Brainscape's Knowledge GenomeTM

Browse over 1 million classes created by top students, professors, publishers, and experts.


See full index

K6 GEN > Radiologi > Flashcards

Radiologi Flashcards

1
Q

Vilka olika projektionsradiografiska modaliteter finns det?

A
  • Radiografisystem som är fixerade för skelett och lungor
  • Fast genomlysning för radiologisk intervention (PCI, corai)
  • Mobil genomlysnings C-båge för operation
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Hur genereras en 2D bild vid projektionsradiografi?

A

Röntgenstrålningen attenueras (dämpas) olika i olika delar av kroppen beroende på vävnadernas densitet och atomära sammansättning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Vilka olika tomografiska utrustningar finns det?

A
  • Datortomograf
  • 3D-rotationstomo med C-båge
  • Brösttomosyntes
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Vad är tomografi?

A

Skiktbilder, görs genom att röntgenrör och detektor kan rotera runt patienten.
Ger en 3-dimensionell avbildning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Vad innebär hybridbildsystem?

A

Kombination av 2st 3D-system så att vi får funktionella bilder tillsammans med anatomisk bakgrund.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Vilka olika hybridbildsystem finns det?

A
  • SPECT/CT
  • PET/CT
  • PET/MR
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Hur är ett radiografisystem uppbyggt?

A

Strålkälla (röntgenrör och kollimator) som genererar och avgränsar rtgstrålningen mot patienten
+
Bilddetektor som samlar in strålningen som passerat genom patienten och skapat den informationsbärande strålningsrelieffen (som beror på röntgenstrålarnas dämpning i kroppens vävnader) och presenterar och bearbetar informationen i en svart-vit bild för tolkning.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Hur fungerar röntgenröret?

A

I röntgenröret finns en katod och en anod.
En spänning på 50-150kV läggs mellan katoden och anoden.
En ström av fria högenergetiska elektroner från katoden acceleras mot anoden och genererar röntgenstrålning då de bromsas i anoden.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Vad har bländarhuset för funktion?

A

Bländarhuset riktar/koncentrerar strålningen endast mot patienten genom ett litet hål i det bly-omgivna röntgenröret.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Vad finns det för olika strålning?

A
  • Icke-joniserande strålning som inte har hög energi nog för att excitera atomerna till jonisering
  • Joniserande strålning: elektromagnetisk strålning dvs ljus eller fotoner från röntgenapparater eller radioaktiva läkemedel och partikelstrålning som elektroner, protoner och alfapartiklar från antingen radioaktiva spårämnen eller från acceleratorer
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Tillämpning av elektromagnetisk strålning

A

Röntgen, nuklearmedicin och strålbehandling

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Tillämpning av partikelstrålning

A

Strålbehandling och nuklearmedicin

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Är MRI och UL joniserande strålning?

A

MRI använder inte joniserande strålning.

UL är inte strålning utan mekanisk vågrörelse.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Vad är joniserande strålning?

A

Joniserande strålning har tillräcklig energi att slå bort en elektron från en atom och skapa en positiv jon.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Vad kan joniserande strålning åstadkomma?

A

Joniserande strålning överför energi till elektroner (e-) som i sin tur joniserar andra atomer, bildar fria radikaler (OH-) och kan bryta kemiska bindningar i t.ex. DNA-molekylen, skapa mutationer och på lång sikt eventuellt cancer.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Vad beror andelen fotoner som passerar en kroppsdel på?

A

Röntgenfotonernas energi och tjockleken av objektet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
17
Q

Vad beror strålningens dämpning i objektet på?

A

Objektetes vävnaders attenueringsförmåga (μ). I allmänhet lägre (mer transparant) för fotoner med högre enrgi.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
18
Q

Vad skapas bilden av?

A

Vävnaders olika dämpningsförmåga (μ).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
19
Q

Hur skapas kontrast i bilden?

A

Vävnaders olika μ ger kontrast i bilden då vävnader dämpar stårlning olika mycket.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
20
Q

Vad är absorberad dos, D?

A

Energi (av joniserande strålning) som absorberas per massenhet (kg).

Den grundläggande dosimetriska storheten.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
21
Q

Vad är absorberade dosens enhet?

