Rättshistoria

Question 1

Vilka fyra delar bestod Corpus juris civilis av?

Answer 1

Corpus juris civilis bestod av Codex (kejserlig lag), Digesterna (pandactae, rättsvetenskapliga texter), Instutiotionerna (en lärobok i juridik) och Novellerna (tillägg som tillkom efter Codex fram till Justinianus död)

Question 2

Sammansättningen av den svenska riksdagen förändrades 1866 genom en representationsreform. Hur var den nya riksdagen sammansatt?

Answer 2

Den nya riksdagen bestod av två kammare, den första kammaren som valdes genom indirekta val och den andra kammaren som valdes genom direkt val.

Question 3

Vad kallades den katolska kyrkans rättsregler?

Answer 3

Den kanoniska rätten.

Question 4

Ge två exempel på hur kyrkan påverkat den svenska rättsordningen?

Answer 4

Ett område där kyrkan haft stort inflytande på lagstiftningen är arvsrätten. Kyrkan ville att det skulle vara möjligt för människor att testamentera gåvor till kyrkan och i den kanoniska rätten stadgades fri testationsrätt, med undantag för bröstarvingarnas laglott. Även kyrkans syn på barn födda utom äktenskapet (”oäkta barn”) påverkade utformningen av arvsrätten och den partiella arvsrätt som oäkta barn hade under medeltiden försvann nästan helt under 1600-talet, i takt med att kyrkans ställning blev starkare. Först 1866 fick oäkta barn delvis arvsrätt igen, de fick då ärva sin moder. Det var först 1969 som alla utomäktenskapliga barn fick full arvsrätt. Ett annat område där kyrkan haft inflytande på lagstiftningen är regler om äktenskapet. Katolska kyrkan ansåg att äktenskapet var ett sakrament och därför var skilsmässa inte möjlig. Efter reformationen öppnade kyrkan upp för en viss möjlighet till skilsmässa, men fri skilsmässa infördes först 1915. Kyrkan var också länge ensam om rätten att förrätta vigslar, tills en allmän rätt till borgerlig vigsel infördes i början av 1900-talet.

Question 5

Under medeltiden började lagar att nedtecknas i Sverige, från att tidigare oftast ha överförts muntligt. Redogör för vad som kännetecknade de medeltida lagarna samt hur rättsutvecklingen såg ut under den här perioden i Sverige.

Answer 5

Utvecklingen gick från regionala lagar till centralisering. Exempel på detta är utvecklingen från regionala landskapslagar som Västgötalagen och Upplandslagen, till landslagar som Magnus Erikssons landslag från 1350 (MELL) och Kristoffers landslag från 1442 (KrLL). Landskapslagarna nedtecknades i två omgångar, den första nedteckningsvågen i början på 1200-talet och den andra nedteckningsvågen under det sena 1200-talet och tidiga 1300-talet. De första lagarna från centralmakten var Birger Jarls fridslagar från mitten av 1200-talet.
Det gjordes skillnad på stad och land i de medeltida lagarna. I städerna utvecklades egna rättskällor, kopplade till handelsmännens och köpmännens behov. Bland de äldre stadslagarna finns lagarna som gällde i Stockholm, Söderköping och Visby. Senare tillkom Magnus Erikssons stadslag.
Det finns en skillnad mellan rättsböcker och lagböcker från den här tiden. Rättsböcker var icke officiella, privata nedteckningar av lagen. Lagböcker däremot var officiella lagsamlingar som ofta var stadfästa eller som tillkommit efter ett kungligt initiativ.
Någon som kännetecknade de svenska (och nordiska) medeltidslagarna var balksystemet, vilket syns i de svenska landskapslagarna. Att dela upp och systematisera rättens innehåll i balkar har levt vidare i den svenska rättstraditionen till modern tid.
Kyrkan och den kanoniska rätten hade stor påverkan på den svenska rätten och recipierades av den svenska lagstiftaren. Detta varade fram till reformationen då den katolska kyrkans inflytande över lagstiftningen försvann, men ersattes av Svenska kyrkas fortsatta påverkan på rättsutvecklingen. Kyrkans intressen rörde bland annat arvsrätten och familjerätten.

