Ortopedi och Reumatologi Flashcards

1
Q

Osteoporos

*Organ

A

Skelett

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
2
Q

Osteoporos

*Patofysiologi

A

Metabolisk skelettsjukdom – benmassan reduceras av olika anledningar -> sämre hållfasthet -> ökad risk för frakturer, lättare att bryta benen. (Mindre våld för frakturer)
Primär (äldre) - Hormonbrist, ärftlighet, D-vitaminbrist
Sekundär (bakomliggande orsak)
Inflammatorisk aktivitet, inaktivitet, kortisonbehandling

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
3
Q

Osteoporos

*Diagnos

A

Utgår från WHO-kriterier:
Skelettets status (T-score)
Normalt ≥ − 1,0 SD
Osteopeni

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
4
Q

Osteoporos
*Behandling
2 stycken

A

Icke farmakologisk

  • Preventivt relaterat -> riskfaktorer
  • Kost: Ca2+, Vitamin-D,
  • Rökstopp
  • Minskat alkoholintag
  • Fysisk aktivitet (belasta)
  • Hjälpmedel – (bostadsanpassningar, rullator m.m)

Farmakologisk

  • Kalcium-
  • D-vitamin – stimulerar kroppseget kalcium
  • Bisfosfonater – ser till att steoklasterna inte har lika stor metabolism, hämmar osteoklasterna.
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
5
Q

Frakturer

*Organ

A

Skelett

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
6
Q

Frakturer

*Patofysiologi

A

Skelettet utsätts för ett våld som är kraftigare än vad hållfastheten klarar att motverka som leder till vävnadsskada, benet som bryts sönder.
Helt beroende på vilken mängd kraft/energi som appliceras på den skadade skelettdelen.

  • Dislocerad – fraktursegmenten har avlägsnat från varandra
  • Odislocerad – ligger relativt på plats
    Stressfrakturer (mikrofrakturer)
  • långvarig, upprepad neg. Belastning. Små sprickor som bildas
    Lågenergifrakturer
  • T. ex. ”vridning” vid skidåkning
  • kompression
    Högenergifrakturer
  • Trafikolyckor
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
7
Q

Frakturer

*Diagnos

A

Röntgen

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
8
Q

Frakturer

*Behandling

A

Smärtlindring – vid smärta kommer reflexbågarna att kickas igång -> ökad spänning i musklerna, segment kommer röra på sig vid fraktur -> mer smärta

Reposition (öppen/sluten) – lägga den till rätta.

  • Öppet innebär kirurgiskt
  • Slutet är mer lokalbedövning och (läggar dem) så bra det går

Fixation – ex. skena/gips för att segmenten ska ligga still

Osteocyntes – sammanfogning med skenor, spikar, plattor osv

Amputation – (borttagning) vid omfattande skada så kan det vara det enda alternativet.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
9
Q

Skolios

*Organ

A

Ryggrad

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
10
Q

Skolios

*Patofysiologi

A

Kurvatur på kotpelaren i frontalplanet, kurvaturen går lateralt åt höger eller vänster
Drabbar framför allt yngre tjejer

Funktionell skolios
Olika benlängd – bäckenet tippar åt den korta sidan -> kurvatur på lumbal nivå
- Inte fixerad – rätar ut sig när man fixar denna skillnad genom ex ändring av skor eller kirurgi

Strukturell skolios
Förändringar i vävnad – permanenta förändringar
- Idiopatisk (vanligast) – ca 90% av strukturella, man vet inte varför den orsakas
- Neuromuskulär orsak (cerebral pares, ryggmärgsbråck)

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
11
Q

Skolios

*Behandling

A
  • Korsettbehandling – Fixar skelettet åt ett rakare förhållande
  • Kirurgi – när vinkeln blir för stor (40-45°) -> fixera kotpelarna, annars risk för interna organ
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
12
Q

Diskbråck

*Organ

A

Ryggrad/diskar

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
13
Q

Diskbråck

*Patofysiologi

A

Den yttre ringen har gått sönder och innehållet har läckt ut, buktar ut. Leder till en retning av spinalnerver -> utstrålande symtom i form av smärta (neurologisk, projicerad)
Förändrad motorik då motoriska impulserna får svårare att komma ut och muskeln blir svagare.
De flesta diskbråck är godartade (läker spontant inom 2-3v) men kan vara aktuellt med smärtstillande 1-2v, sjukskrivning och aktiv vila.