A

Joule/kg = gray (Gy, mGy)

Patientdoser mäts typiskt i mGy

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
22
Q

Doser inom diagnostik

A

0.1 - 100 mGy

Skelett, DT, PET etc.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
23
Q

Doser inom radiologisk intervention

A

0.1 - 10 Gy

CA, EVAR, Coiling

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
24
Q

Doser inom strålterapi

A

10 - 100 Gy

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
25
Q

Vad är effektiv dos, E?

A

Dos som används vid strålriskjämförelser. Hänsyn tas då till olika organs strålningskänslighet (Wt).

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
26
Q

Enhet för effektiv dos

A

Sievert (Sv, mSv)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
27
Q

Strålningskänslighet för lunga, mage, bröst, tarm, röd benmärg?

A

Wt = 0.12

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
28
Q

Strålningskänslighet för gonader?

A

Wt = 0.08

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
29
Q

Strålningskänslighet för matstrupe, sköldkörtel, lever, urinblåsa?

A

Wt = 0.04

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
30
Q

Strålningskänslighet för hjärna, spottkörtlar, benytor, hud?

A

Wt = 0.01

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
31
Q

Vilka organ är mest strålningskänsliga?

A

Lunga, mage, bröst, tarm, röd benmärg.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
32
Q

Vilka typer av biologiska effekter av joniserande strålning finns det?

A
  • Stokatiska effekter = sena skador

* Deterministiska effekter = akuta skador

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
33
Q

Vad är stokatiska effekter?

A

Sena skador som cancer som uppkommer flera år eller decennier senare. Orsakas av livskraftiga celler med mutationer. Doströskelvärde saknas.
Risken ökar med dosen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
34
Q

Vad är deterministiska effekter?

A

Akuta skador som orsakas av förlust av många livskraftiga celler, t.ex. huderytem eller hårbortfall.
Doströskelvärde finns.
Skadans allvarlighetsgrad ökar med dosen.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
35
Q

Varifrån kommer bakgrundsstrålning?

A
  • Kosmisk strålning
  • Mark och byggnader
  • Mat
  • Kalium-40
  • Radongas
  • Medicinska bilder
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
36
Q

Hur mycket är dosen från bakgrundsstrålning i Sverige?

A

3 mSv/år.

37
Q

Strålningsrisk beroende på exponeringstid?

A
  • Risken minskar med ålder
  • 3x högre risk för barn 0-10 år då de har en större nyproduktion av celler vilket ger mer chanser för mutationer
  • Risken högre för flickor/kvinnor än för pojkar/män pga bröstkörtelvävnad
  • Risken mycket liten för äldre >80år
38
Q

När är fostret mest strålningskänsligt?

A

vecka 8-25 då CNS utvecklas.

39
Q

Vad är strålskyddets grundprinciper?

A
  1. Berättigande: måste ha positiv nettonytta med strålning
  2. Optimering av strålskyddet: ALARA (As Low As Reasonably Achievable)
  3. Dosgränser (gäller endast personal): Individuella personalstråldoser ska begränsas.
40
Q

Varför är remissen viktig med tanke på strålskydd?

A

I remissen motiverar klinikerna varför en röntgenundersökning är nödvändig för den fortsatta hanteringen av patientens ev. sjukdom.

41
Q

Patientstråldos för rtg-Lungor

A

0.05 mSv

motsvarar 2veckor bakgrundsstrålning

42
Q

Patientstråldos för rtg-Bäcken

A

0.4 mSv

motsvarar 3 månader bakgrundsstrålning

43
Q

Patientstråldos för DT-Hjärna

A

2 mSv

motsvarar 1 år bakgrundsstrålning

44
Q

Patientstråldos för DT-Thorax

A

3 mSv

motsvarar 1.5 år bakgrundsstrålning

45
Q

Patientstråldos för Hjärtangio

A

4 mSv

motsvarar 2 år bakgrundsstrålning

46
Q

Patientstråldos för DT-Buk

A

6 mSv

motsvarar 3 år bakgrundsstrålning

47
Q

Patientstråldos för DT Thorax+Buk

A

8 mSv

motsvarar 4 år bakgrundsstrålning

48
Q

Vad beror patientstrålrisken på?

A
  • Undersökningens omfattning - Antal bilder eller “stråltid”
  • Röntgenutrustningens kvalitet och typ - DT ibland högre dos
  • Radiologens/ remittentes krav/önskemål - val av metod
  • Patientens storlek - stor kropp medför högre organdoser
  • Undersökt kroppsdel - strålkänsliga organ
  • Ålder på patient - Unga mer strålkänsliga än äldre
49
Q 
Dosgränser för 
•  radiologisk personal
• ögonlins
• hud, händer och fötter
• foster
A
  • Radiologisk personal: 20 mSv/år
  • Ögonlins: 20 mSv/år
  • Hud, händer och fötter: 500 mSv/år
  • Foster: 1 mSv under graviditet
50
Q

Hur minimeras personaldoserna?