Question 6

Tänk dig att det läggs fram ett förslag om en världsomfattande rättviseskatt för alla medlemsländer i FN, med syfte att omfördela världens resurser och använda skatteinkomster från världens rikare länder för att höja välfärdsnivån för de som har det sämst ställt.
a) Vad tror du att en utilitarist skulle anse om förslaget?

Answer 6

Utilitarism anser att det alternativ som leder till mest samhällsnytta är det bästa alternativet. En omfördelningsskatt som innebär att rika länder får betala mer i skatt för att höja välfärdsnivån i fattiga länder skulle utifrån ett utilitaristiskt synsätt åtminstone till en viss gräns kunna anses vara rättvis. Världens samlade resurser leder troligtvis till mest samhällsnytta om de är fördelade på ett sätt som gör att många får nytta av dem. Detta gäller dock bara så länge omfördelningen inte inverkar negativt på samhällsnyttan genom att minska människors incitament att producera nyttigheter.

Question 7

Tänk dig att det läggs fram ett förslag om en världsomfattande rättviseskatt för alla medlemsländer i FN, med syfte att omfördela världens resurser och använda skatteinkomster från världens rikare länder för att höja välfärdsnivån för de som har det sämst ställt.
b) Vad tror du att en libertarian skulle anse om förslaget?

Answer 7

Libertarianismen skulle i stället anse att förslaget var orättvist. Enligt libertarianismen bör varje individ ha full frihet och äganderätt till avkastningen från sitt arbete, och omfördelning i form av skatter anses därför vara orättvis. All typ av omfördelning bör enligt libertarianismen ske på frivillig basis, och förslaget skulle mot bakgrund av detta förkastas.

Question 8

Guantanamo Bay Naval Base (GTMO), är ett amerikanskt fångläger på Cuba som sedan terrorattentaten mot USA 11 september 2001 använts som fångläger för så kallade illegala kombattanter i det som brukar kallas ”kriget mot terrorismen”. Fångarnas rättsliga skydd var och är svagt eftersom USA:s regering vidhåller att Guantánamo är utanför landets jurisdiktionsområde. Guantanamo har kritiserats av omvärlden för dess behandling av de fångar som är intagna där. I februari 2006 krävde rapportörer från FN:s människorättskommission att USA skulle stänga basen. De metoder som användes i fånglägret beskrevs som likvärdiga med tortyr.
Välj ut en lämplig filosofisk inriktning från kurslitteraturen som skulle kunna argumentera för Guantanamo och behandlingen av fångarna där, och förklara hur en sådan argumentation skulle se ut?

Answer 8

En filosofisk inriktning som skulle kunna försvara Guantanamo och behandlingen av fångarna där är utilitarismen. Detta för att utilitarismen strävar efter att skapa så mycket nytta som möjligt för så många som möjligt. En kritik mot inriktningen har varit att detta bland annat innebär att en minoritet kan förtryckas, om det leder till att den sammantagna samhällsnyttan ökar.
Gällande Guantanamo och behandlingen av fångarna där skulle detta kunna försvaras med att fångarna torteras i syfte att få fram information, vilken kan vara avgörande för att förhindra framtida terrordåd. Förhindrandet av sådana attacker kan anses skydda resten av befolkningen. Behandlingen av fångarna kan alltså anses leda till en ökad samhällsnytta, vilket ur ett utilitaristisk synsätt kan väga upp för hur fångarna behandlas.

Question 9

Vilka samhällsgrupper fanns representerade i den svenska riksdagen från 1400-talet fram till dess att representationsreformen trädde ikraft 1866

Answer 9

Den svenska ståndsriksdagen bestod av de fyra ständerna adel, präster, borgare och bönder.

Question 10

Redogör översiktligt för de skillnader gällande lagar och regler som historiskt sett återfunnits mellan städer och landsbygd i Sverige.