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
14
Q

Diskbråck

*Symtom

A

Dermatom – ex kompression på L3/L4 –> påverkan på framsida lår, ex domningar, stickningar, muskelsvaghet

Ischias, utstrålande smärta – följer spinalnervens innervationsområde

  • Besvär förvärras av: Ökat intrapinalt tryck ex hostning, nysning, krystning,
  • SLR-test
How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
15
Q

Diskbråck

* Diagnos

A

Smärtfixerad rygg – en funktionell skolios, smärtskolios

Ev neurologiska bortfall – muskeln har förtvinat, svårare att få fram senreflexer för att reflexbåden är påverkad, nedsatt sensorik/kraft

Observandum – om patienten har haft problem med sphinctertonus, antingen rektalt eller relaterat till urinblåsan

How well did you know this?
1
Not at all
2
3
4
5
Perfectly
16
Q

Diskbråck

*Behandling

A

Konservativ (smärtlindring, fysisk aktivitet)

Kirurgi - När konservativa inte fungerar eller symtombilden blir sämre och sämre (ex operera in proteser)

(Svårt att vetenskapligt säkerställa dessa operationerna kopplat till resultat i form av smärtfrihet)

17
Q

Kotfrakturer

*Organ

A

Kotor

18
Q

Kotfrakturer

*Patofysiologi

A
(Kan påverka nervsystemet) 
Antingen 
- ryggmärgspåverkan 
eller 
- spinalnervspåverkan

Stabila – en kompressionsfraktur
Instabila kan leda tillryggmärgspåverkan – frakturen går rakt igenom kotan
Hos yngre -> vanligare och mer komplicerade frakturer – beror på kraftigt våld/högenergivåld, ex trafikolyckor, hopp från höga höjder. Ökar risken för de instabila frakturerna. Hos äldre beror det ofta på osteoporos och då är det mer att kotkropparna komprimeras.

19
Q

Kotfrakturer

*Symtom

A

(nivåberoende)
Vilken funktion finns kvar – skada på nivå där signalerna inte går fram

  • Smärta
  • Rörelseinskränkning
  • Neurologiska (motorik, sensorik, autonoma) – kontrollera var skadan är
20
Q

Kotfrakturer

*Behandling

A

Instabila frakturer behöver stelopereras eller eventuellt fixeras med hjälp av osteosyntesmaterial (ex spikar)

Stabila frakturer behöver inte nödvändigtvis kirurgiska åtgärder utan handlar om att begränsa rörligheten hos patienten under läkningstiden

  • korsetter
  • smärtlindring.
21
Q

Artros

*Organ

A

Leder

22
Q

Artros

*Patofysiologi

A

Obalanserad uppbyggnad och nedbrytning av brosk – det börjar brytas ner mer brosk än det underhålls.

  • Primär Artros (vanligast)
    Kan då ganska fort
    Av okänd orsak höft, knä, AC-led, DIP-leder samt CMC I
- Sekundär Artros
Bakomliggande orsak (sekundär) tex. Tidigare intraartikulär fraktur
23
Q

Artros

*Symtom

A

Beroende på svårighetsgraden får man olika intensitet av symtom

  • Smärta, Svullnad, stelhet, Krepitationer (krasande ljud vid belastning) -> Funktionsförlust
  • Igångsättning/Belastning – när man suttit än längre stund och ska röra på sig kan man få problem med smärta och stelhet i samband med belastning/rörelse
  • Vilovärk och nattsmärta senare i sjukdomsförloppet, framför allt vid Höftledsartros
  • Morgonstelhet <30min
  • Generell trötthet
24
Q

Artros

*Diagnos

A

Klinisk undersökning
- Anamnes: Palpabel led-smärta, Svullnad, Ledstabilitet. Felställningar – ex hjulbenta, kobenta, Muskelkraft

Bilddiagnostik: (Labprover) RF –ACCP negativt
Rtg
- reducerad ledspringa
- Subkondral skleros
- Osteofyter – oönskad bentillväxt 

MRT/Artroskopi?

