Rätt och rättfärdigande - kap 1 rättskällor

Question 1

Vad gör en regel till en rättsregel?

Answer 1

Den har sitt ursprung i en rättskälla

Question 2

vilket typ av regelsystem är rättsordningen?

Answer 2

Dynamiskt regelsystem - konstruerat så att regler kan ändras

Question 3

Vad är gällande rätt enligt befallningsteorin?

Answer 3

Det lagstiftaren befaller

Question 4

Vad innebär befallningsteorin, och vem formulerade den?

Answer 4

Rättsregler är befallningar som en suverän utfärdar. Jeremy Bentham.

Question 5

Vem utvecklade befallningsteorin?

Answer 5

John Austin

Question 6

Två brister med befallningsteorin?

Answer 6

1. Lagstiftning är inte den enda rättskällan i en rättsordning. (tex. förarbeten, domstolspraxis osv.)
2. lagstiftaren placeras ovanför lagen. Men exempelvis grundlagen fastställer ju begränsningen av lagstiftarens makt. Allt denne befaller blir alltså inte gällande rätt

Reducerar gällande rätt till “gällande rätt enligt lagstiftaren”

Question 7

Nomokrati?

Answer 7

Nomokrati är grekiska och betyder regelstyre. Den högsta auktoriteten är lagen själv. Ingen är höjd över lagen. The rule of Law

Question 8

Vilka är Austins 3 krav på en rättsregel?

Answer 8

1. Regeln utfärdas av en suverän
2. Regeln riktar en befallning till suveränens undersåtar
3. regeln upprätthålls med våld av suveränens maktapparat

Question 9

Vad är prognosteorin, och vem förespråkade den?
Vad utgör en rättsregel enligt prognosteorin?

Answer 9

Gällande rätt är de regler som faktiskt tillämpas av rättsordningens funktionärer. Förskjuter fokus från lagstiftaren till rättstillämparen. Konsekvensen är att påståenden om gällande rätt är prognoser av hur domstolen kommer döma i ett visst fall. Oliver Wendell Holmes.
Enligt prognosteorin är en regel en rättsregel om den tillämpas av domstolarna

Question 10

problem med prognosteorin?

Answer 10

Reducerar gällande rätt till gällande rätt enligt rättstillämpare, missar gällande rätt för rättstillämparen. Rätttillämpningen fråntas sina nomokratiska inslag. reducerar rättstillämpningen till the rule of Men. Domstolarna är såklart bundna av lagen!

Question 11

Vad innebär erkänningsregeln? Vem myntade begreppet?

Answer 11

Erkänningsregeln (grundläggande spelregel) är rättsordningens högsta auktoritet enligt Herbert Hart. Talar om vad som räknas som rättskällor i den aktuella rättsordningen, och är en konvention som utvecklas kollektivt. The Rule of Recognition

Question 12

När kan erkänningsregeln sägas undergräva rättens auktoritet och nomokratiska ordning? Vem menade detta?

Answer 12

Om en rättsordnings jurister menar att domare ska söka “rättvisa lösningar”, då blir domarens moral nämligen en rättskälla. Domarens rättviseuppfattning är då en rättskälla av “subjektiv karaktär.” Joseph Raz.

Question 13

Vad brukar erkänningsregeln kallas av svenska jurister?

Answer 13

Rättskälleläran

Question 14

Vad kan erkänningsregeln sägas göra förutom att identifiera rättskällor? Varför kan denna uppgift vara oklar?

Answer 14

Rangordna dem. Kan bli svårt eftersom erkänningsregeln ju är en oskriven konvention.

Question 15

I 12 kap. 1 § BrB återfinns följande bestämmelse:
Den som förstör eller skadar egendom till men för någon annans rätt till den döms för skadegörelse till fängelse i högst två år.
12 kap. 1 § BrB är gällande rätt i Sverige. Vad som menas med gällande rätt kan dock förstås olika.
Hur skulle H.L.A Hart förklara varför 12 kap. 1 § BrB är gällande rätt i Sverige?

Answer 15

Harts teori om vad som är en rättsregel utgår från hans teori om erkänningsregeln som talar om vad som räknas som rättskällor i en aktuell rättsordning. Erkänningsregeln går inte att utläsa av någon regel, det är en oskriven konvention som styrs av vad rättens aktörer kollektivt väljer att beakta som en rättskälla. I svensk rätt är rättskällorna som pekas ut av erkänningsregeln grundlagarna, Internationella överenskommelser, Regler utfärdade av internationella organisationer såsom FN och EU, lagar, förarbeten, domstolspraxis (Internationell och svensk), sedvana och doktrin.
12 kap. 1 § BrB är en lag, alltså en av de rättskällor som pekas ut av erkänningsregeln såsom varandes en rättskälla i svensk rätt. Därför är 12 kap. 1 § BrB gällande rätt i Sverige.

Question 16

Inom rättsfilosofi görs det skillnad på statiska och dynamiska regelsystem.
a) Vad (vilket kriterium) är avgörande för om en regel tillhör ett visst dynamiskt regelsystem?
b) Hur avgörs vilka regler som utgör rättsregler och därmed tillhör rättsordningen inom juridiken?

Answer 16

a) Avgörande för om en regel tillhör ett visst dynamiskt rättssystem är regelns tillkomst – en regel tillhör enligt tillhörighetskriteriet systemet om den tillkommit på ett visst bestämt sätt. Annorlunda formulerat pekar tillhörighetskriteriet ut regelns ursprung, och regler med ett visst ursprung tillhör systemet.
b) Regler som har sitt ursprung i en rättskälla tillhör rättsordningen. Rättskällor som tillhör rättsordningen är grundlag, lag, förarbeten, praxis, doktrin och sedvana.

Question 17

Vad betyder begreppet nomokrati?

Answer 17

Nomokrati betyder regelstyre och innebär att den högsta auktoriteten utgörs av lagen själv, inte av lagstiftaren.

Question 18

Befallningsteorin är en teori som försöker förklara vad som utgör gällande rätt.
a) Vilka kriterier måste vara uppfyllda enligt befallningsteorin för att en regel ska utgöra en
rättsregel?
b) Efter dess tillkomst har brister identifierats med befallningsteorin. Vilka är de två främsta bristerna med befallningsteorin?

Answer 18

a) För att en regel ska utgöra en rättsregel ska den enligt befallningsteorin
* Vara utfärdad av en suverän
* Befalla suveränens undersåtar att bete sig på ett visst sätt
* Vara förbunden med sanktioner

b) Befallningsteorin har två väsentliga brister. För det första så pekar den felaktigt ut suveränens lagstiftning som den enda lagstiftningen i en rättsordning, och missar på så sätt andra rättskällor som lagförarbeten och domstolspraxis. För det andra så placerar den lagstiftaren ovanför lagen, och ger på så vis en vilseledande bild av lagstiftarens makt genom att förbise de lagar och regler som begränsar lagstiftningsmakten. Det är detta som skiljer ett system med Rule of law från ett med Rule of men – i en nomokrati finns det lagar som begränsar vilka regler suveränen kan införa.