Avbildning av hjärnan Flashcards
1
Q
Kan man undersöka hjärnan med ultraljud?
A
- Tränger ej genom skelett (ser ej hjärna) Undantaget är nyfödda barn (fontaneller)
- Ibland vuxna (fönster mellan frontal och temporalben – transtemporal bone window) – kan då avbilda liten del av hjärna
2
Q
- Baseras på högfrekventa ljud (vi inte hör) – över 20 000 Hz (korta ljudvågor) med hjälp av transducer som reflekteras mot de olika vävnaderna
A
Ultraljud
3
Q
Typ av undersökning?
A
Röntgen
4
Q
Röntgen
- Röntgenstrålning produceras i ett röntgenrör
- Den kan penetrera kroppen och sedan registreras med digitala bilder
-
Princip
- Ström appliceras och ström går från katod till anod, när de kraschas mot anod frisätts energi i form av värme men också då röntgenstrålning (5 %) som snappas upp av detektor
- Samma princip som vid datortomografi
Vanliga undersökningar?
A
- Lungor, skelett
- Genomlysning – undersökning med kontrast och vi kan följa hur kontrasten går
- Angiografi
5
Q
Typ av undersökning?
A
Datortomografi
6
Q
Datortomografi
- Röntgenrör (flera) och detektorer är mekaniskt sammanbundna och roterar runt patienten
- Tvärsnittsbilder av patienten
- Med hjälp av dator kan man rekonstruera insamlade bilder i tre plan
Varför gör vi en datortomografi även att vi ser tumören på slätröntgen??
A
- Tumör kan ses på slätröntgen men svårt se dess exakta lokalisation
- Samma patient vid DT, tumören kan mätas och ses i förhållande till andra strukturer (geometriskt korrekt avbildning)
7
Q
Fördelar med datortomografi?
A
- Geometriskt korrekt avbildning
- Hög upplösning
- Snabb
- Tillgänglig 24/7
8
Q
Nackdelar med datortomografi?
A
- Joniserande strålning
- Relativt lång tid (organ- och patientrörelse)
- Kan ge rörelseartefakter
9
Q
- Ingen strålning
- Inga rörliga delar, patienten ligger stilla
- Detekterar vävnadens protoninnehåll snarare än densitet
- Bättre mjukdelsvisualisering
Kallas för?
A
Magnetresonanstomografi
10
Q
Magnetresonanstomografi
- Består av
- Kraftig magnet
- Enhet tesla – magnetens styrka
- Radiofrekvent sändar-/mottagarsystem
- Gradientsystem
- Dator – samordnar och bearbetar
- Kraftig magnet
Viktigt tänka på gällande magneten?
A
Alltid påslagen OBS!
11
Q
Förklara magnetresonanstomografins fysik
A
- Atomkärnor med udda antal protoner och/eller neutroner har magnetiska egenskaper
- Väteatomkärnan (rikligt i kroppen) är således en liten magnet
- Om kroppen läggs i ett yttre magnetfält kommer alla ”små magneter” snett med eller snett mot yttre magnetfältet
- Med hjälp av radiofrekventa pulsar kan vi excitera dessa ”små magneter” vilket ger upphov till ström (elektromagnetisk signal) (då de ska tillbaka till equilibrium) i radiomottagare à bild
12
Q
- Många olika sekvenser kan användas vilket ger olika typer av bilder
- T1 utan/med kontrast
- FLAIR
- Diffusionsviktning/DWi
- Med flera
Vid vilken undersökning används dessa olika sekvenser?
A
MR
13
Q
Kan alla undersökas med MR?
A
- Metalliska föremål (pacemaker, stent, vissa bröstimplantat) kan vara kontraindicerat
14
Q
Fördelar med MR?
A
- Mycket hög upplösning (framför allt mjukdelar)
- Ingen joniserande strålning
- Avancerade avbildningsmetoder
15
Q
Nackdelar med MR?
A
- Tidskrävande (MR huvud ex tar 30 min)
- Kräver noggrann förberedelse (metall!!)
- Klaustrofobi
- Dyrt!
16
Q
Kontrastmedel
- För att framhäva skillnader mellan pixlar/woxlar i bilden dvs förbättra differentieringen mellan olika vävnadstyper
Vid vilka undersökningar kan kontrastmedel användas?
