hudsträckning. Till exempel, när du känner någons hand på din hud, är det Aβ-fibrer som skickar den informationen till din hjärna.

Question 67

Vad vet du om C-fibrer?

Answer 67

Dessa nervfibrer är små och omyeliniserade, vilket gör dem långsamma men mycket känsliga för olika sensoriska stimuli. De förmedlar känslor av smärta, temperaturförändringar, klåda och långsam, långvarig beröring. Till exempel, när du känner klåda på din hud, är det C-fibrer som skickar den klådiga signalen till din hjärna.

Question 68

Vilken typ av nerver är kranialnerverna och varifrån kommer de?

Answer 68

Kranialnerver är perifera nerver som utgår direkt från hjärnstammen, inte från ryggmärgen. Varje nerv har ett namn och ett nummer och vissa ör en del av CNS och vissa av PNS

Question 69

Vad gör kranialnerverna?

Answer 69

Dessa nerver är ansvariga för att kontrollera motoriken i ansiktet och halsen samt för att bearbeta sensorisk information från huvud- och halsområdet.

Question 70

Vad är motorisk efferens i samband med kranialnerver?

Answer 70

Hänvisar till nervbanor som kontrollerar musklerna och rörelserna i specifika delar av kroppen. I det här fallet nämns muskelgrupper som kontrolleras av motorisk efferens från kranialnerverna, inklusive ögonmusklerna, ansikts- och halsmusklerna samt tungmusklerna.

Question 71

Vad är sensorisk afferens i samband med kranialnerver?

Answer 71

Refererar till nervbanor som förmedlar sensorisk information från kroppens olika delar till hjärnan. I det här sammanhanget beskrivs olika sensoriska områden som mottar information och skickar den till hjärnan via kranialnerverna, såsom ansiktet, munhålan, svalget, luktsinnet, smaksinnet, mag-tarmkanalen, luftvägarna, balansorganen, näthinnan och hörselorganen.

Question 72

Vad är kranialnervskärnorna och dess funktion?

Answer 72

Kranialnerverna, numrerade I till XII, utgår från olika kärnor i hjärnstammen och löper ut parvis på var sida av kroppen. Varje kranialnerv innehåller både motoriska efferenta (som styr muskelrörelser) och sensoriska afferenta (som förmedlar sensorisk information) nervfibrer. Så kranialnervskärnorna är alltså för att styra både muskelrörelser och sensorisk uppfattning i huvud- och halsregionen genom att innehålla både motoriska och sensoriska nervfibrer.

Question 73

Vad är Tractus spinothalamicus?

Answer 73

Tractus spinothalamicus är en viktig nervbana som förmedlar sensorisk information om smärta och temperatur från kroppen till hjärnan. Denna nervbana korsar medellinjen segmentellt på ryggmärgsnivå, vilket innebär att nervsignalerna från den ena sidan av kroppen behandlas i motsatt sida av hjärnan. Tractus spinothalamicus är som en postbuss för smärta och temperatur. Den transporterar information från kroppen till hjärnan så att vi kan känna smärta och känslor av värme och kyla.

Question 74

Vad menar med ascenderande (uppåtstigande) bansystem gällande tractus spinothalamicus till exempel?

Answer 74

Tractus spinothalamicus är en del av det ascenderande (uppåtstigande) bansystemet, vilket innebär att den skickar sensorisk information från kroppen uppåt till hjärnan för bearbetning och uppfattning

Question 75

Vad är tractus corticospinalis?

Answer 75

Tractus corticospinalis är som en motorväg från hjärnan till ryggmärgen. Den hjälper till att skicka kommandon från motoriska cortex i frontalloben till ryggmärgen för att styra våra rörelser.

Question 76

Vad är tractus corticobulbaris?

Answer 76

Tractus corticobulbaris går till kranialnervskärnor som styr rörelser i ansiktet, som att tugga eller röra på läpparna.

Question 77

Skillnaden mellan tractus corticospinalis & tractus corticobulbaris?

Answer 77

Corticospinalis är mer för hela kroppsrörelser, är corticobulbaris specifikt för ansiktsrörelser.

Question 78

Vad menar med descenderande (nedåtstigande) bansystem och exempel på något sådant?

