Psykos Flashcards
Vilka symptom ses vid psykossjukdom?
- Positiva symptom
- Hallucinationer
- Vanföreställningar
- Negativa symptom
- Anhedoni
- Viljelöshet
- Kognitiva symptom
- Skadade kognitiva funktioner
- Tankestörning
När debuterar psykos?
- Oftast före 30
- Kvinnor andra riskperiod vid 45-49
Beskriv psykosens faser
- Prodromal fas (5 år)
- Negativa symptom, något känns fel, oklart vad
- Rastlöshet, depression, oro/ångest, koncentrationssvårigheter, social withdrawal
- Psykotisk prefas
- Hospitalisering
Vad kan vara positivt för prognosen gällande psykos?
- Kvinna, socialt skyddsnät, aktivt sätt att bearbeta sjukdom
Vad kan vara negativt för prognosen gällande psykos?
- Leva utanför samhället innan genombrott
- Kognitiv nedsättning
- Passivitet/undvikande
Psykos
Förklara double hit theory
- Genetisk sårbarhet (polygenetik)
- Överlappningar mellan psykiatriska sjukdomar som ex bipolaritet, ADHD och depression
- Miljö
- Svår barndom
- Stress, traumatiska upplevelser
- Droger
- Etnisk minoritet
- Migration
-
Leva i stad
- Stress, social isolering, mer infektiösa sjukdomar
- Födelsetid (sen vinter, tidig vår)
- Solljud (D-vitamin), mammans exponering för influensavirus, beteende kopplat till årstid (mindre träning)
- Infektioner (5-6 %)
- Mild encefalit
Vad har man sett ger minskad risk att drabbas av psykos?
- Grönområden
- Mindre stress, social interaktion, mindre föroreningar, träning
- Lagom stress
Förklara dopaminhypotesen gällande psykos
VIKTIGT
- Hyperaktivt mesolimbiskt system (positiva symptom) och hypoaktivt mesokortikalt system (negativa och kognitiva symtpom –> försämrad granskning av egen uppfattning om verklighet)
- Så salience ökar vilket leder till konstiga idéer som sedan inte kritiskt granskas (impaired prefrontal kortex)
Förklara Reward prediction error
VIKTIGT
-
Som kan ses i detta test ses ökning av dopamin vid belöning, liksom ökning av dopamin vid betingning men inte vid belöningen, betigning utan belöning minskar dopamin
- Prediction error – om inte belöningen motsvarar förväntan så minskar alltså dopamin, sker i ventrala striatum/nucleus accumbens
- Viktigt för inlärning förstås
Förklara dopamin/glutamatinteraktion i det mesolembiska systemet hos schizofrena
VIKTIGT
- Dopaminerg bana (mesolimbiskt) går mellan ventrala tegmentum (mecencephalon och ventrala striatum/nukleus accumbens
- Glutamatneuron går mellan prefrontalkortex till den dopaminerga banan och aktiverar denna
- Glutamatneuron inhiberas av interneuron som kontrolleras av glutamatneuron
- Glutamatneuron som är hypofunktionella kan inte aktivera interneuron vilket hos schizofrena ger mindre inhibering av glutamatneuronen vilket gör att den dopaminerga banans aktivitet (ventrala striatum/nucleus accumbens) ökar
- Eleverade dopaminnivåer kan ge abberent/abnorm/underlig salience i förhållande till neutralt stimuli vilket kan ge hallucinationer/vanföreställningar (positiva symptom)
Förklara dopamin/glutamatinteraktion i det mesokortikala systemet hos schizofrena
VIKTIGT
- Mesokortikala systemet är en bana från ventrala tegmentiella arean (VTA) (mecencephalon) till frontalloben
- Om glutamatneuron i prefrontalkortex är hypofunktionella aktiveras inte inhiberande interneuron och glutamatneuron i prefrontalkortex överaktiveras vilket kommer aktivera interneruon (inhiberande) i VTA än mer som ger mindre aktivitet i den mesokortikala dopaminbanan vilket ger negativa symptom och kognitiv dysfunktion liksom att det påverkar värdering av verklighet negativt
Vilken medicinering kan därför (på grund av dopaminhyperaktiviteten) vara lämplig hos psykospatienter?
Biverkningar?
- Dopaminblockerare – haldol
- Bieffekter – Parkinsonliknande med rigiditet och tremor
Vanföreställningsbenägenhet och kontinuumteori
Förklara ovan
- Även ”normala människor” har hallucinationer och vanföreställningar på ett kontinuum ända till sjukdom enligt diagrammet
Förklara salience attribution hos schizofrena
- Innebär att schizofrenipatienter är abberenta gällande salience attribution, de får inte boosten som vi får gällande salience vid belöning utan boost till irrelevanta ting
Förklara schizofrena nedsatthet gällande self other distinction
VIKTIGT
- Felaktig uppfattning att egenmäktigt uppkomna rörelser/förnimmelser kommer från någon/något annat
- Klassiskt ex, kvinna tror sig veta att hon är gravid, egentligen normala tarmrörelser som inte kan skiljas
- Även tankar som känns som implanterade/icke egna
- Enligt bilden nedan så skickas en prediktorkopia på det vi ska göras som sedan jämförs med det vi gör. Uppstår diskrepans här så kan man kittla sig själv vilket påstås att schizofrena kan göra
- Denna prediktorkopia är eventuellt dysfunktionell hos schizofrena