Dahlman kap 3 - rätt och samarbete Flashcards
Vem försvarade rättsordningen genom att jämföra det med en laglös tillvaro? Vad kallade han detta tillstånd?
Thomas Hobbes.
Kallade den laglösa tillvaron naturtillståndet
problem med naturtillståndet?
Människan är egoist till sin natur –> inga samarbeten kan utvecklas.
Inget skydd för äganderätten, så man vet inte om man får skörda frukterna av sitt arbete –> går inte att skapa ett materiellt välstånd, eftersom ingen vill satsa på industrin
Vem utvecklade teorin om naturtillståndet? Hur?
David Hume.
Menade att människan sätter högt värde på omedelbara fördelar, och undervärderar långsiktiga –> långsiktiga samarbeten kan inte upprättas
Hur kommer vi, enligt Hobbes, ur naturtillståndet?
utvecklar ett samhällskontrakt. Svär trohet till en suverän
Hume tycker att “samhällskontrakt” är missvisande. Varför?
Vi föds in i en rättsordning. rådande ordning är ett politiskt faktum. Troheten till denna ordning en social strategi
Vad har rättssystemet för effekt på samarbeten?
Även främlingar kommer att kunna samarbeta, eftersom de tvingas hålla sina överenskommelser
Vad visar fångarnas dilemma?
Förmågan att agera långsiktigt–> Möjlighet till samarbete utan rättsordning
aktörer som endast möts en gång behöver en rättsordning
Samhällskontraktet ökar aktörernas välstånd genom att minska deras frihet
Allmänningens tragedi?
Gemensamma resurser tenderar att bli överutnyttjade, eftersom människor handlar opportunistiskt
Vad innebär det Hobbes kallade samhällskontraktet?
Samhällskontraktet menade Hobbes var människornas sätt att komma ur naturtillståndet, det vill säga allas krig mot alla. Genom att sluta sig samman i ett samhällskontrakt skapas en rättsordning, där alla går samman och lovar att lyda lagarna och den härskare som utses för att styra samhället.
Vad innebär allmänningens tragedi? Förklara kortfattat begreppet och ge ett exempel på en sådan situation.
Allmänningens tragedi är en form av ”fångarnas dilemma”, som resulterar i att gemensamma resurser blir överutnyttjade. Anledningen är att det alternativ som gynnar den enskilda aktören i en viss situation typiskt sett är det mindre gynnsamma alternativet för den gemensamma resursen. Exempel på sådan problematik är utfiskande av hav och luftföroreningar.
Flera kända filosofer har utformat olika teorier rörande det så kallade samhällskontraktet. Välj ut två relevanta filosofer med olika syn på samhällskontraktets utformning och beskriv dels hur de båda tänkte sig att samhällskontraktet skulle utformas, dels de viktigaste skillnaderna mellan de olika alternativa utformningarna.
Hobbes kallade det laglösa tillståndet för naturtillståndet. För att ta sig ur det elände som rådde där menade han att lösningen var att sluta sig samman i ett samhällskontrakt som skapar en rättsordning. Människorna kan där utse en härskare, en suverän, som styr samhället och människorna lovar att följa suveränen. På så sätt skapas den ordning som saknas i naturtillståndet.
Suveränen menar Hobbes är en despot som står över lagen. Suveränens befogenheter framgår av samhällskontraktet, men denne har inga skyldigheter då hen inte är en kontraktspart. Samhällskontraktet innebär att undersåtarna lovat att lyda suveränen. Enligt Hobbes kan suveränen ibland vara ond vilket innebär att tillvaron blir densamma som i naturtillståndet, men oftast kommer suveränen inte vara det och därför är det alltid mer fördelaktigt att leva i en rättsordning än i ett naturtillstånd
Locke och/eller Montesquieu menade å andra sidan att den despotiska rättsordning som Hobbes förespråkade var lika otrygg som ett naturtillstånd. När suveränen kan befalla vad som helst finns det ingen förutsägbarhet och trygghet för medborgarna. De menade istället att tanken med samhällskontraktet var att garantera förutsägbarhet för invånarna genom klara och tydliga regler. Mot bakgrund av detta var samhällskontraktet Hobbes presenterade inte godtagbart. Istället behövde samhällskontraktet inkludera suveränen, så att även denne var tvungen att lyda under lagarna. Tanken var att samhällskontraktet skulle utgöra en grundlag, som tillförsäkrade medborgarna vissa grundläggande rättigheter, och dessa kunde inte suveränen ta ifrån dem. Ett exempel på en sådan rättighet menade Locke var äganderätten, som skulle skyddas i samhällskontraktet. Montesquieu menade att despoti alltid ledde till maktmissbruk, och att suveränen därför skulle inkluderas i samhällskontraktet.
