Laborationsmedicin

Question 1

Vilka olika labratirum finns?

Answer 1

Det finns 4 nivåer av laboration:

1. Central – sjukhus – laboration
2. Patientnära så som manuell hb-mätare
3. Självtestning, så som glukos hos diabetiker
4. Egenordinerad provtagning där friska tar massa tester

Question 2

hur brukar man dela upp provets resa?

Answer 2

Man brukar dela in provets resa i tre delar:

1. Preanalys
   
   1. Beställning, förberedelse, provtagning, transport
2. Analys
   
   1. På laboratoriet
3. Postanalys
   
   1. Journal, tolkning, åtgärd

Question 3

att tänka på när man beställer prov

Answer 3

Att beställa rätt prov är nästan det viktigaste momentet! Här görs en selektion av vilka sjukdomar som de kan vara.

När man beställer vanliga prov behövs ingen remis – men tänk på det när man t.ex. beställer rtg eller mikrobilogi.

Question 4

att tänka på när man tar prov

även felkällor och kroppsläge mm

Answer 4

Provtagning är ett moment där mycket kan gå fel och det finns även mycket man behöver tänka på. Detta är:

Vila – där referensvärden ofta är tagna efter 15 min vila.

Stas – där 1 min stas inte är farligt, men mer än det kan göra att vätska pressas ut ur kärlen och stora molekyler och blodkroppar är kvar è falsk hög koncentration.

Vända – där man ska vända proven 8-10 ggr för att de ska blanda sig

Fel – där vissa ibland blandar blod mellan rören och detta ger t.ex. omänskligt höga kalium och kalcium värden då detta ofta finns i vissa provrör.

Kroppsläge – där en stående patient har mer plasma i intensitet è mindre blodvolym è koncentration fel. Även liggande har samma problem. Ref är taget i sittande.

Question 5

vad finns att säg aom transport, förberedels och analys av prover

Answer 5

Transport och förberedelse

Rörpost är bra, men kan ge hemolys för likvor och ibland även ABG. Tänk även på tempratur

Förberedelse gör på lab med centrifugering (ej för blodstatus), avkorkning och insättning till maskinerna

Analys

Här används flera olika maskiner vilket tas upp senare under i kompendiet

Man gör mycket via maskin – men t.ex. venös diff görs fortfarande av en människa.

Question 6

vad finns att säga om godkänade och bedömning, samt tolkling

Answer 6

Godkänn och bedömning

Alla prover ska godkändas. Detta göras av BMA som kollar om svaret är rimligt och även om de passar för patienten.

Detta sker oftast automatisk för nästan alla prover. BMA tar endast hand om de riktigt höga/felaktiga sifforna.

Tolkning och information

Svaret kommer till journal è läkare tolkar è ger information till patienten.

Question 7

vad är ett refernsintervall?

Answer 7

Vadå 95?
Är gjort på 95% av mitten av de friska värdena. Detta betyder att om en person tar 20 prover är det statiskt sett att 1 av dem kommer ligga utanför ref – dock betyder de inte att personen är sjuk.

Beror lite på:

• Ålder
• Kön

Question 8

att tänka på när man bedömer prover över tid?

Answer 8

Över tid
Då man har en osäkerhet i provtagning så är inte alla värden helt sanna. Detta gör att man inte kan säga att ett Hb som ligger på 98 en vecka och 105 en vecka senare är en förändring. Om man räknar på detta med avancerade formler så kommer man fram till att just det Hb kan diffa på 9% och 98 betyder egentligen 89–107.

Question 9

vad är beslutgräns och score

Answer 9

Är inte samma som referensintervall – utan är koncentrationen av en komponent med avseende på tolkning och en eller flera åtgärder, som behandling eller diagnos.

T.ex. så är troponin värdet utsatt efter va den 99e av 100 friska person hade – detta eftersom man normalt har noll.

Score
Score är även en sorts beslutgräns där man väger ihop t.ex. rökning, BT och kolesterol för att ge risk för CVS è och där med beslut om åtgärd.