Ortopedi och Reumatologi Flashcards
Osteoporos
*Organ
Skelett
Osteoporos
*Patofysiologi
Metabolisk skelettsjukdom – benmassan reduceras av olika anledningar -> sämre hållfasthet -> ökad risk för frakturer, lättare att bryta benen. (Mindre våld för frakturer)
Primär (äldre) - Hormonbrist, ärftlighet, D-vitaminbrist
Sekundär (bakomliggande orsak)
Inflammatorisk aktivitet, inaktivitet, kortisonbehandling
Osteoporos
*Diagnos
Utgår från WHO-kriterier:
Skelettets status (T-score)
Normalt ≥ − 1,0 SD
Osteopeni
Osteoporos
*Behandling
2 stycken
Icke farmakologisk
- Preventivt relaterat -> riskfaktorer
- Kost: Ca2+, Vitamin-D,
- Rökstopp
- Minskat alkoholintag
- Fysisk aktivitet (belasta)
- Hjälpmedel – (bostadsanpassningar, rullator m.m)
Farmakologisk
- Kalcium-
- D-vitamin – stimulerar kroppseget kalcium
- Bisfosfonater – ser till att steoklasterna inte har lika stor metabolism, hämmar osteoklasterna.
Frakturer
*Organ
Skelett
Frakturer
*Patofysiologi
Skelettet utsätts för ett våld som är kraftigare än vad hållfastheten klarar att motverka som leder till vävnadsskada, benet som bryts sönder.
Helt beroende på vilken mängd kraft/energi som appliceras på den skadade skelettdelen.
- Dislocerad – fraktursegmenten har avlägsnat från varandra
- Odislocerad – ligger relativt på plats
Stressfrakturer (mikrofrakturer) - långvarig, upprepad neg. Belastning. Små sprickor som bildas
Lågenergifrakturer - T. ex. ”vridning” vid skidåkning
- kompression
Högenergifrakturer - Trafikolyckor
Frakturer
*Diagnos
Röntgen
Frakturer
*Behandling
Smärtlindring – vid smärta kommer reflexbågarna att kickas igång -> ökad spänning i musklerna, segment kommer röra på sig vid fraktur -> mer smärta
Reposition (öppen/sluten) – lägga den till rätta.
- Öppet innebär kirurgiskt
- Slutet är mer lokalbedövning och (läggar dem) så bra det går
Fixation – ex. skena/gips för att segmenten ska ligga still
Osteocyntes – sammanfogning med skenor, spikar, plattor osv
Amputation – (borttagning) vid omfattande skada så kan det vara det enda alternativet.
Skolios
*Organ
Ryggrad
Skolios
*Patofysiologi
Kurvatur på kotpelaren i frontalplanet, kurvaturen går lateralt åt höger eller vänster
Drabbar framför allt yngre tjejer
Funktionell skolios
Olika benlängd – bäckenet tippar åt den korta sidan -> kurvatur på lumbal nivå
- Inte fixerad – rätar ut sig när man fixar denna skillnad genom ex ändring av skor eller kirurgi
Strukturell skolios
Förändringar i vävnad – permanenta förändringar
- Idiopatisk (vanligast) – ca 90% av strukturella, man vet inte varför den orsakas
- Neuromuskulär orsak (cerebral pares, ryggmärgsbråck)
Skolios
*Behandling
- Korsettbehandling – Fixar skelettet åt ett rakare förhållande
- Kirurgi – när vinkeln blir för stor (40-45°) -> fixera kotpelarna, annars risk för interna organ
Diskbråck
*Organ
Ryggrad/diskar
Diskbråck
*Patofysiologi
Den yttre ringen har gått sönder och innehållet har läckt ut, buktar ut. Leder till en retning av spinalnerver -> utstrålande symtom i form av smärta (neurologisk, projicerad)
Förändrad motorik då motoriska impulserna får svårare att komma ut och muskeln blir svagare.
De flesta diskbråck är godartade (läker spontant inom 2-3v) men kan vara aktuellt med smärtstillande 1-2v, sjukskrivning och aktiv vila.
Diskbråck
*Symtom
Dermatom – ex kompression på L3/L4 –> påverkan på framsida lår, ex domningar, stickningar, muskelsvaghet
Ischias, utstrålande smärta – följer spinalnervens innervationsområde
- Besvär förvärras av: Ökat intrapinalt tryck ex hostning, nysning, krystning,
- SLR-test
Diskbråck
* Diagnos
Smärtfixerad rygg – en funktionell skolios, smärtskolios
Ev neurologiska bortfall – muskeln har förtvinat, svårare att få fram senreflexer för att reflexbåden är påverkad, nedsatt sensorik/kraft
Observandum – om patienten har haft problem med sphinctertonus, antingen rektalt eller relaterat till urinblåsan
Diskbråck
*Behandling
Konservativ (smärtlindring, fysisk aktivitet)
Kirurgi - När konservativa inte fungerar eller symtombilden blir sämre och sämre (ex operera in proteser)
(Svårt att vetenskapligt säkerställa dessa operationerna kopplat till resultat i form av smärtfrihet)
Kotfrakturer
*Organ
Kotor
Kotfrakturer
*Patofysiologi
(Kan påverka nervsystemet) Antingen - ryggmärgspåverkan eller - spinalnervspåverkan
Stabila – en kompressionsfraktur
Instabila kan leda tillryggmärgspåverkan – frakturen går rakt igenom kotan
Hos yngre -> vanligare och mer komplicerade frakturer – beror på kraftigt våld/högenergivåld, ex trafikolyckor, hopp från höga höjder. Ökar risken för de instabila frakturerna. Hos äldre beror det ofta på osteoporos och då är det mer att kotkropparna komprimeras.
