Föreläsning utredning av trauma

Question 1

Det mesta talar för att vi inte kommer upptäcka eller utreda våld eller andra missförhållanden som påverkar barns utveckling negativt. Vad för slags missförhållanden kommer vi inte upptäcka och hur kommer det sig?

Answer 1

Föräldrar som använder våld eller har ett missbruk förnekar och förringar.
Våldsutsatta och medberoende föräldrar döljer och förringar.
Barn berättar sällan före tonåren om föräldrars missbruk eller våld (avsaknad av begrepp, rädsla, bristande tillit).
Personal i socialtjänst och hälso- och sjukvård är obenägna att fråga.
Utredningar i socialtjänsten och hälso- och sjukvården görs utan att man träffar vare sig föräldrar eller barn enskilt.
De som är oroliga för barns hälsa förringar det de ser.
Personal som arbetar med barn och föräldrar är obenägna att anmäla oro.
Många anmälningar avskrivs direkt och endast en liten andel leder till åtgärder för barnet.

Question 2

Det är viktigt att söka efter tecken på erfarenheter av svåra livserfarenheter och psykiska trauman. Vilka val finns det av tillvägagångssätt?

Answer 2

• När man vet – när man inte vet
• Öppna tekniker: öppna samtal, samtalsstödjande metoder för små barn
• Raka frågor på rutin
• Kliniska strukturerade intervjuer
• Skattningsformulär – föräldrabesvarade, självbesvarade

Question 3

Om man träffar familjer gemensamt begränsar man vad samtalet kan handla om. Vad kan man då inte prata om?

Answer 3

Man kan inte prata om
- Sånt som inte kan sägas för att man upplever att benämnandet innebär ett hot i sig
- Traumatiska erfarenheter som inte är kända av andra familjemedlemmar
- Traumatiska erfarenheter som upplevs skamfyllda och därför inte pratas om även om de är kända
- Symtom som upplevs skamfyllda eller galna och som därför inte har berättats för de andra i familjen

Question 4

Vid den traumafokuserade barnutredningen, vad ska man tänka på avseende kontakt och öppnande när man har samtal/utreder barnet själv?

Answer 4

• Att fastställa inriktningen
• Fritt tecknande och historieberättande alt. Att bygga sin värld i sandlådan eller med annat lekmaterial
• Att identifiera traumatiska hänvisningar
• Att ta del av barnets egen berättelse

Question 5

Vad finns det för skattningsinstrument om utsatthet för olika svåra livshändelser som är tänkta som breda kartläggningar som inventerar i ett livsperspektiv?

Answer 5

LYLES, DICA, ACE

Question 6

Vad finns det för skattningsinstrument om utsatthet för olika svåra livshändelser som är tänkta som fokuserade kartläggningar inriktade på särskilda insatser?

Answer 6

FREDA, CTS, CTS-C

Question 7

Vad finns det för kartläggande symtomintervjuer?

Answer 7

MINI-KID
K-SADS

Question 8

Vad finns det för fokuserade symtomintervjuer?

Answer 8

Clinician-administered PTSD scale och CAPS

Question 9

Vad finns det för skattningsskalor?

Answer 9

TSCC - trauma symptom checklist for children
TSCYC - trauma symptom checklist for young children
CRIES - children’s revised impact of event scale
YCPC - young children’s post traumatic stress scale

Question 10

I TSCYC vad handlar dessa frågor om?

Answer 10

Frågorna i detta häfte handlar om saker barn gör, känner eller upplever.

Question 11

I TSCYC vad handlar frågorna om generellt?

Answer 11

2. Ser ledsen ut
3. Otäcka drömmar/mardrömmar
4. Verkar veta mer om sex än hon/han borde
5. Vill inte gå någonstans där hon/han blir påmind om något hemskt (som har hänt tidigare)
6. Rycker, eller hoppar till när någon gör en snabb rörelse eller vid höga ljud
7. Oroar sig för att någon ska göra något sexuellt med henne/honom
8. Gör inte sådant som hon/han förväntas göra
9. Pratar om sex
10. Lägger skulden på sig själv för sådant som inte är hennes/hans fel
11. Låtsas ha sex
    
22. Bråkar/säger emot
12. Ritar teckningar av upprörande saker som har hänt henne/honom
13. Har svårt att sitta stilla
14. Verkar vara i sin egen värld
15. Använder droger
32. Är rädd för att vara ensam
16. Är överdrivet aggressiv

Question 12

TSCC vilken ålder gäller denna för?

Answer 12

10-17 år

Question 13

Hur många påståenden består TSCC av?

Answer 13

54 påståenden.

Question 14

Hur många kliniska skalor består TSCC av?

Answer 14

6 kliniska skalor: ångest, depression, ilska, posttraumatisk stress, dissociation, sexuella bekymmer

Question 15

Har TSCC goda psykometriska egenskaper?

Answer 15

Ja

Question 16

Är TSCC bra att använda vid behandlingsutfall?

Answer 16

Ja

Question 17

Har TSCC svensk normering?

Answer 17

Ja, svensk normering av 728 barn mellan 10-17 år

Question 18

Hur kan vi öka möjligheten att uppmärksamma barn som lider av våld eller far illa?