Answer 10

På landet och i staden var olika rättsordningar gällande, på grund av att det fanns olika behov att reglera. På landsbygden kretsade lagstiftningen kring jordegendomar och arvsrätt, medan man i städerna behövde regler för exempelvis handel och köp. Dessa skillnader varade från medeltiden och fram till 1700-talet. Genom 1734 års lag fick Sverige för första gången en gemensam lagstiftning som gällde för hela landet.
* Ett resultat av de olika lagstiftningarna var att det också fanns olika typer av domstolar i staden och på landsbygden. I staden löstes civil- och straffmål i stadens domstol, rådstuverätten. I större städer fanns det dessutom en lägre instans som löste mindre mål, kämnersrätter. På landsbygden utövades den dömande makten istället av häradsrätter, vilket reglerades i landslagarna. Strukturen med skillnader mellan städernas och landsbygdens domstolar levde kvar i 1734 års lag. Lagen innehöll enbart en rättegångsbalk, men i den framgick det att det fanns häradsrätten på landet och rådhusrätter i städerna. Dessa olikheter bestod fram till andra halvan av 1900- talet.
* Det fanns även skillnader mellan staden och landet rörande arvsrätt. På medeltiden ärvde söner och döttrar lika mycket i städerna. Däremot ärvde sönerna dubbelt så mycket som döttrarna på landsbygden, för att undvika att jordegendomarna behövde splittras upp när sönerna tog över gården. Motsvarande behov fanns inte i staden, där fast jordegendom inte spelade någon roll. Denna skillnad varade fram till 1845, när riksdagen beslutade om lika arvsrätt för döttrar och söner.

Question 11

Vilken var den första svenska lagen som gällde för hela landet?

Answer 11

1734 års lag, tidigare gällde olika lagar för städerna och landsbygden

Question 12

Vad innebär reception?

Answer 12

Reception innebär ett upptagande av exempelvis ett rättsinstitut, en lagregel, en rättsprincip eller liknande från en annan rättskultur

Question 13

Ett historiskt perspektiv kan ge en bättre förståelse för varför de svenska arvsreglerna ser ut som de gör idag. Ge två exempel på nutida arvsregler som är tydligt påverkade av ett historiskt synsätt på arvsrätten.

Answer 13

Två tydliga exempel på hur historien påverkat den moderna arvsrätten är dels laglotten (den del som inte kan testamenteras bort) vilket förklaras av att barns arvsrätt varit historiskt viktig, dels det faktum att sambos inte har samma rättigheter som gifta gällande arv.

Question 14

1809 års regeringsform var en av de grundlagar som tillkom under grundlagsreformen 1809- 1810.
a) 1809 års regeringsform föreskrev en femdelad makt. Redogör för dels vilka fem delar den offentliga makten var indelad i, dels vem som utövade varje del av den uppdelade makten.
b) Maktfördelningen var inspirerad av Montesquieus maktdelningslära, men dennes maktdelningslära var istället tredelad. Ge ett exempel på ett land vars författning grundar sig på den tredelade maktdelningsläran?

Answer 14

a) Den femdelade makten fördelades mellan:
1. den lagstiftande makten som utövades kungen i statsrådet och riksdagen tillsammans.
2. den verkställande makten som utövades av kungen i statsrådet
3. den dömande makten som utövades av oavhängiga domstolar
4. beskattningsmakten som utövades av riksdagen samt
5. den kontrollerande makten som utövades av riksdagen genom konstitutionsutskottet och justitieombudsmannen (JO).
b) Exempelvis Danmark och USA.

Question 15

Vilken var den första svenska landslagen och när trädde den i kraft?

Answer 15

Magnus Erikssons landslag (MELL) från 1350.

Question 16

Forskningen om häxprocesserna har presenterat olika förklaringar till den häxjakt som förekommit i historien. Redogör för två sådana förklaringsmodeller!