A
Ultraljud, datortomografi, magnetresonanstomografi
17
Q
Av vilken typ kan kontrastmedel vara?
A
- Jodföreningar, barium, vatten, luft
18
Q
CNS - kontrastmedel
- Jodföreningar
- Intravenös, intraarteriell eller intrathecal tillförsel
Varför använder vi kontrastmedel i hjärnan?
A
- Passerar normalt ej blod (BBB) –> om kontrastladdning –> skada på BBB
19
Q
Vilka nackdelar finns med kontrastmedel?
A
- Allergi
- Nefrotoxicitet (jod)
20
Q
Strålning
- Hur mäter man dos till patienten
- Ekvivalent dos (absorberad dos)
- Effektiv dos (organspecifik)
- 3 millisiverts/år till genomsnittlig svensk
- Medicinsk undersökning 0,9 mSv/år
Gradera strålningsgraden vid
Slätröntgen ländrygg, slätröntgen höft, DT huvud, DT colon, Dt thorax och lungröntgen
A
- DT colon 9 mSv
- DT thorax 3 mSv
- Dt huvud 1,8 mSv
- Lungröntgen 0,045 mSv
- Slätröntgen ländrygg 0,8 mSv
- Slätröntgen höft 0,5 mSv
21
Q
Vilka organ är mest känsliga för strålning?
A
- Mage, lunga, bröstvävnad, tarm, benmärg (röd) mer känsliga
22
Q
- Endast gråskala
- Hög sensitivitet för akut blödning, skelettförändringar etc. Färskt blod = vitt
- Ofta tillräckligt bra för infarktbedömning (men sämre än MR)
- Sämre sensitivitet i bakre skallgropen (hjärnstammen, lillhjärnan)
- Man kan reformatera i tre plan
Vilken undersökning?
A
DT huvud (utan kontrast)
23
Q
- Undersökning i parenkymfas, dvs 5 minuter efter kontrastinjektion
- Kontrastuppladdning indikerar barriärskada i BBB (bild höger)
- Tumör utan barriärskada –> ingen kontrastuppladdning
Vilken undersökning?
A
DT huvud (med kontrast)
24
Q
Typ av undersökning?
A
DT angiografi
- Arteriell angiografi för att visualisera kärlförändringar som aneurysm, trombos, arterivenls missbildning (AVM) etc
- Venös angiografi för att visualisera sinustrombos
- Kontrasten ”fångas” vid rätt tidpunkt (fas). Om både arteriell och venös angio önskas à 2 scans (x2 strålning)
25
Q
- Fett = ljust
- Vatten = mörkt
- Bra för att få en anatomisk uppfattning
- ”Följer hjärnans riktiga anatomi” grå substans mörk och vit substans ljusare
- Påverkas av kontrast (finns med och utan kontrast)
Typ av undersökning?
A
MRT – T1 viktade bilder
26
Q
Typ av undersökning?
A
MRT – T2 viktade bilder
- Vatten = ljust
- Fett = lite mörkare än T1
- Bra för att detektera patologi men ospecifik
- Påverkas ej av kontrast
27
Q
Typ av undersökning?
A
MRT – FLAIR (fluid attenuated inversion recovery)
- Ödemkänslig sekvens
- Egentligen en T2 viktad sekvens MEN en sk inversionspuls släcker ut vattensignalen. Ödemsignalen kvarstår
- Mkt bra för att upptäcka tumörer och infarkter.
28
Q
- Sekvens som visualiserar vattenmolekylers rörlighet (diffusion)
- Bra för att
- Differentiera mellan cytotoxiskt (lyser) och vasogent ödem (lyser inte på samma sätt som på bilden) à infarktdiagnostik
- Differentiera mellan olika typer av förändringar (ex tumör – abcess
Typ av undersökning?
A
MRT – DWI (diffusion weighted imaging)
29
Q
-
Remis
- 35-årig man med alkoholmissbruk. Ikväll blivit misshandlad och fått sårskada vänster sida underläpp och haka. RLS2, små pupiller som reagerar liksidigt på ljus, möjligen något svag vänster sida ben och arm. Får ont vid test av ögonmotorik.
- Frågeställning – blödning?
Lämplig undersökning?
