Arbetsprov Flashcards
Att tänka på när man skriver remiss
Det är mycket att skriva tydlig remis så undersökningen blir bra och smidig. Saker att tänka på är:
- Klarar patienten att cykla?
- Behövs tolk?
- Står patienten på läkemedel som bör sättas ut? T ex β-blockad, icke selektiva kalciumflödeshämmare och digitalis.
- Avvikande vilo-EKG?
- Riskfaktorer
Aktuella symtom
vad är ett diagnostisk test?
Här räknas följande in:
- Bröstsmärta/misstänkt stabil kranskärlssjukdom
- Utredning av dyspné
- Misstänkta arytmier
- Synkope vid ansträngning
- Nedsatt kondition
vad gäller för agninga? när ska man utföra testet och inte?
Av dessa indikationer är tveklöst utredning av misstänkt stabil kranskärlssjukdom den vanligaste. I denna sjukdomsgrupp finns tungt vetenskapligt stöd för att testet har sin bästa sensitivitet/specificitet hos patienter med intermediär riskprofil.
Man kollar alltså hur stor chansen är att de är en angina. Är risken stor så gör man inte arbetsprov. Detta går att räkna ut med följande diagram:
vad är ett prognostisk och screeande test?
PROGNOSTISKA TEST
Resultatet i den senare gruppen kan dock användas i prognostiskt syfte, d v s även om kranskärlssjukdom inte kan uteslutas, innebär ett normalt test en prognostiskt gynnsam situation hos en högriskpatient.
Man kan även använda efter:
Infarkt
Transplantation
Kranskärlsingrepp
SCREENANDE TEST
Till screenande test hör bl a kontroller av vissa yrkesgrupper samt vid studier etc.
vilka kontraidikationer finns?
Obs! Vanligt med remiser till arbetsprov med frågeställning instabil angina – dessa patienter ska till akuten.
Annars gäller följande:
- Ej infarkt
- Ej perimyokardit eller endokardit
- Ej lungemboli
- Ej feber
- Ej svår hjärtsvikt
- Ej okontrollerade arytmier
- Ej Tät aortastenos
vad görs i vilofasen?
- Ta EKG
- Blodtryck
- Ge information och kontrollera att kontraindikationer inte finns
vad görs i belasningsfasen?
- Börja cykla, detta med ökad watt under ca 8 min
- Patient skattar andfåddhet och bröstsmärta på skala 1-10, samt ansträngning enligt Borg 6-20.
- Blodtryck tas med doppler var annan minut, samt EKG kollas hela tiden.
när avbryter man ?
- Patient orkar inte längre, dock vill man helst att de ska komma upp till över 85% av max-puls och 7/10 samt 15/20 på skalorna.
- Kraftig bröstsmärta
- Arytmier
- ST-höjningar
- Uttalade St-sänkningar
- BT fall
- För högt BT (över 280)
vad är återhämtningsfasen?
Patient får ligga ner och vila. Syftet är att det venösa återflödet då ökar ytterligare, vilket ökar hjärtats preload och eventuell myokardischemi kan framprovoceras med EKG-förändringar såsom ST-sänkningar eller arytmier som följd. Första fyra minuterna i återhämtning anses särskilt viktiga och EKG-registrering bör kvarstå i minst sex minuter under återhämtningen.
vad bedömer man?
Här bedömer man:
- Prestationsförmåga
- Blodtrycksreaktion
- Patientens uppträdande under provet
- Uppgivna symtom
- EKG-reaktionen
vilka komplikationer finns?
En tumregel är ”ju högre risk, desto större risk för komplikationer”. Utförs provet på rätt indikation och av van personal är riskerna förhållandevis små och komplikationerna få.
De som kan nämnas är:
- Arytmier och/eller synkope med risk för falltrauma
- Kammarruptur (efter nylig myokardskada)
- Hjärtinfarkt
