PDT 2 - moderna aspekter

Question 1

Vad menas med enpersonperspektivet?

Answer 1

• uppmärksamma patientens överföring
• terapeuten är blank, som patientens projicering får landa på

Question 2

Vad menas med två personsperspektivet?

Answer 2

lyfts det gemensamma arbetet mellan patient och terapeut fram.
Patienten är expert på vad som sker inom sig
Grundtes - allas upplevelser i nuet är beroende av tidigare erfarenheter

Question 3

Hur ses symtom på i PDT?

Answer 3

Meningsbärande
upplevs ofta som obegripliga utan synbar anledning, men bidrar med information

Question 4

Hur ser modern PDT på omedvetna processer?

Answer 4

Ovanligt att man pratar om detet eller det omedvetna

Fortsatt grundantagande: omedvetna processer påverkar hur vi hanterar/reglerar affekter och sociala interaktioner

Det är en naturlig del av den psykodynamiska processen att som terapeut reflektera kring underliggande processer, som kan förstås som viktiga för de manifesta symtom

Question 5

Vad menas med den inre konflikten?

Answer 5

Människan är i konflikt
Vi kan känna och vilja olika saker - som är paradoxala
Människan kan ha konfliktfyllda, blandade känslor mot samma person
Ger ett inre som ständigt är i konflikt

Question 6

Vad är försvar?

Answer 6

Allt vi gör inåt och utåt för att hålla ångest, mentala tillstånd som känslor, fantasier, önskningar, som orsakar obehag, omedvetna.

Kommit till som en adaptiv lösning till obehag
Det är inte säkert att det frf är den bästa lösningen vi har idag

Försvar är inte samma som att vara sjuk - vi behöver försvar
Hur rigida, hur intensiva, ålderadekvata? Avgör psykopatologi

Question 7

Vad menas med den relaterande människan?

Answer 7

Teoretisk grund: barn måste relatera till “större, starkare klokare” för att överleva.

Redan tidigt har barn relationell kompetens - vi är relationellt betingade och söker relationer till varje pris.
Tidigare erfarenheter av interaktioner blir en slags ritning i hur vi navigerar i relation.
Skapar scheman/arbetsmodeller som blir mallar för förväntningar och tolkningar -> hur förstår vi oss själva och andra

Question 8

Hur relateras anknytning till terapi?

Answer 8

Patienters beteende i terapi rummet ligger i linje med deras anknytning
- påverkar terapeutiska relationen

Question 9

Hur ser trygg anknytning ut i terapirummet?

Answer 9

• Trygga patienter återberättar ofta levande och koherenta berättelser som är lätta att förstå
  
  • Är tydliga med vad de behöver av terapeuten
  • Dramatiskt som man förväntar sig i en god/vanlig historia
  • Kan i regel reflektera kring själv och andra - mentalisering
  • Kan ganska lätt etablera samarbete - utvecklar ofta tacksamhet till terapeutens hjälp

Question 10

hur ser undvikande anknytning ut i terapirummet?

Answer 10

• Ofta kortfattade och saknar ofta detaljer i berättelse
  
  • I regler sammanhängande
  • Inte så intresserade av terapeutens input
  • Söker inte bekräftelse
  • Håller terapeuten på avstånd och visar inte mycket cues på behov av stöd

Question 11

Hur ser ambivalent anknytning ut i terapirummet?

Answer 11

• Finns en drive till att skapa nära relation
  
  • Finns också oro att terapeuten inte delar det perspektivet - vill försäkra det
  • Finns begränsat utrymme att komma med andra perspektiv - kan uppfattas som ifrågasättning
  • Berättelser är ofta ensidiga, vaga, mycket affekt, svåra att förstå

Question 12

Hur ser desorganiserade anknytning ut i terapirummet?

Answer 12

• Mer explorativa studier
  
  • Två olika grupper, ena mer torftig och svår att förstå. Andra är lättare att känna delaktighet i men kan vara uppstyckade och finnas hål i berättelsen
    Mycket avbrott

Question 13

Vad menas med mentalisering?

Answer 13

Kunna se sig själv utifrån och andra inifrån

förstå eget medvetande, tankar och känslor skiljer sig från andras. Med andra ord förstå att människor har olika “mentala tillstånd”.

Mentalisering är viktig för reglering av självet - på nyktert och nyanserat sätt
Hålla sig medveten och bli medveten om omedvetna processer

Question 14

Vad är epistemisk tillit?

