Psykologisk utredning och utlåtandeskrivning kapitel 2-3 Flashcards
Varför är det viktigt att ha en logg för utredningen?
Kan lätt bli mkt information. Därför bra idé att föra en logg (antingen i pappersform eller elektroniskt) där allt som är relevant för utredningen noteras liksom var informationen kommer ifrån.
När rekommenderas det att du börjar skriva utlåtandet?
Så snart du fått remissen för utredningen. Om utredningen är avgränsad –> kan räcka med att skriva in allt som verkar relevant direkt i utlåtandet
Vad är A och O för att en psykologisk utredning ska bli så bra som möjligt?
Planering!
Om du fått förfrågan om att göra en utredning där frågeställningen är oklart formulerad, vad rekommenderas du göra då?
Kontakta uppdragsgivaren. För tillsammans bör det vara möjligt att formulera en frågeställning som kan besvaras.
Hur kan en utrednings frågeställning se ut?
“Psykologiskt fungerande?”, “Ev.diagnos?”, “Personlighet?” “Adhd?” “Personlighetssyndrom?”
Hur ser en bra frågeställning ut?
En frågeställning som är formulerad utifrån de problem/symtom som patienten visar. T.ex. på remissen skulle det kunna stå “inlärningsproblem?” “Nedstämdhet?” eller “minnesproblem?”
Är tidigare dokumentation värdefull för en utredning?
Ja, mkt värdefull. Det är jättebra för att skapa sig en bild av hens tidigare och nuvarande liv, inklusive familjehistoria, utbildning och arbete, hens kroppsliga och psykiska problem samt tidigare vårdkontakter och behandlingar
Vilka handlingar kan beställas inför en utredning?
Det beror på i vilket sammanhang den görs. T.ex. barn/tonåring då kan journaler från mödrohälsovård, förlossning och barnavårdscentral vara värdefulla och även utredningar från skolan.
Vad är huvudregeln gällande informationshämtningen?
Huvudregeln är att patienten måste samtycka till att informationen lämnas ut från andra verksamheter.
Vad är viktigt att fråga om i den inledande utredningssamtalet?
Höra efter om det kan finnas annan och kompletterande information att hämta in. Kanske berättar patienten om en vistelse vid en SiS-institution under tonåren som inte tidigare varit känd.
Är referenter viktiga?
Ja, detta är dvs andra personer än patienten själv. De ser patienten i olika miljöer, ngt som är viktigt för bedömningen. Vid utredningar av barn är det en självklarhet att föräldrar och t.ex. förskolepedagoger intervjuas och ibland också bidrar med skattningar.
Vad ska man beakta vid intagande av referenter?
Vilka blir konsekvenserna av att träffa referenten tillsammans med patienten? I ett särskilt samtal? Vilka blir konsekvenserna om du får känslig info - för patienten, för den anhöriga som lämnat den? Å andra sidan, vilka blir konsekvenserna om viss info inte kommer till din kännedom?
Behöver man alltid använda sig av tester och instrument?
Nej, utredningens uppgift är att svara på frågeställningen/-arna. Om du kan göra det genom att läsa tidigare dokumentation, intervjua patienten, ta upp en riktigt gedigen anamnes och göra bra observationer, kanske inte några särskilda utredningsinstrument behövs. Beslutet att använda ett särskilt instrument ska baseras på övervägandet av om den information som det kan ge är ett viktigt komplement till annan info.
Vad finns det för samtalstips?
- Presentation: hälsa och välkomna patienten
- Inledande småprat: t.ex. på vägen från väntrummet till arbetsrum, kan minska nervositet. Banala saker som väder eller om det gick bra att hitta till mottagningen.
- Tala om vem du är och vad som ska hända idag
- Ögonkontakt och ett uppmärksammat kroppsspråk, t.ex lätt framåtlutad mot patienten och att nicka, förmedlar lyssnande, visa tydligt intresse och värme
- Bekräfta att du lyssnar. “Mmm, ja, det låter jobbigt” etc. Att uttrycka empati i ord är mer tydliggörande än att förutsätta att patienten uppfattar det outsagda
- Öppna frågor ger patienten möjlighet att berätta fritt
- Spegling! Upprepa vad patienten sagt, gärna med egna ord för att visa att du uppfattat det som kommunicerats
- Validering
- Sammanfattningar
- Låt det vara tyst emellanåt
- Avsluta med en övergripande sammanfattning. Stäm av med pat om det är ngt mer pat vill förmedla och om hen har fler frågor
Vad rekommenderar författarna att man lägger tid på i det första samtalet?
Förklara syftet med utredningen. Många patienter är fulla av frågor om hur utredningen ska gå till, vem som får läsa utlåtandet och hur det kan tänkas bli använt. För att uppnå en trygg situation där pat känner sig delaktig och informerad om utredningens samtliga steg är det bra att avsätta tid för att svara på alla frågor som pat har och som går att besvara.