Answer 78

Ett descenderande bansystem är en nervbana som skickar signaler från hjärnan nedåt till kroppens muskler och andra organ. Dessa signaler används för att kontrollera och reglera olika motoriska funktioner och beteenden. Exempel på descenderande bansystem inkluderar Tractus corticospinalis och Tractus corticobulbaris, som båda är involverade i att skicka motoriska kommandon från hjärnan till ryggmärgen och kranialnervskärnorna för att styra muskelrörelser.

Question 79

Vad kan man säga om dorsalkolumnsbanan?

Answer 79

Dorsalkolumnsbanan är som en väg som transporterar sensorisk information från kroppens hudreceptorer till hjärnan. Den är en del av det ascenderande bansystemet, vilket innebär att den skickar signaler uppåt från ryggmärgen till hjärnan. Dorsalkolumnsbanan är specialiserad på att förmedla information om mekanisk beröring från huden. När du till exempel rör vid något, skickas signaler från dina hudreceptorer längs dorsalkolumnsbanan till hjärnan för bearbetning och uppfattning av beröringen. Dorsalkolumnsbanan korsar medellinjen på hjärnstamsnivå, vilket innebär att signaler från höger sida av kroppen behandlas i vänster sida av hjärnan och vice versa. Detta möjliggör en korrekt lokaliserad uppfattning av beröring och andra sensoriska stimuli. Består av långa nervtrådar som löper kängs ryggmärgens dorsala (bakre) delar och överför signaler till hjärnan via hjärnstammen

Question 80

Vad gör cerebellum när sensoriska information skickas dit från ryggmärgen inom det spinocerebellära bansystem?

Answer 80

Det är viktigt att cerebellum får en exakt kopia av den rörelse som faktiskt utförs (från ryggmärgen) och den rörelse som planeras (från cortex). Med denna information kan cerebellum beräkna eventuella skillnader mellan planerade och verkliga rörelser och sedan utfärda korrigerande kommandon till motoriska områden i hjärnan för att förbättra och justera rörelsernas precision och koordination. Denna process är avgörande för att utföra smidiga och välkoordinerade rörelser. Genom att använda information från både ryggmärgen och cortex kan cerebellum hjälpa till att säkerställa att våra rörelser är så exakta och effektiva som möjligt.

Question 80

Vad kan man säga om den spinocerebellära bansystem?

Answer 80

Spinocerebellära bansystemet är ett ascenderande bansystem avgörande för att korrigera och förbättra våra rörelser genom att skicka sensorisk information från ryggmärgen till cerebellum.

Question 81

Dorsalkolumnsbanan är ansvarig för att förmedla olika typer av sensorisk information från kroppen till hjärnan vilka då?

Answer 81

Beröring/Sensorik: Dorsalkolumnsbanan förmedlar information om beröring och andra taktila stimuli från hudreceptorer till hjärnan. Stereogonasi: Detta innebär förmågan att känna och identifiera formen, storleken och texturerna hos objekt som vi rör vid. Dorsalkolumnsbanan bidrar till att överföra denna taktila information till hjärnan för bearbetning. Ledvinklar: Denna bana hjälper till att uppfatta ledvinklar och rörelser genom att bära sensorisk information från muskler, senor och leder till hjärnan. Balansreglering: Dorsalkolumnsbanan spelar en roll i att förmedla sensorisk information relaterad till balans och kroppens position i rummet, vilket är viktigt för att upprätthålla balans och koordination. Vibration: Den förmedlar även information om vibrationer, vilket är viktigt för att känna vibrationer från olika källor i kroppen.

Question 82

Varför är den spinocerebellära bansystemet speciell?

Answer 82

Den är speciell eftersom den hjälper till med att göra våra rörelser smidiga och välkoordinerade genom att kommunicera direkt med cerebellum. Medan andra bansystem, som Tractus corticospinalis och Tractus spinothalamicus, kan bära motoriska eller sensoriska signaler till olika delar av hjärnan eller kroppen, är den spinocerebellära banan mer inriktad på att skicka information om kroppens position och rörelse till cerebellum för finjustering av rörelsernas precision och koordination.

Question 83

Exempel på det spinocerebellära bansystemet?