Answer 14

kunna lita på andra och andra har kunskap som är relevant till mig

Grunden till epistemisk tillit är att vi känner oss mentaliserande av en annan
Känna oss förstådda, validerade i känslor först

Question 15

När blir mentalisering svårare?

Answer 15

Mentalisering bygger på teorin att förmågan att reflektera kring själv och andra sätts först på prov när affekter uppstår - i varmt läge

Lite tuffare att mentalisera i nära relationer - mycket svårare när vi själv är i affekt
Alla tappar mentaliseringsförmåga, ofta i starkt affektiva situationer

Question 16

Vilka 4 poler finns inom mentalisering?

Answer 16

1. Automatisk - kontrollerad
2. Själv - annan (själv utifrån, andra inifrån)
3. Affekt - kognition
4. yttre - inre

Question 17

Vad är överföring?

Answer 17

Varje inre schema för relationer kommer att påverka terapirelationen
Överföring: förvrängd bild av terapeuten, baserad på inre representationer - känslor, tankar och förväntningar av andra människor
Hjälpa patienten att se detta (insikt) men även att skapa ny relationell erfarenhet

Question 18

Vad är motöverföring?

Answer 18

Terapeutens (omedvetna) emotionella svar på patienten.
Blandning av terapeutens egna obearbetade konflikter och terapeuten som mottagare för
patientens inre känslovärld

de känslor som aktiveras inom terapeuten i relation till patienten. - fungera som vägledning för terapeuten för vad som pågår i terapeutiska relationen.

Question 19

Vad är grundantaganden inom modern PDT?

Answer 19

Symtom är meningsbärande
Omedvetnaprocesser
Inre konflikter
Försvar/motstånd
Relaterande människan
Mentalisering
Överföring/motöverföring
barndomen påverkar utveckling

Question 20

Hur ser målen i modern PDT ofta ut?

Answer 20

○ Identifiera mönster - genom att identifiera och bli medveten kan patienten hitta nya sätt att agera
§ Att mycket mönster och tankegångar är omedvetna gör det inte alltid enkelt att veta vad som är fel

	○ Flexibilitet - måste inte handla om förändring utan frihet att anpassa ifall gamla strategier inte fungerar 
	
	○ Nya realtionella erfarenheter - få uppleva att lita, få stöd man tidigare inte fått, korrektiv emotionell erfarenhet 
	
	○ Tolerens för affekter - förstå att känslor inte är något som ska tas bort för att kunna överleva utan något som går att uppmärksamma och stanna kvar i. 
		§ Våga stanna kvar i en emotion  Toleransfönster - kan närma sig känslan för att de ska kunna guida oss utan att det blir överväldigande

Question 21

Vad sätts i fokus i terapin för att uppnå målen?

Answer 21

○ Processer - förändring tros komma av att påverka hur patienten föhåller sig till beteende och processerna bakom, snarare än att förändra beteendet.
○ Processterapi - fokus ligger på relationella samspelet och affektiva processen - finns inge exakt manual utan sessionen blir ett möte med fokus på förståelse
○ Ramar - definitioner av vad som förväntas inom terapin av båda parter, idag mer en överenskommelse mellan terapeut och patient
Stimulera agens - inte låta patienten gör allt jobb själv men skapa tillit och trygghet så patienten kan utforska sitt inre och ta egna steg mot förändring
Vikten av mänskliga mötet - interagera med, erfarenheter från terapeutiska relationen ska kunna generaliseras till verkliga livet

Question 22

Vad är själv-andrarepresentationer?

Answer 22

barn formar symboliska mentala representationer av sig själv och andra.
överföring bygger på denna förmåga då människors önskaningar, känslor, uppfattningae gällande viktiga personer liknar prototyper av tidigare viktiga människor.
inre representationer av sjölva och andra speler en viktig roll i hur vi skapar intima relationer.

• dessa aktiveras när konfliktmönster aktiveras.

Question 23

Försvar kan klassas som mer eller mindre adaptiva, vad menas med detta?

Answer 23

Olika försvar kan klassas som mer “mogna” och då mer adaptiv, detta innefattar bland annat undvikande av problem. Mer adaptiva försvar är i regel mer integrerade.
Maladaptiv försvar är förknippade med mer symtom och lägre funktion. Omogna försvar tenderar att “förvränga verkligheten”, intrapsykiska konflikter -> interpersonella konflikter