Answer 16

Genus: Vissa forskare menar att häxjakterna var en förföljelse av kvinnor som inte levde upp till manliga föreställningar om hur kvinnor skulle uppträda. Då kan häxprocesserna ses som en reaktion på att vissa kvinnor inte levde enligt en då vedertagen patriarkal genusnorm.
Religion: Andra forskare menar att häxprocesserna kan ses som ett resultat av en allt starkare religiös centralstyrning, en följd av att överheten på 1600-talet blev betydligt mindre tolerant mot lokala folkliga religiösa föreställningar. Sådana folkliga föreställningar kunde av överheten ses som trolldom eller magi, i värsta fall som häxeri. Häxprocesserna kan då ses som en av de mest brutala formerna för maktens strävan efter en enhetlig trosuppfattning i landet.
Sociologisk: Ytterligare andra forskare har pekat på hur den ökade befolkningsmängden under 1600-talet ledde till svåra försörjningsförhållanden då tidigare goda levnadsförhållanden snabbt försämrades. Mot bakgrund av detta menar forskare att häxanklagelserna fungerade som en form av lokal säkerhetsventil. Genom att beskylla svaga, utstötta, marginaliserade personer skapades syndabockar för det annars oförklarliga eländet.

Question 17

a) Vad var den historiska skolan och vad förespråkade företrädarna för denna inriktning?
b) Redogör för och ge exempel på hur den historiska skolan kom att påverka den svenska rättsutvecklingen under 1800-talet.

Answer 17

a) Historiska skolan historiska skolan var en ursprungligen tysk, konservativ motreaktion mot upplysningen som kom att få inflytande även utanför Tysklands gränser. Företrädare för detta perspektiv var emot import av lagstiftning från andra länder och menade att fokus istället skulle vara att hitta det typiska för den inhemska rätten.
b) Ett tydligt exempel på hur historiska skolan kom att påverka den svenska rättsutvecklingen under 1800-talet var i arbetet med att ta fram en svensk civilrättskodifikation, i likhet med exempelvis franska Code civil. Förslaget, som var tydligt påverkat av upplysningstankar, trädde aldrig i kraft. Detta för att Högsta domstolen, vars ledamöter vid denna tid var starkt påverkade av Historiska skolan, inte godkände förslaget vid den laggranskning som domstolen hade till uppgift att göra vid denna tid. Förslaget sågs som ett övertagande av fransk rätt, vilket gick emot den historiska skolans syn på rätten där den egna, inhemska rätten istället var i fokus.

Question 18

Vad var skillnaden mellan medeltidens rättsböcker och lagböcker?

Answer 18

Rättsböcker var icke officiella, privata uppteckningar av rätten. Lagböcker tillkom ofta efter en
stadfästelse, efter ett kungligt initiativ eller en kunglig lagstiftningsakt.

Question 19

Vad är jus commune och jus proprium?

Answer 19

Jus commune innefattade ”den lärda rätten”, vilket innebar den romerska rätten samt den kanoniska rätten. Jus proprium innefattade istället den inhemska, lokala sedvanerätten.

Question 20

Naturrätten har delvis haft olika innebörd under olika tidsperioder.
a) Vad kännetecknade den tidiga naturrätten under antiken och medeltiden?
b) Under upplysningstiden fick naturrätten på nytt betydelse, om än i delvis annan form. Ge två exempel på upplysningsfilosofer som påverkades av naturrätten samt på vilket sätt detta kom till uttryck.

