Övriga begrepp

Question 1

Solskifte

Answer 1

Här kunde man inte avgöra om marken var bra eller dålig så man delade ut små bitar till var och en. Man delade upp all brukbar mark i små skiften i syfte att alla skulle få lika bra mark.

Question 2

Storskifte

Answer 2

Man förde samma de mindre skiftena från solskiftet till större, nu kunde man avgöra om marken var bra och bördig eller dålig. Man ville få ut så mycket mark att man kunde mätta sin familj.

Question 3

Enskifte

Answer 3

Här slår man samman alla små skiften till en stor sammanhängande enhet. 
Man ritar om gränserna och delar ut mark men i en samlad ägobild. Vissa bönder fick ett mark-överskott som kunde säljas och generera pengar. Dom hade mer mat än dem kunde äta och därför sålde dem resten. Nu uppstod ett välstånd för bönderna. Genom att föra samman mark blev det enklare för bönderna och därmed fick man ut mer av marken.

Question 4

Hemmansklyvning

Answer 4

när man fått sin gård efter laga skifte infördes hemmansklyvning så att man kunde dela upp (klyva) gården mellan arvingarna.

Question 5

Jordavsöndring

Answer 5

Privat avstyckning. ”här finns en fin bit mark, kan jag köpa den av dig?”. Detta blir sedan gällande som fastighetsbildning utifrån ett enkelt privat avtal. Gränserna till en avsöndring är inte bestämda, detta kan ge problem när man söker bygglov.

Question 6

Ägostyckning

Answer 6

man låter t.ex. privata bönder få en bit mark eller gård av den statliga skogen. God tanke men blev ofta utnyttjat. Till för att t.ex. främja befolkningen av Norrland.

Question 7

Avvittring

Answer 7

mark som inte var fastigheter men där man fick ta sig en bit mark.

Question 8

K-märkt

Answer 8

En varsamhetsbestämmelse som handlar om att bevara vissa karaktärsdrag. T.ex. “här ska vi ha rött taktegel eller röd fasad”.

Question 9

Q-märkt

Answer 9

En skyddsbestämmelse, mycket tuffare.
T.ex att man inte får byta fönster, riva bostaden etc. Jag hindras som fastighetsägare.
Den skada jag lider är jag berättigad ersättning av kommunen.

Question 10

Helnyttjanderätt

Answer 10

Arrendaton har ensamrätt att bruka marken där. Arrendatorn bestämmer vad som händer på marken och ägaren avsäger sig rätten

Question 11

Partiell nyttjanderätt

Answer 11

Arrendatorn har rätt att endast göra något på marken, betyder inte att ägaren avsäger sig rätten att själv bruka marken.

Question 12

Allmän nyttjanderätt

Answer 12

Kan vara muntligt, finns inga formkrav. Ex. “du får jaga här”
Avtalet är på jordägarens villkor

Question 13

Gårdsarrende

Answer 13

När man får BO på arrendestället. Minst 5 år.

Question 14

Sidoarrende

Answer 14

När man inte får bo på arrendestället. Ingen maxtid.

Question 15

Fardag

Answer 15

När man lämnar arrendestället efter att ha sagt upp avtalet. En bra fardag har ansetts vara 14 mars.

Question 16

Hembud (vid bostadsarrende)

Answer 16

Säger arrendatorn upp arrendet ska jordägaren erbjudas hembud, alltså få ersättning på bostadens värde. Alternativt ska jordägaren få köpa bostaden istället för någon annan.

Question 17

Samfällighet

Answer 17

Mer som en fastighet.

En samfällighet är en egendom som tillhör flera fastigheter. Samfälligheten ägs av ägarna till fastigheterna. FBL 1:5

Question 18

Gemensamhetsanläggning

Answer 18

Mer som en rättighet.
Ej beroende av fastighetsgräns, ska man ändra en GA behöver man inte ändra gränser.
T.ex. vägar.

Question 19

Fastighetsbestämmelse

Answer 19

Rör en fastighet som redan finns. T.ex största och minsta fastighetsstorlek. Detta vill man begränsa för att bevara en viss känsla i området, exempelvis tätbebyggt eller lantligt.

Question 20

Fastighetsindelningsbestämmelse

Answer 20

En bestämmelse som regleras i detaljplanen och syftar till att låsa fastighetsindelningen i ett område och utesluter därmed alternativa lösningar.
Vill man ändra eller upphäva en FIB måste man ändra i detaljplanen.

En FIB bestämmer hur det ska se ut, ex med servitut, ledningsrätter och gemensamhetsanläggningar. Dessa prövas utifrån respektive lagar redan i planskedet vilket innebär att man inte behöver pröva de igen senare.

FIB får redovisas på en separat karta om det behövs för tydlighetens skull.

Question 21

Allmän fastighetsrätt

Answer 21

är Jordabalken. T.ex formkrav, fel i fastighet osv.

Question 22

Speciell fastighetsrätt

Answer 22

Är allt utom JB, tex. fastighetsbildning, detaljplanering, naturreservat osv.

Question 23

Ägarhypotek

Answer 23

Den del av panten som inte behövs för att betala av en fordran. T.ex för att man amorterat ner skulden. Den överskridande delen kallas ägarhypotek.

Question 24

Derivativa fång

Answer 24

Derivativa fång är det vanligaste laga fånget och innebär att förvärvaren tar över äganderätten från den tidigare ägaren (fångesmannen).

Question 25

Exstinktiva fång

Answer 25

När äganderätten övergår trots att den tidigare ägaren inte medverkat.
Ett exempel på exstinktivt fång är godtrosförvärv, där en köpare under vissa villkor får behålla den köpta saken, fastän säljaren inte är ägare till den, förutsatt att köparen var i god tro vid förvärvet

Question 26

Orginära fång

Answer 26

Orginära fång innebär fång av sådana ting som saknar ägare. Jakt, fiske och svampplockning är exempel på originära fång

Question 27

Förnybar rersurs

Answer 27

Träråvara, vatten, fisk.

Överutnyttjande av förnybara rersurser (vi använder mer än vi har att tillgå och mer än vad som hinner förnyas)

Question 28

Ändliga rersurser*

Answer 28

Olja, koppar, kol.
Material som inte direkt kan ta slut men som tar väldigt lång tid att göra nytt. Det blir svårare och svårare att ta ut den olja som finns.

Question 29

Overshoot day

Answer 29

Den dagen vi överskrider årets produktion av ekologiska rersurser och tjänster.

Question 30

Parisavtalet

Answer 30

När 55 länder står för 55% av utsläppen. Ska minimera den globala temperaturökningen och hålla oss under 1,5 grad ökning/år.

Question 31

Ägarlägenhet

Answer 31

Ägarlägenhet innebär ett ökat självbestämmande eftersom du själv äger lägenheten och söker lagfart enligt samma regler som för andra typer av fastigheter.