A
-
Lämplig undersökning – DT
- Bra för att upptäcka blod och skelettskador
30
Q
Vilken typ av undersökning?
Vad ses på bilden?
A
-
Lämplig undersökning – DT
- Bra för att upptäcka blod och skelettskador
- Resultat – epiduralhematom och skallfraktur på skelettfönstret höger sida (patientens vänster)
31
Q
Vad visar bilderna?
A
Olika typer av intrakraniella blödningar
- Vänster – konvex form och följer skallebenet – subduralhematom
- Mitten – blod mellan fåror och fyller dem – subarachnoidalhematom
- Höger – blod i hjärnparenkym – parenkymblödningar
32
Q
- Trombolyslarm, symptomsida: vänster, insjuknandeklockslaf: 23:30
- Frågeställning: blödning? Ischemi?
Lämplig undersökning?
A
- DT angio
- På grund av snabbhet, hyfsat bra kvalitet för att bedöma blödningar, liksom stora färska infarkter
33
Q
- Trombolyslarm, symptomsida: vänster, insjuknandeklockslaf: 23:30
- Frågeställning: blödning? Ischemi?
- Lämplig undersökning – DT angio
- På grund av snabbhet, hyfsat bra kvalitet för att bedöma blödningar, liksom stora färska infarkter
Vad visar bilden?
A
- Trombos i a. cerebri media dx (abrupt stopp, ses på bilden)
34
Q
-
Remis
- Missbrukare som idag under bilkörning plötsligt fått dubbelseende, domning i höger kind och svaghet höger ben som börjar klinga av. Inget uppenbart objektivt i neurostatus, på akuten hade man dock noterat minskad muskelkraft i höger ben
- Frågeställning – ischemi?
Lämplig undersökning?
A
MR
35
Q
-
Remis
- Missbrukare som idag under bilkörning plötsligt fått dubbelseende, domning i höger kind och svaghet höger ben som börjar klinga av. Inget uppenbart objektivt i neurostatus, på akuten hade man dock noterat minskad muskelkraft i höger ben
- Frågeställning – ischemi?
Vilken undersökning har gjorts och vad visar den?
A
MR
- Mitt i hjärnan vid basala ganglier och tredje ventrikel, infarkter på respektive sida om ventrikel (ljust), ses på både diffusion och FLAIR vilket tyder på akut infarkt men gått 1 dygn (ses därför på FLAIR), bara minuter/timmar ses bara på DWI
36
Q
- Trombolyslarm i Västervik. 16 p NIHISS (skala) för högersidiga symptom. Tromb vänster arteria cerebri media samt carotisdissektion vänster enligt rapport från medicinjour i Västervik. Patienten är under transport från Västervik till akuten. Trombolys uppstartades nu ca kl. 20:30
- Frågeställning – har trombolys fungerat? Finns det fortfarande trombos, är denna patient kandidat för tromboektomi?
Typ av undersökning? Vad visar bilden?
A
- DT huvud – utan anmärkning
37
Q
- Trombolyslarm i Västervik. 16 p NIHISS (skala) för högersidiga symptom. Tromb vänster arteria cerebri media samt carotisdissektion vänster enligt rapport från medicinjour i Västervik. Patienten är under transport från Västervik till akuten. Trombolys uppstartades nu ca kl. 20:30
- Frågeställning – har trombolys fungerat? Finns det fortfarande trombos, är denna patient kandidat för tromboektomi?
- DT huvud – utan anmärkning
Vilken typ av undersökning är det och vad visar bilden?
A
DT huvud perfusion (kontrast och scanning 30 sekunder)
- Till vänster ses nedsatt blodflöde (mörkare)
- Mitten ser ok ut
- Till höger ganska rött på sina håll
- Sammantaget ett område i hjärnan som får för lite blod av artär, men det finns blodvolym (vid liv), och det dräneras långsamt. Kallas för tissue at risk (ej infarkt ännu), men kan ge infarkt om inte trombosen åtgärdas (inom timmar)
38
Q
-
Remiss
- Kvinna med cekalcancer (op och cytostatikabeh) och levermetastaser. Inkommer då hon senaste ca 1 v upplevt att höger hand inte riktigt följer. Måste hjälpa till med vänster hand ibland. Kan spilla om hon inte fokuserar helt. Känner sig svagare i denna hand. Känsel intakt. Inga övriga neurologiska bortfall.
