Radiologi grunder Flashcards
Vilka 2d metoder finns det?
2D-bild - vilken genereras så att röntgenstrålningen attenueras (dämpas) olika i olika delar av kroppen beroende på vävnadernas densitet och atomära sammansättning. Exempel är:
- Skelett och lungrötgen
- Fast genomlysningutrustning för radilogisk intervention
Mobil genomlysnings C-båge för operation
vilka 3d metoder finns det?
3D-bild, även kallas Tomografi – där det finns tre olika system:
- Datoromografi
- 3D-rotationtomo med C-båge
- Brösttomosyntes
hur är blansen mellan information och strålning?
3D ger mest information – men även mest strålning!
vad består en 2d rtg av?
- En strålkälla (röntgenrör) som genererar och avgränsar röntgenstrålningen mot patienten
- En bilddetektor som samlar in strålningen som passerat genom patienten och skapar bilden
hur fungera en rtg?
- Elektroner går från katoden till anoden och ger en röntgenstrålning
- Då elektroner bromsar så ger det en bromsstrålning i alla riktningar
- Bly i röret gör att strålning går mot ett ställe – patienten
- Strålning dämpas i patientens vävnad
- Bildetektor bakom patient absorbera strålning och ger en bild
vilka olika strålningar finns?
De två typerna av strålning
- Partikelstrålning – med elektroner och alfa, vilket använd vid stålbehadnling
- Elektromagnetisk strålning – med röntgenstrålning och gamma, vilket används vid röntgen och nukleärmedicin.
Både dessa tillhör joniserad strålning. Icke joniserad strålning så som radiovågor mm används inte i vården.
Vad är definitionen av joniserad strålning?
Överför energi till elektroner som joniserar atomer, bildar fria radikaler och kan bryta kemiska bindningar i t.ex. Dna-molekylen, skapa mutationer.
vad är absorberad dos och effektiv dos?
Vad är absorberad dos?
Energi av joniserande strålning som absorberas per kg. Enheten är Gray (Gy).
Vad är effektiv dos?
Olika organ är olika strålningskänsliga och genom att multiplicera organdosen med en riskfaktor för organet kan man approximativt jämföra strålningsrisken för olika röntgenundersökningar.
Mäts i Sievert (Sv) och effektiva dosen blir då större om man t.ex. har ett strålningskänsliga organen så som bröst, lunga och mage. Hjärna och hud tål däremot stålning bra.
vilka två olika skador finns efter strålning?
Stokastiska skador – där cancer uppkommer efter år pga. mutation. Stålning kan vara en riskfaktor till detta.
Deterministiska effekter – är när strålning inom timmar ger organskador.
vad finns att säga om bakgrundstrålning samt ålder?
Bakgrundsstrålning
Är den stålning man får i sig i vardagen från mat, rym och radon mm. Detta ger ca. 3mSv per år – medans en vanlig rtg ger endast 1mSv.
Ålder och strålning
Strålningsrisken minskar med ökad ålder – detta beror att man som ung har flera år på sig att utveckla en mutation efter man blivit utsatt för strålning.
Hur ser strålningsrisken ut för foster?
Foster är mest strålningskänsligt för missbildningar i 8-15 graviditetsveckan (då storhjärnan utvecklas.) Före 8v och efter 26v är risken liten.
vad är strålskyddets grundprinciper?
- Alla undersökningar ska vara berättigade = medicinskt motiverade
- Optimering av strålskyddet = minska stråldosen om det går
- Dosgränser = individuella ståldos för patienter finns inte – men för personal ska stråldoser vara begränsas
vad beror patientstrålsiken på? att tänka på son personal
Vad beror patientstrålrisken på?
- Antal bilder och ståltid
- Vilken undersökning
- Patients storlek – där större kropp kräver mer stålning
- Vilket organ
- Ålder
Vad ska personal tänka på?
- Avstånd – där en ökning i avstånd ger 4 ggr mindre stålning
- Tid
- Skyddande barriärer så som blykläder
Vad ger lägst till mest strålning?