A

Personalstrålskydd:
• Avstånd
• Tiden
• Barriär: förkläde, halskragar, blyskärmar

51
Q

Hur lyder avståndslagen?

A

Fotofluenssen proportionell mot 1/r2.
Dubblas avståndet r till strålkällan minskar stråldosen till 1/4.
Halverar du avståndet ökar dosen x4.

52
Q

Vad är nuklearmedicinska undersökningar?

A

Metoder där radioaktiva spårsubstanser används för att kartlägga fysiologiska processer.

53
Q

Vad används nuklearmedicinska undersökningar till?

A

Avbilda och kartlägga biokemiska och patofysiologiska processer på molekylär nivå.

54
Q

Vad är grundprincipen bakom nuklearmedicinska underöskningar.

A

Radioaktiv isotop/nuklid + bärarmolekyl som tar nukliden till rätt plats.
Nukliden skickar ut en signal som ger upphov till bilden.

55
Q

Vilka olika molekyler kan vara spårämnen/bärarmolekyler?

A

Salter, glukoser, fosfonater, antikroppar, antigen mm

56
Q

Vad påverkar stråldosen till patienten vid nuklearmedicin?

A

Vilken isotop som används: deras olika energier och olika typer av sönderfall.

Vilken aktivitet som administreras (MBq)

Hur länge isotopen finns kvar i kroppen: biologisk T1/2, fysiologisk T1/2

Distribution/koncentration av spårmolekyl.

57
Q

Vilka strålningskällor finns inom NM?

A

Patienten
Mediciner
Injektionssprutor

58
Q

Vilka NM-modaliteter finns det?

A

SPECT/CT: har detektorer för strålning. Modernare tappningar har CT hängt bakom för att lokalisera anatomin och korrigera attenuering.

PET/CT: har lokalisering, attenuering och diagnostik som syfte.

SPECT hjärt-gammakamera: ingen CT, bara PET-detektor som fångar in isotoper från just hjärtat.

59
Q

Vad är sjukvårdens ansvar i att minska dos till patient vid NM?

A
  • Berättigande: positiv nettonytta
  • Optimering: ALARA
  • Dosgränser: diagnostiska referensnivåer, ingen individ får utsättas för olämpligt hög stråldos
  • Strålkompetent personal: strålsäkerhetsutbildning
60
Q

Vad kan patienten själv göra för att minska stråldosen vid NM?

A

Dricka mycket och tömma blåsen ofta eftersom radioaktiva ämnet utsöndras via urinet så strålning ansamlas i urinblåsan.

61
Q

Hur arbetar jag strålsäkert med NM?

A
  • radioaktiva lösningen administreras till patient
  • informera patient så mkt som möjligt INNAN administrering
  • använd blyförkläda (ej PET)
  • handskar och vätskeabsorberande underlägg
  • arbeta snabbt och utan spill

Därefter är patienten och dess kroppsvätskor radioaktiva en tid, hantera dem därefter som det:
• håll avstånd - distansverktyg
• blyförkläde
• uppehåll dig så kort tid som möjligt nära patienten
• avfall hanteras som radioaktivt avfall
• kontinuerliga mätningsmedel
Vid kontaminering av lokal eller person kontakta sjukhusfysiker.

62
Q

Hur ska vi minska dos till anhöriga och allmänhet vid NM?

A

Muntlig och skriftlig info till pat/anhöriga om ev restriktioner och förhållningssätt.
• ammande kvinnor ska göra upphåll/avsluta amning

63
Q

Vad bestämmer nivån på restriktioner efter NM?

A

Inga/Lätta/Hårda
• nuklidens halveringstid
• typ av sönderfall
• energi på partiklarna som sänds ut vid sönderfallet
• det radioaktiva läkemedlets utsöndringshastighet ur kroppen

64
Q

Vad är radionuklider?

A

Instabila atomkärnor som sönderfaller och gör sig av med överskottsenergi genom strålning.

65
Q

Vad är bärarsubstanser?

A

Radionukliden binds in till bärarsubstans som väljs beroende på vilket organ eller vilken funktion som man önskar undersöka.