Kotfrakturer
*Symtom
(nivåberoende)
Vilken funktion finns kvar – skada på nivå där signalerna inte går fram
- Smärta
- Rörelseinskränkning
- Neurologiska (motorik, sensorik, autonoma) – kontrollera var skadan är
Kotfrakturer
*Behandling
Instabila frakturer behöver stelopereras eller eventuellt fixeras med hjälp av osteosyntesmaterial (ex spikar)
Stabila frakturer behöver inte nödvändigtvis kirurgiska åtgärder utan handlar om att begränsa rörligheten hos patienten under läkningstiden
- korsetter
- smärtlindring.
Artros
*Organ
Leder
Artros
*Patofysiologi
Obalanserad uppbyggnad och nedbrytning av brosk – det börjar brytas ner mer brosk än det underhålls.
- Primär Artros (vanligast)
Kan då ganska fort
Av okänd orsak höft, knä, AC-led, DIP-leder samt CMC I
- Sekundär Artros Bakomliggande orsak (sekundär) tex. Tidigare intraartikulär fraktur
Artros
*Symtom
Beroende på svårighetsgraden får man olika intensitet av symtom
- Smärta, Svullnad, stelhet, Krepitationer (krasande ljud vid belastning) -> Funktionsförlust
- Igångsättning/Belastning – när man suttit än längre stund och ska röra på sig kan man få problem med smärta och stelhet i samband med belastning/rörelse
- Vilovärk och nattsmärta senare i sjukdomsförloppet, framför allt vid Höftledsartros
- Morgonstelhet <30min
- Generell trötthet
Artros
*Diagnos
Klinisk undersökning
- Anamnes: Palpabel led-smärta, Svullnad, Ledstabilitet. Felställningar – ex hjulbenta, kobenta, Muskelkraft
Bilddiagnostik: (Labprover) RF –ACCP negativt Rtg - reducerad ledspringa - Subkondral skleros - Osteofyter – oönskad bentillväxt
MRT/Artroskopi?
- Differentialdiagnostik
- Pre-op?
Artros
*Behandling
Första steget är olika artrosskolor (info om att stärka muskulaturen, belasta lederna, skelett, brosk, ev. viktnedgång, individuellt anpassad träning, grundbehandling m.m)
Nästa steg är tilläggsbehandling – symtomatisk, smärta osv
TENS – elektriska stötar
Sista steget är kirurgi – vid svåra besvär, långt ifrån alla opereras
Septisk artrit
*Organ
Bakteriell artrit
Septisk artrit
*Patofysiologi
Infektion leder till ”Inflammatoriska processer” –> Vävnad börjar bildas som gör skada på det lednära brosket och skelettstrukturerna som finns under brosket -> problem med belastning
- Sår (bakterie, virus)
- Annan infektion i kroppen
Septisk artrit
*Symtom
- Ledsvullnad
- Rodnad
- Värmeökning
- Smärta
- Inskränkt funktion
- Feber
Septisk artrit
*Diagnos
Blodprov: Förhöjd SR/CRP
Septisk artrit
*Behandling
Operation
- Spolning av led
- operera bort de inflammerade substanserna/vävnaderna
Antibiotika – för avdödning av bakterier
Reumatoid artrit (RA) *Symtom
Karakteristiska
- Smärta (kronisk)
- Svullnad
- Stelhet
- Noduli – fast svullnad (senare), pga inflammationer
- Tenosynovit – inflammationer i synovialmembran
Generella
- Inflammationssymtom – i olika delar av kroppen, allmän sjukdomskänsla
- Sjukdomskänsla
- Trötthet
- Feber
- Viktförlust?
- Osteoporos
Reumatoid artrit (RA) *Bakgrund/behandling
Oklart varför immunförsvaret attackerar lederna
- Rökning förvärrar sjukdom
- Rökning hämmar effekt av medicin
Synovit
*Organ
Leder
Synovit
*Patofysiologi
Broskdestruktion pga drabbade celler som producerar ledvätskan.
Immunförsvaret har börjat attackera synovialcellerna -> kollagenet bryts succesivt ner = hållfasthet i brosk minskar.
Det kommer även förekomma mer inflammatoriska celler i brosket. Tillslut kommer benet under brosket påverkas.
Beror på att något autoantigen frisätts -> triggar ingång immunförsvaret -> när makrofager osv kommer in så börjar dem frisätta inflammatoriska substanserna. Blir även en ökad frisättning av prostaglandiner tack vara celler som skadas och bryts ner -> retar nociceptorerna -> smärtimpulser = smärta.
På sikt bildas en inflammatorisk vävnad, panus -> försvårar näringsutbytet
Synovit
*Diagnos
- ACR klassifikation 2011 (poäng)
- Anamnes: Beskrivning symtom, sjukhistoria, Ledstatus – hur många och vilka leder
- Rtg, MRT
Laboratoriediagnostik - Serologiska test
- CRP, SR
Synovit
*Behandling
Kirurgiskt
- Artroplastik – byter ut ledpanna/huvud
- Artrodes – stelopererar
- Synovektomier – avlägsna en del av synovialmembranet
- Nervdekompression – skrapar bort inflammerad vävnad
- Senplastik – ersätta senan
Farmakologisk (minska inflammation och smärta)
- Kortison – ingen långvarig behandling
- NSAID – perifer smärta, antiinflammatorisk
- Långsamtverkande antireumatiska läkemedel (LARM) – begränsar immunförsvaret
- TNF-blockad – biologiskt läkemedel, blockerar cytokinerna