Answer 20

a) Tanken på en naturlig rätt och en naturlig rättvisa framträdde för första gången redan hos de grekiska filosoferna såsom exempelvis Aristoteles. Begreppet naturlig rättvisa, som existerade överallt oberoende av territoriella gränser, vidareutvecklades sedan av stoikerna.
Under medeltiden utvecklades den kristna naturrätten, främst av Tomas av Aquino. Han delade upp lagen i tre skikt, där det översta skiktet utgjordes av den gudomliga lagen, vilken inte var tillgängligt för människan. Det som kännetecknar den medeltida naturrätten får sägas vara just det faktum att den betraktades som en gudomlig rätt. Naturrätten var alltså vid denna tid starkt präglad av den kristna kyrkan.
b) Under upplysningstiden förändrades synen på naturrätten. Hugo Grotius menade att de universella rättigheterna inte byggde på en gudomlig konstruktion utan på det mänskliga förnuftet. Hobbes beskrev naturtillståndet, vilket var den laglösa tillvaro människor skulle leva i om det inte fanns någon rättsordning. Thomas Hobbes hade en mörk människosyn, och menade att naturtillståndet var en vild och grym värld där alla var egoister. För att komma ur detta kunde människorna sluta sig samman i ett samhällskontrakt och lyda under en suverän, en härskare. John Locke menade istället att samhällskontraktet behövde innehålla gränser för suveränen och att samhällskontraktet behövde innehålla vissa grundläggande rättigheter för medborgarna, såsom äganderätt. En annan upplysningsfilosof att uppmärksamma i sammanhanget är Cesare Beccaria, som framförde kritik mot dödsstraffet och tortyr.

Question 21

a) Vad innebär harmonisering av lagar?
b) Ge exempel på sådan harmonisering av lagar som skett i de nordiska länderna?

Answer 21

a) Harmonisering av lagar är en form av tillnärmning, nationella lagar samordnas för att de i större
utsträckning ska vara överensstämmande länderna emellan.
b) Under slutet av 1800-talet och början på 1900-talet samordnades lagarna i de nordiska länderna på flera rättsområden, som en del av det nordiska juristsamarbetet. Harmoniseringen började på handelsrättens område, därefter följde ett gemensamt skandinaviskt lagsamarbete gällande obligationsrätten och familjerätten. Ett resultat av detta var exempelvis att det i de nordiska länderna fanns likalydande köplagar och avtalslagar.

Question 22

a) Vad kännetecknar en kodifikation?
b) Sverige fick, till skillnad från exempelvis Frankrike, inte någon civilrättskodifikation. Vad berodde detta på?

Answer 22

a) En kodifikation kännetecknas av att sträva efter fullständighet, klarhet och lättförståelighet. En kodifikation är en reglering av minst ett levnadsområde, exempelvis civilrätten. En kodifikation syftar till att vara systematisk och enhetlig för hela staten, samt förhindra godtycklig rättstillämpning. Termen kodifikation lanserades av upplysningsfilosofen Jeremy Bentham (1748-1832) och hans kodifikationsteori översattes och sammanfattades till ett kodifikationskoncept av Ètienne Dumont (1759-1829). Kända upplysningskodifikationer är bland annat de franska les cinq codes; Code civil, Code pènal m fl.
b) 1826 kom ett svenskt förslag till allmän civillag. Förslaget var delvis påverkat av upplysningens tankar och den franska civilrättskodifikationen Code civil, och hade ett förhållandevis liberalt innehåll. Förslaget trädde dock aldrig i kraft. Förslaget granskades av Högsta domstolen, som fram till 1909 hade den funktion Lagrådet har idag. Förslaget kritiserades av domstolen och ansågs vara alldeles för långtgående. Högsta domstolen var vid denna tid påverkad av historiska skolan, en ursprungligen tysk, konservativ motreaktion mot upplysningen.

Question 23

1809 års regeringsform var en av de grundlagar som tillkom under grundlagsreformen 1809- 1810, och var gällande ända fram till 1974 års regeringsform trädde ikraft.
a) 1809 års regeringsform föreskrev en femdelad makt. Redogör för dels vilka fem delar den offentliga makten var indelad i, dels vem som utövade varje del av den uppdelade makten.
b) Från vilken upplysningsfilosof hämtades inspirationen till fördelningen av makten i 1809 års regeringsform?