66
Q

Vilka kameror används i NM?

A

Gammakameror (SPECT) och PET-kameror som vid bildtagning fångar upp strålningen.

67
Q

Vem ansvarar för strålsäkerhet och lagar relaterade till dessa?

A

Statens strålsäkerhetsmyndighet

68
Q

Exempel på radioaktiva spårsubstanser som används vid SPECT-us?

A

Teknetium 99m
Jod-123
Jod-131
Indium-111

69
Q

Principen bakom myokardscintigrafi?

A

Upptag sker i förhållande till blodflöde och cell/mitokondriefunktion.
Genomförs på frågeställning angina eller ischemi.
Ju mer mitokondrien fungerar desto bättre tas bärarmolekylen upp.

70
Q

Vilka prognostiska faktorer kvanitifieras vid myokardscintigrafi?

A
  • Area at risk - ischemi/infarkt storlek
  • Coronar flödesreserv
  • Ejektionsfraktion för vä kammare
71
Q

Hur stor måste ischemin vara vid myokardscint för invasiv behandling?

A

Ischemistorlek 15-20% vid LAD -> Invasiv behandling: PCI, CABG

72
Q

Vilka radionuklider används för PET?

A

Vid PET används positronemitterande radionukleotider som produceras i cyklotron.
Dessa har korta T1/2.

73
Q

Hur rangordnas de olika metoderna vad gäller upplösning?

A

CT < MRI < PET < SPECT

74
Q

Hur rangordnas de olika metoderna vad gäller sensitivitet?

A

PET & SPECT < < MRI < CT

75
Q

Vad står SPECT för?

A

Single-photon emission computed tomography

76
Q

Vad står PET för?

A

Positron emissions tomografi

77
Q

Vad står PCI för?

A

Percutaneous Coronary Intervention

78
Q

Vad står CABG för?

A

Coronary artery bypass grafting

79
Q

Vad står CABG för?

A

Coronary artery bypass grafting

80
Q

Vad är en voxel?

A

3d-pixel

81
Q

Vilka är de tre snittplanen?

A

Axial/Transversellt
Coronart
Saggitalt

82
Q

Vad är Houndsfield-skalan?

A

Digital gråskala som representerar attenueringsförmågan, “röntgentäthet”

83
Q

HU kortikalt ben, vatten, luft

A

Kortikalt ben: HU 1000 = vitt

Vatten: HU 0 = grått

Luft: HU -1000 = svart

84
Q

Vad är ett “fönster”

A

En inställning av gråskalan för att kunna öka kontrast mellan olika saker.
T.ex. mjukdelsfönster, lungfönster, skelettfönster

85
Q

Vilka olika möjligheter finns det att anpassa teknik och metodik till patienten och frågeställningen?

A
  • Extra stråldos - barn, lungförändringar, akut buk
  • Energispektrum - lägre kV mer jodkontrastkänslig
  • Hastighet - t.ex. om orolig patient
  • IV-kontrast, när, hur mycket, hur många “faser”?
  • Peroral kontrast
86
Q

Vilken funktion har kontrastmedel?

A

Kontrastmedel förstärker dvs ökar bildkontrasten av olika strukturer.

87
Q

När används intravenös kontrast?

A

IV kontrast används för att bättre avbilda
• artärer
• vener
• aktiv blödning, tromboser mm•
• normal vs patologisk vävnad; tumörer, abscesser, nekroser mm
• njurfunktion (kontrast utsöndras med urinen)

88
Q

Riskfaktorer som bör övervägas vid användning av kontrast?

A

GFR <45 ml/min
Multipla icke-renala riskfakoter: diabetes mellitus, dehydrering, hjärtsvikt NYHA III/IV, hypoxi, levercirros
Instabil njurfunktion
IVA-patient, systemsjd med allmänpåverkan: sepsis, pankreatit, kakexi
Nyligen utsatts för KM
Nyligen genomgått större kirurgiskt ingrepp
Nefrotoxiska substanser
Dialysbehandlad
Njurtransplanterade

89
Q

Perorala kontrastmedel

A

Jodkontrast peroralt eller via sond –> magsäck, tarm, postop
Vatten peroralt = negativ kontrast
Luft eller koldioxid per rectum = negativ kontrast vid CT colon

K6 GEN (11 decks)

Brainscape helps you reach your goals faster, through stronger study habits.
© 2024 Bold Learning Solutions. Terms and Conditions