  • Differentialdiagnostik
  • Pre-op?
25
Q

Artros

*Behandling

A

Första steget är olika artrosskolor (info om att stärka muskulaturen, belasta lederna, skelett, brosk, ev. viktnedgång, individuellt anpassad träning, grundbehandling m.m)

Nästa steg är tilläggsbehandling – symtomatisk, smärta osv
TENS – elektriska stötar

Sista steget är kirurgi – vid svåra besvär, långt ifrån alla opereras

26
Q

Septisk artrit

*Organ

A

Bakteriell artrit

27
Q

Septisk artrit

*Patofysiologi

A

Infektion leder till ”Inflammatoriska processer” –> Vävnad börjar bildas som gör skada på det lednära brosket och skelettstrukturerna som finns under brosket -> problem med belastning

  • Sår (bakterie, virus)
  • Annan infektion i kroppen
28
Q

Septisk artrit

*Symtom

A
  • Ledsvullnad
  • Rodnad
  • Värmeökning
  • Smärta
  • Inskränkt funktion
  • Feber
29
Q

Septisk artrit

*Diagnos

A

Blodprov: Förhöjd SR/CRP

30
Q

Septisk artrit

*Behandling

A

Operation

  • Spolning av led
  • operera bort de inflammerade substanserna/vävnaderna

Antibiotika – för avdödning av bakterier

31
Q
Reumatoid artrit (RA)
*Symtom
A

Karakteristiska

  • Smärta (kronisk)
  • Svullnad
  • Stelhet
  • Noduli – fast svullnad (senare), pga inflammationer
  • Tenosynovit – inflammationer i synovialmembran

Generella

  • Inflammationssymtom – i olika delar av kroppen, allmän sjukdomskänsla
  • Sjukdomskänsla
  • Trötthet
  • Feber
  • Viktförlust?
  • Osteoporos
32
Q
Reumatoid artrit (RA)
*Bakgrund/behandling
A

Oklart varför immunförsvaret attackerar lederna

  • Rökning förvärrar sjukdom
  • Rökning hämmar effekt av medicin
33
Q

Synovit

*Organ

A

Leder

34
Q

Synovit

*Patofysiologi

A

Broskdestruktion pga drabbade celler som producerar ledvätskan.
Immunförsvaret har börjat attackera synovialcellerna -> kollagenet bryts succesivt ner = hållfasthet i brosk minskar.

Det kommer även förekomma mer inflammatoriska celler i brosket. Tillslut kommer benet under brosket påverkas.

Beror på att något autoantigen frisätts -> triggar ingång immunförsvaret -> när makrofager osv kommer in så börjar dem frisätta inflammatoriska substanserna. Blir även en ökad frisättning av prostaglandiner tack vara celler som skadas och bryts ner -> retar nociceptorerna -> smärtimpulser = smärta.

På sikt bildas en inflammatorisk vävnad, panus -> försvårar näringsutbytet

35
Q

Synovit

*Diagnos

A
  • ACR klassifikation 2011 (poäng)
  • Anamnes: Beskrivning symtom, sjukhistoria, Ledstatus – hur många och vilka leder
  • Rtg, MRT
    Laboratoriediagnostik
  • Serologiska test
  • CRP, SR
36
Q

Synovit

*Behandling

A

Kirurgiskt

  • Artroplastik – byter ut ledpanna/huvud
  • Artrodes – stelopererar
  • Synovektomier – avlägsna en del av synovialmembranet
  • Nervdekompression – skrapar bort inflammerad vävnad
  • Senplastik – ersätta senan

Farmakologisk (minska inflammation och smärta)

  • Kortison – ingen långvarig behandling
  • NSAID – perifer smärta, antiinflammatorisk
  • Långsamtverkande antireumatiska läkemedel (LARM) – begränsar immunförsvaret
  • TNF-blockad – biologiskt läkemedel, blockerar cytokinerna