Answer 23

Den femdelade makten fördelades mellan:
* den lagstiftande makten som utövades kungen i statsrådet och riksdagen tillsammans.
* den verkställande makten som utövades av kungen i statsrådet
* den dömande makten som utövades av oavhängiga domstolar
* beskattningsmakten som utövades av riksdagen samt
* den kontrollerande makten som utövades av riksdagen genom konstitutionsutskottet och justitieombudsmannen (JO).
b) Inspirationen hämtades från Montesquieus maktdelningslära, som innebar att makten skulle delas upp i en verkställande, en lagstiftande och en dömande makt.

Question 24

Vad innebär det när domstolen gör en ändamålstolkning/teleologisk tolkning?

Answer 24

Detta innebär att domstolen, vid problem med tolkning av lagtext, ser till ändamålet bakom den aktuella rättsregeln. Ändamålet med rättsregeln går oftast att utläsa ur lagens förarbeten.

Question 25

Vad innebär det när domstolen gör en ändamålstolkning/teleologisk tolkning?

Answer 25

Detta innebär att domstolen, vid problem med tolkning av lagtext, ser till ändamålet bakom den aktuella rättsregeln. Ändamålet med rättsregeln går oftast att utläsa ur lagens förarbeten.

Question 26

Naturrätten har utvecklats successivt i rättshistorien och i olika perioder getts delvis olika innebörd.
a) Redogör översiktligt för den rättshistoriska utvecklingen av naturrätten, från antiken till upplysningen.
b) Kan vi se spår av naturrätten även i modern tid?

Answer 26

a) Tanken på en naturlig rätt och en naturlig rättvisa framträdde för första gången redan hos de grekiska filosoferna såsom exempelvis Aristoteles. Begreppet naturlig rättvisa, som existerade överallt oberoende av territoriella gränser, vidareutvecklades sedan av stoikerna.
Under medeltiden utvecklades den kristna naturrätten, främst av Tomas av Aquino. Han delade upp lagen i tre skikt, där det översta skiktet utgjordes av den gudomliga lagen, vilken inte var tillgängligt för människan. Det andra skiktet utgjordes av människans tolkning av den gudomliga lagen, och detta skikt betraktades som den universella, oföränderliga naturrätten. Det som kännetecknar den medeltida naturrätten får sägas vara just det faktum att den betraktades som en gudomlig rätt. Naturrätten var alltså vid denna tid starkt präglad av den kristna kyrkan.
Synen på att naturrätten var given av Gud började ifrågasättas under tidigmodern tid, när den förnuftsbaserade, rationella naturrätten började utvecklas. Det var vid denna tid som man började förespråka att naturrätten inte byggde på en gudomlig konstruktion utan på det mänskliga förnuftet. Dessa tankar introducerades av den holländske juristen Hugo Grotius, som menade att naturens lagar var överordnade övrig lag.
Den rationella naturrättsläran öppnade sedan vägen för upplysningen, och de naturrättsliga tankarna går igen i upplysningsfilosofernas krav på mänskliga rättigheter, avskaffande av tortyr med mera. (4 p)
b) Man brukar säga att de naturrättsliga idéerna på nytt aktualiserades efter andra världskrigets slut. Vid denna tid började den tidigare starka tilltron till den positiva rätten delvis ifrågasättas, som ett resultat av grymheterna som utförts helt i enlighet med rådande rättsregler i exempelvis Nazityskland. Det var under efterkrigstiden som 1900-talets stora rättighetsstadgor, som EKMR och FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, tillkom. I dessa dokument syns på nytt synen på att det finns vissa okränkbara värden, som alltid ska värnas och inte kan inskränkas av några lagar eller regler. I svensk lagstiftning syns motsvarande tanke i Regeringsformens rättighetskatalog i 2 kap RF

Question 27

Corpus juris civilis från 500-talet e.Kr. blev mycket betydelsefullt för den västerländska rättskulturen.
a) Vilka fyra delar bestod Corpus juris civilis av?
b) På vilket sätt har Corpus juris civilis fått betydelse för rättsutvecklingen i Europa efter dess tillkomst?