Answer 18

Prata med båda föräldrar och barn enskilt i samband med alla utredningar som rör barnets hälsa och beteende.
Utreda kända riskfaktorer för ohälsa och beteendestörningar hos barn (missbruk, psykisk sjukdom, konflikter och våld i familjen, kognitiva funktionshinder hos föräldrar).
Fråga om våld och andra missförhållanden i familjen på ett systematiskt sätt.
Kartlägga barnens utsatthet när en förälder varit utsatt för våld.
Riskbedömningar när våld har förekommit – vilken risk löper barnet och den utsatta föräldern för hot och våld i samband med umgänge

Question 19

Vilka 4 områden avseende föräldrarna ska man fråga om som är det viktigaste att fråga föräldrar om som är kända riskfaktorer för ohälsa och beteendestörningar hos barn?

Answer 19

• Missbruk
• Psykisk sjukdom
• Konflikter och våld i familjen
• Kognitiva funktionshinder hos föräldrar

Question 20

Vad vet vi om att utreda/kartlägga svåra erfarenheter hos barn och vuxna?

Answer 20

• Bäst med rutin – att fråga alla som kommer till verksamheten
• Kräver enskilda samtal
• Bäst med strukturerade underlag
• Ofta högre svarsfrekvens med enkla självskattningsskalor än med muntliga frågor
• Bra att fråga tidigt i kontakten – det dyker inte upp av sig själv
• Raka frågor – inte inlindat – men motiverat

Question 21

Vad behöver vi alltid kartlägga i alla patientkontakter?

Answer 21

Missbruk – eget och närstående
Våldsutsatthet/våldsbenägenet – e & n
Psykisk sjukdom/funktionshinder – e & n
Kognitiv nedsättning – e & n
Många verksamheter har infört rutiner för detta, men inte alla….

Question 22

Vilka 3 korta screeninginstrument tog Kjerstin upp?

Answer 22

• VIF (=våld i familjen och används i barnhälsovården) 4 frågor.
• FREDA - vanligt instrument inom socialtjänsten. Instrument som ligger på socialstyrelsens hemsida. Finns i olika varianter: för våldsutsatta, för våldsförörvare, osv. Enkelt screeninginstrument med 10 frågor. Framförallt tar reda på vad för våld och hur mycket och under hur lång tidsperiod.
• CRIES - symtomscreeningsinstrument. Tänkt användas i samband med katastrofer. Flyktingvåg t.ex. Här kommit 2000 barn.
  → dessa screeninginstrument ger en indikation på om man är utsatt

Question 23

Vad tog Kjerstin upp för instrument när vi kommit ett steg längre, t.ex. patient/någon som är i utredningssituation. Barn som skolan larmat om. Vuxen som söker till första linjen. Någon som själv tycker de har problem. Inte så säkert att de söker för varit utsatta för trauma och söker för ngt helt annat. Här ska vi ställa bredd av frågor. Bred symtomkartläggning.

Answer 23

LYLES-P - erfarenheter av svåra händelser som ditt barn har varit med om
LYLES-Y - ungdomars erfarenhet av svåra händelser
IES-R - “Här följer en lista på svårigheter som människor ibland får efter stressfyllda livshändelser”. Vanlig använd instrument för vuxna som är påbyggnad (visar sig varit med om ngt på LYLES) → kollar hur mkt traumabelastning de har. Får bra indikation traumafokuserad problematik eller inte.

Question 24

Vad tog Kjerstin upp för kliniska material när man ringat in t.ex. X har blivit utsatt för trauma och uppenbarligen har PTSD. Frågeställningen kanske är hur omfattande det är, grav PTSD/mer hanterbar PTSD?

Answer 24

• CAPS - kliniska intervjuer. De finns idag på svenska i vuxen variant och en barnvariant. Omfattande formulär 10-12 sidor. Noggrannt går igenom alla olika aspekter av en traumatisk stressrespons. Inte bara kartlägger att det finns, hur belastande den är i vardagen, i hur mån man kan hantera den. Landar fullständig bild vilken problem patienten har och rimligt sätta PTSD-diagnos på patienten.
• TSCC - instrument för barn 0-20 år. Barnet besvarar själv. Normerad från 10 år. Absolut låta barn från 8 år om så de får lässtöd dvs man gör det i intervjuform.
• TSCYC - instrument för barn 0-20 år. =Trauma symtom checklist for young children. Föräldrar besvarar om sina barn. Men för de yngsta barnen behöver vi detta.

TSCC och TSCYC tar lång tid. Ca 80 frågor. Men får jättebra material. Standardiserat på svenska barn och ungdomar.

Question 25

När barn har PTSD t.ex. vad tittar man då efter i leken?

Answer 25

Pratade om sandlådediagnostik. Fånga upp upprepade beteenden - ett kriterie för PTSD. När det gäller PTSD - tittar efter specifik typ av lek. Handlar dels om traumatiskt innehåll - ngt som handlar om krig/olycka/riktigt skrämmande dvs inte symboliskt, inga björnar/krokodiler involverade. Lek → samma valör som flashbacks eller som påträngande minnesbilder för vuxna. Det kommer tillbaka, inte en rolig lek som är spännande eller gör barnet på bra humör. Ångestfylld lek. Finns inte kreativa valören eller fantasin. Ni kommer känna den i rummen den upprepande leken. Ni kommer se - något barnet hela tiden kommer komma tillbaka till och det verkar inte förändras utan det ligger kvar där.