Answer 83

När du sträcker ut din arm för att nå något, aktiveras sensoriska nervceller i musklerna, senorna och lederna i din arm. Dessa sensoriska nervceller skickar information om rörelsens utsträckning, hastighet och position till ryggmärgen. I ryggmärgen överförs denna sensoriska information till cerebellum via den spinocerebellära banan. Cerebellum tar emot och bearbetar denna information för att bedöma om rörelsen är exakt som planerat eller om det krävs några justeringar för att uppnå önskad precision och koordination. Om det behövs, skickar cerebellum korrigerande signaler tillbaka genom olika nervbanor till musklerna i armen för att justera och förbättra rörelsens precision.

Question 84

Vad är PNS?

Answer 84

PNS består av alla nervstrukturer utanför CNS. Det inkluderar nervtrådar och ganglier. PNS är ansvarigt för att förmedla sensorisk information från kroppen till CNS och för att skicka motoriska signaler från CNS till kroppens muskler och organ för att initiera rörelser och utföra funktioner. T.ex kranialnerver och spinalnerver.

Question 85

Exempel på hur CNS och PNS samarbetar?

Answer 85

Sensoriska nervceller i din hand, som tillhör PNS, känner av beröring när du tar på pennan och skickar sensorisk information till CNS. CNS, som består av hjärnan och ryggmärgen, bearbetar denna sensoriska information och bestämmer att du vill plocka upp pennan. CNS skickar sedan ut en motorisk signal genom PNS till musklerna i din hand för att utföra den specifika rörelsen att plocka upp pennan.

Question 86

Vad är ANS?

Answer 86

Det autonoma nervsystemet är en del av perifera nervsystemet (PNS) och är inte under viljestyrd kontroll, vilket innebär att dess aktivitet sker utanför vår medvetna kontroll. Det reglerar en mängd olika kroppsfunktioner som är nödvändiga för att upprätthålla homeostas och anpassa kroppens reaktioner till förändringar i miljön. Det reglerar till exempel hjärtfrekvens, blodkärl, mag-tarmkanal, salivering och pupillstorlek.

Question 87

ANS delas in i två delar vilka?

Answer 87

Det autonoma nervsystemet (ANS) delas in i två huvudgrenar: parasympaticus (“rest”) och sympaticus (“flight”). Dessa arbetar i balans för att reglera kroppens aktiviteter beroende på situation, tex kamp

Question 88

Vad är parasympaticus?

Answer 88

Parasympaticus ("rest and digest" eller "vila och smälta"): Detta system aktiveras när kroppen befinner sig i ett tillstånd av vila och återhämtning. Det är ansvarigt för att bevara och återställa kroppens energiresurser, främja matsmältning och eliminering samt för att sänka hjärtfrekvensen och blodtrycket.

Question 89

Vad är sympaticus?

Answer 89

Sympaticus ("fight or flight" eller "kamp eller flykt"): Detta system aktiveras i stressiga situationer eller när kroppen behöver mobilisera sig för att möta en hotfull situation. Det ökar hjärtfrekvensen och blodtrycket, vidgar luftvägarna, ökar blodflödet till musklerna och minskar blodflödet till icke-essentiella organ som tarmarna.

Question 90

Vilken signalsubstans använder sig parasympaticus av?

Answer 90

Den huvudsakliga signalsubstansen/neurotransmittorn som används i parasympaticus är acetylkolin.

Question 91

Vilken signalsubstans använder sig sympaticus av?

Answer 91

Det sympatiska nervsystemet är också ansvarigt för att frigöra noradrenalin och adrenalin som "stresshormoner" vid behov för att förbereda kroppen för kamp eller flykt.

Question 92

Vad består en nervcell (neuron) av?

Answer 92

En nervcell består av en cellkropp (soma) och av utskott (dendriter)

Question 93

Hur kommunicerar nervcellen med andra nervceller?

Answer 93

Via en lång nervfiber som kallas axon.

Question 94

Vad kallas kontakten mellan nervceller?

Answer 94

Den kallas för synaps.

Question 95

Vad är Dorsalrotsganglion?

Answer 95

Dorsalrotsganglion är en specifik struktur som finns längs med ryggmärgen och är en del av det perifera nervsystemet. Den består av nervcellskroppar för afferenta nervfibrer