Answer 27

a) Corpus juris civilis bestod av
* Codex – kejserlig lag
* Digesterna (pandactae) – rättsvetenskapliga texter
* Instutiotionerna – en lärobok i juridik
* Novellerna – tillägg som tillkom efter Codex fram till Justinianus död

b) Corpus juris civilis har spelat en central roll för rättsutvecklingen i Europa. Verket återupptäcktes under medeltiden vid universitet i Bologna, och utgjorde på så sätt grunden för den medeltida tolkningen av den romerska rätten. Corpus juris civilis tolkades på delvis olika sätt och det finns olika medeltida kommentarer och tolkningar som tillkom successivt. De tidigare tolkningarna kännetecknas av en stark respekt för texterna, de betraktades som en auktoritet. Successivt luckrades denna syn på texterna upp och ersattes av ett mer kritiskt och praktiskt förhållningssätt till texterna.
Den romerska rätten, som utgjorde en del av Jus commune, fick stor spridning i Europa och recipierades i olika stor utsträckning i olika regioner. Detta berodde delvis på att jurister som studerade vid universitetet undervisades om innehållet i Corpus juris civilis, och på så sätt fick verkets innehåll stor spridning. I och med att den medeltida tolkningen av den romerska rätten grundade sig på Corpus juris civilis går de spår av den romerska rätten som vi ser i modern lagstiftning att härleda tillbaka till den antika lagstiftningen, och även om dess innehåll på många sätt omtolkats och bearbetats kan man därför mena att vi kan se spår av lagsamlingen fram till modern tid.

Question 28

Under medeltiden började lagar att nedtecknas i Sverige, från att tidigare oftast ha överförts muntligt. Redogör för vad som kännetecknade de medeltida lagarna samt hur rättsutvecklingen såg ut under den här perioden i Sverige.

Answer 28

Utvecklingen gick från regionala lagar till centralisering. Exempel på detta är utvecklingen från regionala landskapslagar som Västgötalagen och Upplandslagen, till landslagar som Magnus Erikssons landslag från 1350 (MELL) och Kristoffers landslag från 1442 (KrLL). Landskapslagarna nedtecknades i två omgångar, den första nedteckningsvågen i början på 1200-talet och den andra nedteckningsvågen under det sena 1200-talet och tidiga 1300-talet. De första lagarna från centralmakten var Birger Jarls fridslagar från mitten av 1200-talet.
Det gjordes skillnad på stad och land i de medeltida lagarna. I städerna utvecklades egna rättskällor, kopplade till handelsmännens och köpmännens behov. Bland de äldre stadslagarna finns lagarna som gällde i Stockholm, Söderköping och Visby. Senare tillkom Magnus Erikssons stadslag.
Det finns en skillnad mellan rättsböcker och lagböcker från den här tiden. Rättsböcker var icke officiella, privata nedteckningar av lagen. Lagböcker däremot var officiella lagsamlingar som ofta var stadfästa eller som tillkommit efter ett kungligt initiativ.
Någon som kännetecknade de svenska (och nordiska) medeltidslagarna var balksystemet, vilket syns i de svenska landskapslagarna. Att dela upp och systematisera rättens innehåll i balkar har levt vidare i den svenska rättstraditionen till modern tid.
Kyrkan och den kanoniska rätten hade stor påverkan på den svenska rätten och recipierades av den svenska lagstiftaren. Detta varade fram till reformationen då den katolska kyrkans inflytande över lagstiftningen försvann, men ersattes av Svenska kyrkas fortsatta påverkan på rättsutvecklingen. Kyrkans intressen rörde bland annat arvsrätten och familjerätten. (6 p)

Question 29

Under medeltiden började lagar att nedtecknas i Sverige, från att tidigare oftast ha överförts muntligt. Redogör för vad som kännetecknade de medeltida lagarna samt hur rättsutvecklingen såg ut under den här perioden i Sverige.