- Frågeställning – infarkt?
Lämplig undersökning?
A
DT, eventuellt med kontrast
39
Q
-
Remiss
- Kvinna med cekalcancer (op och cytostatikabeh) och levermetastaser. Inkommer då hon senaste ca 1 v upplevt att höger hand inte riktigt följer. Måste hjälpa till med vänster hand ibland. Kan spilla om hon inte fokuserar helt. Känner sig svagare i denna hand. Känsel intakt. Inga övriga neurologiska bortfall.
- Frågeställning – infarkt?
Vilken typ av undersökning är det och vad visar bilden?
A
-
DT – utan och med kontrast
- Utan kontrast – höger hemisfär uppenbart avvikande (mörkt troligt ödem)
- Med kontrast – ses tumörpartier (metastaser), de brukar ladda kontrast
40
Q
Remiss
- Tidigare frisk man utan mediciner som för en timme sedan fått en fascialispares som gått i regress när ambulanspersonal anländer. Helt ok i ambulansen men vid ankomst till akutmottagningen debut av afasi som fluktuerar något. Får endast ihop ca 2 NIH, och i nuläget ej aktuell med trombolys, men snabb undersökning önskas då patienten bedöms som instabil avseende symptom.
- Frågeställning – ischemisk stroke? Blödning? Tumör?
Lämplig undersökning?
A
DT huvud
41
Q
Remiss
- Tidigare frisk man utan mediciner som för en timme sedan fått en fascialispares som gått i regress när ambulanspersonal anländer. Helt ok i ambulansen men vid ankomst till akutmottagningen debut av afasi som fluktuerar något. Får endast ihop ca 2 NIH, och i nuläget ej aktuell med trombolys, men snabb undersökning önskas då patienten bedöms som instabil avseende symptom.
- Frågeställning – ischemisk stroke? Blödning? Tumör?
Vilken typ av undersökning är det och vad visar bilden?
A
-
DT huvud
- Ankomst – inget konstigt
- 24 h – mörkt området till höger på bilden (a. cerebri media sinister)
- Man ser alltså inte färsk skada på DT, krävs att skadan är etablerad
42
Q
-
Magnetresonanstomografi (MRT)
- Kavitet efter bortopererad tumör. Som kan ses finns förändring bakom kaviteten
Vad kan vi göra för undersökning för bättre specificitet?
A
-
MRT spektroskopi
- För att specificera förändringen, visar olika metaboliter som produceras i detta område. Peak till höger ska vara högst normalt, men till vänster finns höga nivåer av kreatin och kolin (typiskt för malignt spektrum låggradig). Detta ger diagnos – tumörrecidiv
43
Q
- Inom forskning och kliniskt
- Patient som ligger i kamera och man ber denne göra något; ex säga, tänka, lukta eller göra något med fingrar. Sedan görs statistisk beräkning för att se vilka områden som aktiveras. Används vid tumörutredningar, ex när tumören ligger nära språkområde
Vad kallas detta för?
A
f (funktionell) MRI
44
Q
Vad kallas metoden där vi undersöker hur nervbanor går i hjärnan?
A
Tractografi
45
Q
Akut stroke (blödning/infarkt)
Vilken metod ska man välja??
A
DT
- Snabb, hög känslighet för blödning
- Lägre känslighet för akut infarkt. MR bättre men tidskrävande
46
Q
Akut trauma
Vilken metod ska man välja??
A
DT
- Snabb, hög känslighet för blödning och skelettskada
47
Q
Djupa skador
Vilken metod ska man välja??
A
MR
- Mycket känsligare än DT för små slitskador i parenkymet, skador i hjärnstam, lillhjärna. Sällan behov av akut undersökning
- Mkt bättre för mjukdelar
48
Q
Tumör
Vilken metod ska man välja??
A
DT först (screening) sedan MR för att bedöma utbredning spridning etc
49
Q
Aneurysm – ocklusion
Vilken metod ska man välja??
A
DT angiografi i artärfas
50
Q
Sinustrombos
Vilken metod ska man välja??
A
DT angiografi eller MR angiografi i venfas
51
Q
Barn
Vilken radiologisk metod ska användas?
A
- DT vid trauma och akut status
- Annars MR med tanke på strålning