Answer 29

Utvecklingen gick från regionala lagar till centralisering. Exempel på detta är utvecklingen från regionala landskapslagar som Västgötalagen och Upplandslagen, till landslagar som Magnus Erikssons landslag från 1350 (MELL) och Kristoffers landslag från 1442 (KrLL). Landskapslagarna nedtecknades i två omgångar, den första nedteckningsvågen i början på 1200-talet och den andra nedteckningsvågen under det sena 1200-talet och tidiga 1300-talet. De första lagarna från centralmakten var Birger Jarls fridslagar från mitten av 1200-talet.
Det gjordes skillnad på stad och land i de medeltida lagarna. I städerna utvecklades egna rättskällor, kopplade till handelsmännens och köpmännens behov. Bland de äldre stadslagarna finns lagarna som gällde i Stockholm, Söderköping och Visby. Senare tillkom Magnus Erikssons stadslag.
Det finns en skillnad mellan rättsböcker och lagböcker från den här tiden. Rättsböcker var icke officiella, privata nedteckningar av lagen. Lagböcker däremot var officiella lagsamlingar som ofta var stadfästa eller som tillkommit efter ett kungligt initiativ.
Någon som kännetecknade de svenska (och nordiska) medeltidslagarna var balksystemet, vilket syns i de svenska landskapslagarna. Att dela upp och systematisera rättens innehåll i balkar har levt vidare i den svenska rättstraditionen till modern tid.
Kyrkan och den kanoniska rätten hade stor påverkan på den svenska rätten och recipierades av den svenska lagstiftaren. Detta varade fram till reformationen då den katolska kyrkans inflytande över lagstiftningen försvann, men ersattes av Svenska kyrkas fortsatta påverkan på rättsutvecklingen. Kyrkans intressen rörde bland annat arvsrätten och familjerätten. (6 p)

Question 30

En viktig period i historien som på många sätt påverkat rättsutvecklingen både i Sverige utomlands var upplysningstiden under 1700-talet.
a) Redogör kort för vad som kännetecknade denna period.
b) Ge minst två exempel på hur upplysningstankarna konkret påverkade den svenska lagstiftningen.

Answer 30

Upplysningstiden kännetecknas av en ny syn på samhället där demokrati skulle ersätta ett auktoritärt styrelseskick. Fokus låg på maktfördelning och att garantera medborgarna mänskliga individuella fri- och rättigheter. Med detta följde en ny syn på lagstiftningens funktion, lagarna skulle uppnå rättsenhet och rättssäkerhet. Kodifikationer blev ett styrinstrument för att förändra samhället och målet var att dessa skulle bidra till en klar och förutsägbar rättsordning för medborgaren samt förändra rättsliga och sociala förhållanden enligt upplysningens och naturrättens krav. Vidare vände sig upplysningsfilosoferna emot kyrkans inflytande och menade att religionen var en privatsak. De vände sig även mot det dåvarande straffsystemet med tortyr och dödsstraff och förespråkade proportionerliga straff. (2 p)
b) Exempel på hur upplysningen påverkade den svenska lagstiftningen:
1766 års tryckfrihetsförordning som bland annat innebar att censuren avskaffades förutom på det andliga området. Offentlighetsprincipen infördes som en del av tryckfrihetsförordningen, vilket gjorde Sverige unikt i världen vid den här tiden.
1809 års RF som byggde på Montesquieus maktdelningslära. Skillnaden bestod i att Montesquieu förespråkade en tredelad maktdelning medan 1809 års RF innehöll en femdelad; lagstiftande, styrande/verkställande, dömande och kontrollerande makt samt beskattningsmakten.
Gustav III var starkt påverkad av upplysningstiden och avskaffar tortyren, begränsade användningen av dödsstraff och införde två förordningar rörande religiös tolerans. Samtidigt avskaffade han tidigare lagstiftning (exempelvis 1766 års tryckfrihetsförordning) och såg sig själv som en upplyst despot, vilket i praktiken innebar att demokratin försvagades markant.
88
Förenings- och säkerhetsakten som Gustav III införde 1789 innebar bland annat en utjämning av privilegierna mellan stånden genom att bönderna fick äga all typ av jord samt att de ofrälse stånden fick rätt att inneha högre ämbeten. (4 p)